Övergripande strategier

De rapporter som här identifieras som ”övergripande strategier” behandlar kustzonen ur olika utvecklingsperspektiv. Samtidigt som urvalet ger en bild av hur kustzonsfrågorna analyserats och

åskådliggörs på olika sätt i Sveriges skilda kustlän. Vi har således valt att ge en varierad bild av strategirapporter från olika delar av landet. Strategirapporterna behandlar bland annat sysselsättningsfrågor och socioekonomiska utvecklingsstrategier, boende- och bebyggelse- strategier och strategier för att nå miljömålen. Strategier om hur boende och bebyggelseutveckling kan hanteras i kustzonen och i skärgården är av särskilt intresse för Boverket (se kap. 3). Även om länsstyrelserna och de regionala planeringsorganen har lite olika uppfattning i dessa frågor så är det tydligt att bostadsförsörjning och bebyggelseutvecklingen är ett aktuellt problem och en utmaning att finna lösningar för i våra kust- och skärgårdsområden. Därför har Boverket lyft fram intressanta exempel på strategier från olika delar av landet där boende- och bebyggelserelaterade strategier har utarbetats.

Översiktsplanen som ett övergripande strategidokument

I de nyare samt pågående kommunomfattande planerna och fördjup- ningarna för kusten syns en tydligare tendens till att planerna

kan fungera som övergripande strategier. Det är emellertid svårt att hitta exempel på en översiktsplan som fullt ut svarar upp mot ovanstående redovisade kriterier. Boverket vill ändå här

uppmärksamma några planer som gått djupare i sin hantering av kustzonsfrågorna. Det är kommuner som fört ett bredare resonemang om områdets helhetsvärde och dess betydelse tillsammans med ett långsiktigt tänkande för hur kustzonen ska kunna utvecklas utifrån dagens och framtida förutsättningar. Som övergripande strategi är Tanum, Uddevalla, Kungälv, Öckerö, Helsingborg och Mönsterås exempel på kommuner som i sina kommunomfattande planer

redovisat boende- och bebyggelseutvecklingen i kustzonen utifrån ett vidare hållbarhetsperspektiv. Kungälvs kommunplan 2000 finns närmare beskriven på sid. 92. Fördjupningarna av översiktsplanerna för kusten i Fjällbacka, Norrtälje och Piteå kommuner samt den pågå- ende fördjupningen för kusten i Värmdö kommun är också intressanta planer som redovisar ställningstaganden och konsekvenser för kustens bevarande och utveckling.

Tabell: Övergripande strategier

(Fullständig källförteckning med i vissa fall förekommande www adress finns sist i kapitel 9)

TITEL

_1.

Kvaliteter i bebyggelse och landskap - Hallandskusten

2

. Skånes kustområden ett nationallandskap

3

. Mälarens stränder i Södermanlands län, fördjupad landskapsanalys

4

. Kungälvs kommunplan antagen 2001

5.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård - samrådsunderlag

HUVUDMAN Movium tillsammans med Länsstyrelsen N län och lokala planerare, 2002

Länsstyrelsen i M län och Region Skåne i dialog med de 16 kustkommunerna, 2001

Länsstyrelsen i D län, 2004 Kungälvs kommun Regionplane- och

trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2005

FOKUS Analyserar Hallands-kustens karaktär, kvalitet och förändring. Forskare och planerare har tagit fram riktlinjer och mål för hur landskapet ska hanteras. Resulterat i ett arkitekturprogram för Hallandskusten.

Skapa en attraktiv kustzon. Har utgått från 4:e kap. miljöbalken.

Fördjupad landskapsanalys kring Mälaren. Landskapets historia, hur det använts. Pågående

förändringsprocesser, samt förslag till åtgärder för att skydda och utveckla mälarsträndernas karaktärer.

En balanserad bebyggelseutveckling i skärgården

Syftet med den del-regionala planeringen för kust- och skärgårds-området är att ange en översiktlig inriktning av frågor av strukturell betydelse regionens långsiktiga utveckling. Avsikt är att planen ska vara en plattform i Stockholmsregionen kring planerings- och utvecklingsfrågor i skärgårdsområdet. KOPPLINGAR TILL: ICZM (2002/413/EG) Kopplingarna är få, och de som finns är knutna till bebyggelse och dess inverkan på kusten.

Tydliga kopplingar och väl beskrivna delar inom flertalet områden som anges i ICZM. Flera kopplingar till andra internationella och nationella dokument.

Beskriver områdets samlade natur- och kulturvärden. Åtgärder för att skydda kustområden, kustsamhällen och kulturarv

Planen tar upp konflikter och ger rekommendationer och ställningstaganden utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det karakteristiska kustlandskapet ska bevaras och förändringar i kustbebyggelsen ska ske med försiktighet och hänsyn till de lokala förutsättningarna och kustlandskapets karaktär.

