8 Utmaningar och uppgifter för ett modernt
8.2 Vad är det som ska försvaras?
8.2.1 Sveriges oberoende och självständighet
Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets poli- tiska oberoende och självständighet. Det innebär att Sverige måste kunna värna landets suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar samt skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning.1 För att uppnå detta
är det viktigt att kunna agera samlat för att möta utmaningar och hot i närområdet, i Europa och globalt såväl i fredstid som vid höjd beredskap. Det innebär att kunna använda alla de säkerhetspolitiska instrument som står till förfogande såsom politiska, diplomatiska, ekonomiska och militära, samt strategisk kommunikation, på ett koordinerat sätt. Även det psykologiska försvaret bör ses som en integrerad del av detta och som en försvarsförmåga inom ramen för ett starkt totalförsvar.
1 Se Prop. 2014/15:109, s. 7 och Försvarsberedningen i Ds 2013:33, s. 224, Ds 2014:20, s. 43
8.2.2 Demokratin och den fria åsikts- och opinionsbildningen
Sverige hamnar undantagslöst mycket högt i internationella rank- ningar där demokrati, yttrandefrihet, respekten för mänskliga fri- och rättigheter och avsaknad av korruption mäts och jämförs. Sverige får t.ex. 100/100 i organisationen Freedom house Freedom in the world
2019 map som utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättig-
heterna som antogs år 1948.2
Statsvetaren Olof Petersson och tidigare justitiekanslern och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt framhåller i en debattartikel år 2017 att det är i regeringsformen som det går att se de tydligaste uttrycken för de värden som i dag bildar ett fundament för det svenska samhället.3 Redan i 1 kap. 1 § slås fast att ”Den svenska folk-
styrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika röst- rätt.” I den därefter följande 2 § anges de grundläggande värderingar som håller samman det svenska samhället. I regeringsformens andra kapitel, där grundläggande fri- och rättigheter meddelas, återfinns opinionsfriheter som yttrandefrihet och informationsfrihet. Ytter- ligare viktiga bestämmelser som ger uttryck för dessa värden finns i Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och i Yttrandefrihetsgrund- lagen (1991:1469).
Tryckfrihet syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande samt en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.4
Yttrandefrihet omfattar inte bara information och idéer som mottas positivt utan också sådant ”som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen”, enligt ett uttalande från Europadomstolen år 1976.5
Fri opinionsbildning innebär också rätten att försöka påverka andra genom att till exempel i text, i tal eller på annat sätt argumen- tera för en viss ståndpunkt. Om röster i det offentliga rummet tystas kan det bidra till att undergräva demokratin. Den fria åsiktsbild-
2 https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2019/map Som jäm-
förelse kan nämnas att Ryssland får 20/100, Kina 11/100 och USA 86/100.
3 Petersson, Olof och Hirschfeldt, Johan: De svenska värderingarna finns i vår regeringsform.
DN debatt 2017-12-20.
4 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105).
5 Petersson, Olof: Opinionsbildning. SNS Förlag 2009, s. 11. Se även Europadomstolen,
ningen är därmed ett av de fundament som vår demokrati bygger på och även en grundläggande förutsättning för rättssäkerhet och att politiska församlingar och myndigheter kan fatta välavvägda beslut. Att värna dessa värden har av riksdagen beslutats vara en del av målen för vår säkerhet som har formulerats på följande sätt:
• att värna befolkningens liv och hälsa, • att värna samhällets funktionalitet och
• att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Att värna demokratin och den fria åsiktsbildningen är alltså en del av Sveriges säkerhetspolitik och hävdandet av vår suveränitet och vår territoriella integritet är förutsättningar för att uppnå målen för vår säkerhet.6 Det psykologiska försvaret bör ses som en självklar del av
detta med viktiga uppgifter dels i fred, dels i krig som en del av ett starkt totalförsvar.
