Valpåverkan

Att försöka påverka val, antingen dolt, olagligt eller helt öppet, i länder där man anser sig ha säkerhetsintressen är något som stormakter ägnat sig åt under lång tid. Forskaren Dov H Levin räknar i en studie publi- cerad 2016 att mellan åren 1946 och 2000 så ingrep USA och Sovjet- unionen/Ryssland i val på nationell nivå i andra länder 117 gånger.17

Digitaliseringen har, som nämnts tidigare, ökat sårbarheten för angrepp som använder digitala kanaler för att sprida desinformation eller sofistikerade metoder för att stjäla digitalt lagrad information. Det är därmed inte förvånande att det under senare år noterats en rad försök att på olika sätt påverka utfallet i nationella val. I samband med

16 _{Huxley, Aino och Ljungman, Jakob: ”Russian Narratives and the Swedish Debate on Foreign}

Policy”. I Fog of Falsehood Russian Strategy of Deception and the Conflict in Ukraine. Utrikes- politiska institutet (Finland) 2016. Kragh, Martin och Åsberg, Sebastian: ”Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures”: The Swedish case”. Journal of Strategic

Studies 2017. Schmidt-Felzmann, Anke: ”More than just disinformation. Russia’s information

operation in the Nordic region”. I Information Warfare. New Security Challenge for Europe. Centre for European and North Atlantic Affairs 2017. Colliver, Chloe m.fl.: Smearing Sweden.

International Influence Campaigns in the 2018 Swedish Election. ISD/LSE 2018. Russian Influence on the Swedish Election 2018. SCRS 2018. Oksanen, Patrik: Skarpa skärvor: om hur informa- tionskrig hotar att slå sönder det öppna samhället. Bertil Ohlin förlag 2018. Wagnsson, Charlotte

och Barzanje, Costan: ”A framework for analyzing antagonistic narrative strategies: A Russian tale of Swedish decline”. Media, War & Conflict 2019. Wagnsson, Charlotte och Hellman, Maria:

Informationspåverkan via Sputnik. Ett ryskt narrativ om Sverige i förfall. Försvarshögskolan 2019.

17 _{Levin, Dov H: ”When the Great Power Gets A Vote: The Effects of Great Power Electoral}

det ukrainska valet 2014 rapporterade den franska nyhetsbyrån AFP om överbelastningsattacker mot den ukrainska valmyndigheten.18

I USA har en utredning som leddes av den tidigare FBI-chefen Robert Mueller framhållit att den ryska staten ingrep (”interfered”) i presidentvalet 2016 ”in sweeping and systematic fashion”. Genom omfattande stölder och sedan spridning av e-post och internt kam- panjmaterial tillhörande kampanjen för Hillary Clinton gjordes för- sök att påverka den amerikanska opinionen till Clintons nackdel. Enligt Muellerutredningen föregicks it-intrången av kampanjer i sociala medier med syfte att förstärka sociala spänningar och misstro mot det politiska systemet och underminera Clintons kampanj. Ut- redningen konstaterade att det förekommit en rad kontakter mellan Trumpkampanjen och officiella ryska företrädare men att någon dem emellan samordnad konspiration inte kunde konstateras.19

I samband med det franska presidentvalet år 2017 upptäcktes en liknande kampanj riktad mot Emmanuel Macrons kandidatur. Det började med desinformation i form av spridning av rykten och falska uppgifter samt förfalskade dokument vilket följdes av en omfattande (15 GB) stöld av data, bl.a. över 21 000 mejl. Det gjordes också för- sök att sprida stulen information (och desinformation) genom hash- tagen #MacronLeaks på twitter. Kampanjen misslyckades dock vil- ket delvis kan förklaras med fransk lagstiftning som innebär vissa restriktioner kring hur valpropaganda får spridas, hur fransk medie- konsumtion ser ut och motåtgärder från både myndigheter och Macrons kampanjstab. Frankrike hade också erfarenheterna från det amerikanska valet att utgå från vilket gav ett bättre utgångsläge.20

År 2015 genomfördes vidare ett cyberangrepp mot den tyska för- bundsdagen vilket dock aldrig kom att resultera i en genomförd attack mot det tyska valet 2017.21

18 _{Se t.ex. www.politico.com/tipsheets/morning-cybersecurity/2014/10/hackers-ddos-}

ukraine-elections-first-look-attacks-on-businesses-continue-to-rise-feinstein-intel-is-the- only-defense-against-lone-wolf-terrorists-212543

19 _{Report on the Investigation into Russian Interference in the 2016 Presidential Election. Vol. 1.}

US Department of Justice, mars 2019, s. 1–4.

20 _{Vilmer, Jean-Baptiste Jeangène: The ”Macron Leaks” Operation. A Post-Mortem. Atlantic}

Council/IRSEM 2019.

21 _{www.deutschlandfunkkultur.de/cyber-attacke-im-bundestag-fraktionsrechner-mit-}

trojanern.2165.de.html?dram:article_id=321241, Aaltola, Mika: Democracy’s Eleventh Hour.

Safeguarding Democratic Elections Against Cyber-Enabled Autocratic Meddling. FIIA Briefing

Inför det svenska riksdagsvalet 2018 gjordes en samlad ansträng- ning där MSB, Valmyndigheten, Säkerhetspolisen och Polismyndig- heten samverkade för att förbereda Sverige för eventuella påver- kansoperationer. Den bild som ges av myndigheter och forskare är att det inte förekom någon koordinerad attack mot det svenska valet men däremot viss spridning av rykten om valfusk och mer begrän- sade desinformationsförsök.22

Den finländske forskaren Mika Aaltola har utifrån konstaterade fall av valpåverkan eller försök till valpåverkan identifierat ett mönster där aktiviteterna går igenom fem steg:23

• Steg ett – användning av desinformation för att förstärka miss- tankar, splittring och polarisering och skapa misstro mot det demokratiska systemet.

• Steg två – stöld av känslig men åtkomlig information, t.ex. e-post, interna strategidokument, chattrafik och bilder.

• Steg tre – publicering av stulen information genom aktivist- nätverk.

• Steg fyra – spridning i större skala av stulen information genom professionell media.

• Steg fem – hemligt samarbete med främmande makt för samord- ning av aktiviteter i syfte att påverka valutgången.

Självklart pågår det också ett lärande och en utveckling så att den främmande makt som vill påverka ett val efter hand anpassar sina metoder för att uppnå ett bättre resultat.