Arbetet har utgått från ett tvärsektoriellt arbetssätt där både fysiska planerings-frågor och utvecklings-frågor beaktas och inkluderar både ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv. Processen har skett i samverkan och engagerat många aktörer.

FYSISK PLANERING Rapporten belyser närliggande problem inom kustnära bebyggelsen. En utvecklad dialog mellan tjänstemän inom fysisk planering har bidragit till ett arkitekturprogram med råd och riktlinjer.

Tydlig inventering och beskrivninga av de olika kustzonerna utifrån MB 4 kap. Geografiska fördjupningar inom hela kustzonen med något som kan liknas vid en beskrivande SWOT-analys. Tydlig koppling till den fysiska planeringen.

Planeringsunderlag för kustnära utvecklande. Saknar kopplingar till resultat inom SEAREG. Underlag för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och strandskyddsdispanser

Alla förändringar inom kustbebyggelsen förutsätts ske genom detaljplaneläggning, eller delöversiktsplan för vissa områden.

Planen kommer bl a att utgöra underlag för kommunernas översiktsplaner.

SOCIOEKONOMISK UTV.

Berörs löst inga konkreta startegier eller visoner.

Historiskt perspektiv samt riktlinjer och krav. Den nutida socoiekonomiska utvecklingen återförs till kommunerna, med riktlinjer och rekommendationer.

De delar som lyfts fram handlar till största del om bostadsutveckling.

Konsekvenser redovisas utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. I denna del av kommunplanen görs också en jämförelse med målen i huvudrapporten.

Det är inte någon särskild aspekt som lyfts fram utan det är ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv

MILJÖMÅL Miljömålen nämns inte men det finns en stark koppling till god bebyggd miljö.

Ingen tydlig koppling till de 15 Miljömålen även om det går en röd tråd genom rapporten som beskriver Hav i balans, levande kust och skärgård.

Berörs ej De rekommendationer som ges ställs i relation till de nationella miljömålen. Här kan särskilt nämnas målen Hav i balans samt levande kust och skärgård och God bebyggd miljö

Flera av miljömålen behandlas, det finns en generell hänvisning till MB och de 15 miljömålen. Av miljömålen finns beskrivningar kring grundvatten, levande kust och skärgård samt generella kopplingar till flera andra miljömål.

BoV KOMMENTAR Inget direkt startegidokument, utan snarare en underlagsskrift som behandalar dagens och den närmaste framtidens bebyggelseproblem. Tar dock upp att framtiden kan ha andra problem inom kustzonens bebyggelseplanering. Analysmetoder och arkitekturprogram.

Rapporten utgör ett mycket bra underlag för kommunal planering där råd och rekommendatioenr ges. Flera frågor lyfts fram som särskilt angelägna för regionen i ett helhetperspektiv.

Rapporten behandlar ett för Stockholmsregionen stort problem med ökad explotering i längs stränderna. Omvandling av fritidsboende till permanentboende och landskapsbild ges stort utrymme med fotomontage.

I planen sägs att kustzonsredovisningen i kommunplanen är ett programarbete inför den kommande kustplan som kommunen ska ta fram. Denna har emellertid inte tagits fram och kommunen hänvisar idag till pågående delöversiktsplaner för kusten. Dessa utarbetas utifrån de rekommendationer som finns i kommunplanen.

Rapporten har en tydlig strategisk riktning för skärgården. Kusten i betydelsen fastland som gränsar mot vatten hänger med på ett hörn. Fokus ligger på skärgårdsöarna och den framtida utvecklingen. Stor fokus är lagd på boende och kommunikationsfrågor för öar utan fastlandsförbindelse.

90 Vad händer med kusten?

Karta 32: Kartan redovisar län med övergripande strategier med koppling till kustzonen. En koncentration av strategier finns i storstadslänen där Stockholm kommit längst. På Västkusten och i Skåne har också ett antal övergripande strategier identifierats.

Illustration: Boverket

Exempel: Skånes kustområden ett nationallandskap

Skånes kust har under lång tid varit utsatt för mänsklig påverkan, det har bidragit till såväl vackra kulturlandskap och fisklägen men också på senare tid en allt mer utbredd fritidsbebyggelse. Behovet att utveckla kusten långsiktigt hållbart har ökat samtidigt som trycket på kusten ökat. Rapporten utgör ett bra underlag för den fysiska planeringen. För att kunna möta de olika hot och motstående intressen som finns har en omfattande inventering och historisk tillbakablick gjorts. Det allt mer förändrade jordbruket och fisket gör att mycket av det som upplevs som genuint håller på att försvinna eller förändras. Dit hör fiskelägena som omvandlas i olika omfattning, strandängar som växer igen mm.

