9 En ny myndighet för psykologiskt försvar
9.3 Uppgifter som i nuläget inte bör överföras till
till den nya myndigheten
Utredningen har övervägt om ytterligare uppgifter som i dag vilar på befintliga myndigheter och som skulle kunna anses vara en del av det psykologiska försvaret borde föras över till den nya myndigheten. I följande fall har utredningen gjort bedömningen att dessa uppgifter, åtminstone i nuläget, inte bör flyttas till den nya myndigheten.
9.3.1 Information om totalförsvar och säkerhetspolitik
MSB har enligt 15 § myndighetsinstruktionen i uppdrag att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap, totalförsvar och säkerhetspolitik. Uppdraget att informera om total- försvar och säkerhetspolitik kan härledas till det uppdrag som Totalförsvarets upplysningsnämnd fick då den inrättades 1962 och som 1985 fördes över till SPF och därifrån till KBM år 2002 och senare till MSB år 2009. MSB tog då också över den webbplats som SPF lanserade 2006 – www.sakerhetspolitik.se.
Utredningen konstaterar att detta uppdrag i det vardagliga arbetet saknar tydliga beröringsytor med uppdraget att analysera och möta otillbörlig informationspåverkan. Givet att myndighetens kärnupp-
7 Jfr 4 § 3 SPF:s instruktion SFS 1985:476 och 4 § i instruktion för Statens upplysningscentral
drag föreslås vara kopplat till otillbörlig informationspåverkan ser utredningen därför inga synergieffekter med att föra samman de två uppdragen i den nya myndigheten. Psykförsvarsutredningen föreslår därför att detta uppdrag ligger kvar på MSB.
9.3.2 Samordning av information vid en kris eller höjd beredskap
MSB har enligt 7 § i myndighetens instruktion i uppgift att vid en kris eller höjd beredskap se till att berörda aktörer under sådana för- hållanden, när det gäller krishantering och civilt försvar, får tillfälle att samordna information till allmänhet och media och samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder.
Psykförsvarsutredningen ser det som en mycket viktig samhälls- uppgift att ansvariga aktörer kommunicerar effektivt vid samhälls- störningar, att de gör det samordnat, att informationen är lättill- gänglig och når ut snabbt. Därigenom bidrar aktörerna till att skapa förutsättningar för ett samordnat och effektivt agerande såväl bland offentliga aktörer som bland företag, organisationer och individer. Samordnad kommunikation och samhällets förmåga att motstå otill- börlig kommunikationspåverkan bidrar också till att stärka samhällets och befolkningens motståndskraft.
Som skäl för att föra över detta uppdrag till den nya myndigheten kan anföras att när en ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas kan det vara rimligt att även detta uppdrag, som ligger inom det psykologiska försvarets område, förs till den nya myndigheten. Detta skulle också ge den nya myndigheten en större personalram vilket skulle göra det lättare att hantera de sårbarheter som ofta finns i mindre myndigheter. Att samordna krisinformation kan också ses som ett uppdrag som ligger nära uppdraget att kunna stödja i sam- band med strategiska kommunikationsinsatser för att möta informa- tionspåverkan.
Som skäl emot att föra över detta uppdrag kan anföras att det i sin nuvarande utformning är kopplat till andra stödresurser som MSB tillhandahåller och som inte avses att föras över till den nya myndigheten. Uppdragets koppling till de mer analytiska uppdragen att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan är också relativt svag. Några synergieffekter kan därför knappast förväntas
genom att föra samman dessa uppgifter i den nya myndigheten. MSB har också under det dryga tiotal år som myndigheten existerat utvecklat arbetet med samordning av krisinformation och kommer att fortsätta detta utvecklingsarbete.
Sammantaget är Psykförsvarsutredningens bedömning att upp- draget i nuläget bör ligga kvar hos MSB och att det kommer att behövas en nära samverkan mellan MSB och den nya myndigheten inom detta område.