8.2.3 Förtroende och tillit
En grundläggande förutsättning för att Sverige ska kunna hantera kriser och ytterst även ett krig är att det finns motståndskraft, såväl i samhället som inom befolkningen och att det finns tillit mellan människor och till samhällets institutioner. Sverige hamnar vanligen mycket högt upp i mätningar avseende dels tillit människor emellan, dels tillit till den offentliga förvaltningen.7 Den offentliga makt-
utövningens opartiskhet har varit en starkt bidragande faktor till att den svenska förvaltningen har kunnat åtnjuta en hög grad av legi- timitet, vilket med all sannolikhet bidragit till den förhållandevis höga nivån av social tillit hos Sveriges invånare och därmed till en stabil demokrati.8
Det är ibland lätt att tro det alltid varit så i Sverige, att det mycket tidigt lades en grund för detta genom ”tingsdemokrati”, byalag och en stor andel självägande bönder som byggstenar för ett samhälle med demokrati, författningsstyrd maktdelning och en okorrum-
6 Om detta se Prop. 2014/15:109, s. 7.
7 Att styra mot ökat förtroende – är det rätt väg? Statskontoret 2015 s. 18.
8 Rothstein, Bo: ”Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult”. I Barrling,
perad förvaltning. Forskning visar dock att Sverige före mitten av 1800-talet var ett land med relativt utbredd korruption, där ämbeten kunde köpas och där opartiskheten i den offentliga förvaltningen långt ifrån var självklar. Genom en rad reformer av den offentliga förvaltningen, under åren cirka 1840–1870, skapades dock förutsätt- ningar för en förvaltning präglad av opartiskhet och likabehandling. Det kan på goda grunder hävdas att detta har varit av avgörande betydelse för att Sverige i dag har en offentlig förvaltning som vid en internationell jämförelse kännetecknas av liten eller mycket liten förekomst av korruption, och som åtnjuter hög legitimitet och stort förtroende bland befolkningen. Det finns alltså ingen lagbundenhet som likt en osynlig hand fört Sverige i riktning mot demokrati, trygg- het och välstånd utan detta är mera frukten av politiska beslut som successivt skapat förutsättningar för en gynnsam utveckling.9 Dessa
värden kan vara och är i dag föremål för försök till otillbörlig informa- tionspåverkan från främmande makt som vill skapa splittring och polarisering i syfte att tillgodose egna säkerhetsintressen. Ett växande utanförskap, inte bara ekonomiskt, socialt och kulturellt utan också politiskt, kan leda till lägre valdeltagande och lägre för- troende för demokratin. Befolkningens förtroende för Sveriges för- måga att motstå påtryckningar riskerar i förlängningen att påverkas negativt, liksom individens vilja att hjälpa till vid kriser.
Ny forskning har lyft fram att det finns indikationer på att andelen svenskar med låg tillit ökat under senare år och att andelen svenskar med hög tillit långsamt har fallit sedan högsta noteringen år 2014. Värt att notera är också att graden av tillit kan variera kraftigt mellan olika grupper, bl.a. beroende på ålder, utbildningsnivå och ställning på arbetsmarknaden.10
Ett samhälle utan tillit till de offentliga institutionerna, där män- niskor saknar tillit till varandra och förtroende för de demokratiska processerna ger ett samhälle med svag motståndskraft mot yttre hot. Därför är det viktigt att det psykologiska försvaret kan vara ett skydd mot antagonistiska försök att försvaga medborgarnas del- aktighet i samhället, och mot försök att undergräva tilliten till och förtroendet för att grundläggande fri- och rättigheter respekteras, att medierna är fria och oberoende och att åsiktsbildningen är fri.
9 Ibid.
10 Holmberg, Sören och Rothstein, Bo: Social Trust – the Nordic Gold? QoG Working Paper 1,
Det är en uppgift för hela samhället att stärka motståndskraften genom att prioritera demokratistärkande åtgärder såsom att främja valdeltagandet, minska segregation, motverka social oro och öka kunskapen om våra demokratiska fri- och rättigheter. En viktig del i detta bör vara att stärka den samlade förmågan att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan spridning av vilse- ledande information riktad mot Sverige. Detta måste ske med respekt för den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.