För att beskriva de motstående intressen och den förändrings- process som sker har Region Skåne gemensamt med Länsstyrelsen och kustkommunerna tagit fram detta material som kan användas i den långsiktiga planeringen. De största hoten men också möjligheterna har beskrivits samt rekommendationer för den fortsatta planeringen. Materialet ger ett bra underlag för kustkommunerna med information

inom landskapsbild och kulturhistoria, men också om turism och rörligt friluftsliv. Andra viktiga frågor som tas upp är bland annat vindkraftsetableringar, utfyllnader, erosion och buller.

De fördjupningar som görs behandlar inte allt, men belyser de viktigaste frågorna för respektive kust- och landskapstyp. Flertalet av de långsiktiga rekommendationerna berör bebyggelse i kustzonen och bebyggelsens hot mot landskapsbild och det rörliga friluftslivet. Skåne är ett av de län som har minst yta per invånare där befolkningen kan bedriva rörligt friluftsliv enligt allemansrätten. Det har därför blivit extra tydligt att rörligt friluftsliv och turism kopplat till kusten behöver utvecklas. Det är de speciella och vackra miljöerna kopplade till kusten som allmänheten önskar uppleva. Det kan då ge ekonomiska

incitament att bevara kultur- och landskapsmiljöer.

Exempel: Mälardalens stränder i Södermanlands län

Mälaren utgör en del av Storstockholmsregionen och är i hög grad knuten till de kustfrågor som gäller för Stockholms skärgård. På grund av den starka kopplingen och funktionen i regionen ansågs

utredningen vara lämplig som ett bra exempel.

Mälardalens stränder i Södermanlands län redovisar hur Mälar- strändernas natur- och kulturvärden kan skyddas. Rapporten redovisar inte direkt var ny bebyggelse får och inte får tillkomma, utan redovisar istället hur landskapets karaktärsdrag och särskilda värden kan

påverkas av ny bebyggelse. Olika åtgärder presenteras för att kunna utveckla och skydda de skilda karaktärerna.

Studien bygger på en riktad områdesanalys som innefattar natur- och kulturmiljöaspekter samt visuella aspekter. Landskapstyper har avgränsats och dess olika karaktär beskrivs. En beskrivning av land- skapets historiska framväxt och pågående förändringsprocess följs av ett antal förslag till åtgärder för att skydda och utveckla Mälarstrandens karaktär och landskapsvärden.

Rapporten har en tydlig och detaljerad analys av området med flera illustrativa kartor. En ingående beskrivning av de olika landskaps- typerna ger en god uppfattning om dagens situation. Landskapets utveckling beskrivs med utgångspunkt från geologiska aspekter samt områdets huvudsakliga användning genom tiderna. Dagens

förändringsprocesser beskriver hur bebyggelsen har förändrats i takt med boendemönster. Rapportens beskrivning av åtgärder är allmänt hållen men bedöms kunna fungera som rekommendationer vid planering och prövning av tillkommande bebyggelse.

Exempel: Kungälvs kommunplan 2000 Översiktsplan

Kungälvs kommun belägen strax norr om Göteborg präglas av stor efterfrågan på attraktiva bostäder utanför den täta bebyggelsen. I Kungälvs ÖP redovisas en strategi för hur bebyggelsen kan utvecklas för att främja en hållbar utveckling i kustzonen.

Redovisningen av kustzonsstrategin är, enligt översiktsplanen, början till ett programarbete för en särskild ”kustplan” som en

92 Vad händer med kusten?

ske genom detaljplaneläggning eller ytterligare fördjupningar av översiktsplanen (delöversiktsplan).

Övergripande mål i översiktsplanen är att kustzonen ska fortsätta att vara en resurs för friluftsliv och vattenanknutna verksamheter

samtidigt som en levande skärgårdsmiljö kan upprätthållas. Det innebär att ny bebyggelse inte får lokaliseras till de idag obebyggda eller glest bebyggda kustavsnitten, och att förändringar i

kustbebyggelsen ska ske med hänsyn till lokala förutsättningar och kustlandskapets karaktär. Vissa bebyggelsetillskott, där t.ex. vissa delar tillåts en omvandling för permanent boende, förutsätter initiativ från de boende och att VA-frågorna löses.

I planen anges konflikter, avvägningar, tänkbara lösningar och rekommendationer för kustzonen. Framtida problem med

vattenförsörjning och social service, samt sommarens intensiva turism på Marstrand är exempel på konfliktområden som tas upp.