9.3.3 MSB:s uppdrag inom området medieberedskap
Att information och kommunikation kan upprätthållas även under störda förhållanden är en viktig del av det psykologiska försvaret. För Sveriges del byggde detta tidigare delvis på systemet med krigs- viktiga företag (K-företag). K-företagen registrerades hos länssty- relserna och hos respektive funktionsansvarig myndighet och skulle fortsätta sin produktion eller övergå till annan produktion som ansågs viktig för krigsansträngningarna. År 1995 fanns cirka 11 000 K-företag registrerade i landet.8 Vid mitten av 1990-talet var all
svensk dags- och veckopress samt ett 90-tal tidskrifter K-företag med genomförda beredskapsplaner. Det fanns ett avtal mellan SPF och Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) samt Svenska Tidningsut- givareföreningen (Tidningsutgivarna) om beredskapsplanering för tidningsföretagen.9 Systemet med K-företag är numera avvecklat och
mediebranschen och mediekonsumtionen har kraftigt förändrats. Uppgiften att stödja mediernas beredskapsplanering måste därför lösas på ett annat sätt än under det kalla kriget.
MSB har enligt 15 § i myndighetens instruktion i uppgift att ”stödja medieföretagens beredskapsplanering”. Enligt reglerings- brev ska MSB också fördela medel för ”drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia”. Det får anses vara av avgör- ande vikt för totalförsvaret att information och kommunikation kan upprätthållas även under störda förhållanden, att public service kan fortsätta sända samt att regeringen och svenska myndigheter kan nå ut till Sveriges befolkning vid kriser och ytterst i krig.
8 SOU 2019:51 Näringslivets roll i totalförsvaret, s. 88.
9 Prop. 1996/97:158, Radio och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på sam-
Psykförsvarsutredningen har övervägt om ett eller båda av dessa uppdrag borde föras över till den nya myndigheten. Som argument för detta kan anföras att uppdragen tydligt hör hemma inom det psykologiska försvaret och därmed skulle kunna vara en naturlig del i en ny myndighets uppdrag. Vad gäller uppdraget att ”stödja medie- företagens beredskapsplanering” så är utredningens uppfattning, som bl.a. baserar sig på samtal med flera medieföretag, att det har varit svårt för MSB att fullt ut hitta formerna för detta uppdrag. Det finns enligt utredningen ett behov av att se över detta uppdrag avseende t.ex. vilka medieföretag som ska omfattas av stöd vad gäller beredskaps- planeringen, hur detta stöd i så fall ska se ut och hur ett eventuellt samverkansorgan som dagens Mediernas beredskapsråd i så fall ska vara utformat vad gäller deltagare, uppdrag och arbetsformer. En sådan genomlysning har dock inte varit möjlig givet den tid och de resurser som stått till Psykförsvarsutredningens förfogande. I nu- läget föreslår därför Psykförsvarsutredningen att detta uppdrag ligger kvar hos MSB och att Regeringskansliet i samverkan med berörda aktörer ser över hur ett sådant uppdrag anpassat för dagens hotbild, medielandskap och tekniklösningar skulle kunna utformas och då tar ställning till om ett nytt uppdrag i så fall bör ges till den nya myndigheten.
Vad avser uppdraget att fördela medel för reservfunktioner inom etermedia är utredningens bedömning att MSB synes ha skapat fun- gerande former och rutiner för detta, ur säkerhetssynpunkt känsliga uppdrag. Det kan dock finnas skäl att ta ett större helhetsgrepp och se över hur Sverige ska säkerställa säkra informations- och kommu- nikationslösningar i krig, hur finansieringen av detta ska ske på längre sikt, vilka krav som ska ställas från statens sida och hur tillsyn över detta ska ske. Det har dock inte varit möjligt för Psykförsvars- utredningen att inom ramen för denna utredning belysa detta fullt ut. I nuvarande läge föreslår utredningen därför att även detta upp- drag tills vidare ligger kvar på MSB. För detta talar också att flera aktörer har anfört att det, oavsett vilken myndighet som har ansvaret, kan vara bra om samma myndighet har ansvar för båda dessa frågor. Sammantaget är utredningens bedömning att övervägande skäl talar för att uppdragen i nuläget inte bör föras över till den nya myndig- heten men att denna fråga kan övervägas på nytt efter en översyn av statens roll och ansvar för medieföretagens beredskap.
9.3.4 Svenska institutets uppdrag rörande desinformation
Som beskrivits i kapitel 6 har Svenska institutet sedan januari 2020 i uppdrag enligt 2 § i myndighetens instruktion att i arbetet att följa och analysera bilden av Sverige i andra länder, lägga ”ett särskilt fokus … på att identifiera nya tendenser i informationsflöden och desinformation som berör Sverige och svenska förhållanden”. Svenska institutet är därmed i nuläget den enda myndighet i Sverige som i sin instruktion har ett uttryckligt uppdrag som rör just desinformation. Som framgår av kapitel 4 anser Psykförsvarsutredningen att des- information ligger nära men är ett smalare begrepp än informations- påverkan. Desinformation kan vara en del av eller en form av infor- mationspåverkan. Det ligger därför nära till hands att betrakta SI:s uppdrag avseende desinformation som i hög grad överlappande det uppdrag som föreslås för den nya myndigheten. SI:s uppdrag är dock inriktat på Sverigebilden utomlands vilket gör det avsevärt mer begränsat än det som föreslås för den nya myndigheten. Den nya myndighetens uppdrag bör dock avse även desinformation som sprids rörande Sverige avsedd för en publik utanför Sverige. Det finns därför en uppenbar risk att dubbelarbete kommer att ske och att de två myndigheterna kommer att analysera samma typ av budskap i samma kommunikationskanaler.
Ett alternativ för att undvika detta kunde vara att föreslå att den nya myndighetens uppdrag avgränsades så att analys av otillbörlig informationspåverkan som riktar sig mot en utländsk publik inte skulle omfattas av myndighetens uppdrag. Psykförsvarsutredningens bedömning är dock att en sådan avgränsning skulle riskera att försvåra den nya myndighetens möjligheter att ta ett helhetsgrepp kring pro- blematiken kring otillbörlig informationspåverkan. Samtidigt är det dock så att SI:s uppdrag är så pass nytt (beslutet fattades av reger- ingen den 19 december 2019) att det är svårt att med säkerhet slå fast hur SI kommer att arbeta med det och hur stor överlappningen och dubbelarbetet kommer att bli. Psykförsvarsutredningen föreslår där- för att detta uppdrag tills vidare ligger kvar på SI och att Regerings- kansliet, när den nya myndigheten väl inrättats, gör en uppföljning av detta och vid behov ser över hur SI:s uppdrag i den här delen bör vara utformat.
9.3.5 UD:s uppdrag att ta emot Rapid alerts
Som beskrivits i kapitel 6 samordnar UD (UD KOM) Sveriges inter- nationella samarbete kring desinformationsfrågor. Inom ramen för EU-samarbetet är UD KOM nationell kontaktpunkt och svensk före- trädare vad gäller det Rapid Alert System som övergripande beskrivits i kapitel 7.
Utredningen har övervägt om det skulle vara mer lämpligt att den nya myndigheten var svensk mottagare av rapid alerts. En fördel skulle vara att det då blir tydligare att den nya myndigheten är Sveriges nod och främsta expertorgan vad gäller otillbörlig informationspå- verkan och desinformation. Som argument mot att detta uppdrag förs över har anförts att uppdraget bör ligga i Regeringskansliet eftersom övriga kontaktpunkter i andra länder är placerade i respektive lands regeringskansli och att de motåtgärder som skulle kunna vara aktu- ella som respons bör komma från Regeringen och inte från en myn- dighet under regeringen. Utredningens bedömning är att det i nu- läget inte finns tillräckliga skäl att föra över detta uppdrag till den nya myndigheten men att det är viktigt att de varningsmeddelanden och analyser som når Sverige denna väg även kommer expertmyndig- heten till del.