Beträffande föreslagna åtgärder hänvisar kommun till att man måste verka för den ”bevisning” som blir en följd av tillämpningen av de angivna rekommendationerna. Detta innebär till exempel krav på miljökonsekvensbeskrivningar, riskanalyser, särskilda

landskapsstudier etc. Konsekvenserna av planens förslag redovisas utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.

En fördjupning av översiktsplanen som nu håller på att tas fram är

Delöversiktsplan för Instön. Syftet är att kraftigt öka dagens ca 50 permanentboende. I planen redovisas hur mark och vatten kan utnyttjas i framtiden, samt hur olika intressen kan vägas samman. Vid ökad omvandling av fritidsbostäder till permanentbostäder måste vatten- och avloppsfrågan lösas. Områden med god, viss, respektive begränsad utbyggnadsmöjlighet redovisas. Både positiva och negativa konsekvenser tas upp för bebyggelse, vatten och avlopp, natur- och rekreationsmöjligheter, trafik samt det sociala livet. Vikten av att de boende och andra som har intresse för öns framtid engageras, framhävs i planen.

Exempel: Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och

skärgård

Stockholms läns landsting genom Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har utarbetat ett strategiskt dokument för Stockholms kust och skärgård som har tonvikt på problem och utvecklingsfrågor men också frågor rörande motstående intressen. Den delregionala utvecklings- planen har tagits fram stegvis i en bred process som involverat såväl kommuner som intresseorganisationer och myndigheter. Frågor berör bland annat boende och boendeutveckling, näringsliv och närings- livsutveckling, strukturomvandlingar och förändringar. Andra för kusten och skärgården viktiga teman som tas upp är kulturlandskapet och vattenområden samt transporter och tillgänglighet.

Problemen i Stockolms kust och skärgård är i grund och botten kopplat till den stora andel människor som bor och verkar i regionen. Skärgården erbjuder inte bara en storslagen natur- och kulturmiljö utan också vackra och attraktiva boendemiljöer. Detta tillsammans

med intressen som rörligt friluftsliv och turism måste samsas om begränsade resurser.

Boendet har förändrats och omvandlingen av fritidsbostäder till permanentboende är stor, speciellt i områden med

landkommunikationer eller bilfärja. Attraktiviteten har gjort att huspriserna stigit kraftigt och att det nu råder brist på bostäder för vissa grupper, speciellt för ungdomar samt äldre som inte har möjlighet att bo kvar i sina hus.

Näringslivet består till största delen av enmansföretag även om det finns verksamheter med många anställda. Eftersom arbetsmarknaden är snäv innebär det mycket liten personalomsättning, vilket innebär ökat behov av kommunikationer för att nå andra arbetsmarknader. Detta syns tydligt i att öar med landkommunikationer bro/bilfärja har en starkare näringslivsutveckling än de öar som saknar bro/färjeför- bindelse.

För att öka förutsättningarna för öarna utan fast förbindelse finns det ett noduppbyggt transportsystem med replipunkter med goda kommunikationer till kommuncentrum.

Förändringar inom försvaret är en stor fråga för kust- och

skärgårdsregionen som på sikt innebär att stora områden i skärgården görs tillgängliga för allmänheten. Hur dessa områden ska förvaltas med tanke på rörligt friluftsliv, turism, boendeutveckling och näringsliv, och hur det påverkar natur- och kulturmiljöerna belyses i rapporten.

Rapporten ger en övergripande och tydlig bild över problem och utvecklingsmöjligheter.

Västra Götalands län har ett intressant angreppssätt: ”Styckar

kommuner sönder unik kust”

Länsstyrelsen i Västra Götaland har nyligen påbörjat ett arbete om hur man i länet på ett kritiskt och operativt sätt kan arbeta med olika kust- zonsfrågor. Detta har skett genom en intern dialog där fem prioriterade områden har identifierats, en av delarna behandlar kustzonen och ska utvecklas till en kust-ÖP. Prioriteringarna har ett tidsperspektiv på tre år och ger en sammanfattande bild av länsstyrelsens mål, hur det ser ut idag samt hur målen ska nås.

Dokumentet ska bland annat resultera i en handlingsplan. Detta är ett bra exempel på hur länsstyrelsen kan angripa en komplex fråga och sätta upp riktlinjer för hur en integrerad kustzonsförvaltning ska uppnås med hjälp av ett samlat grepp inom samhällsplanering.

Västra Götalands arbete visar att det inte alltid krävs omfattande utredningar för att skapa gemensamma riktlinjer för länet, utan att det viktigaste är att frågan har väckts och att alla arbetar mot samma mål. Mål:

- att skapa en hållbar kustzonsförvaltning – ”levande skärgård”

- att skapa planeringsunderlag för ett levande skärgårdsperspektiv

- att belysa kustens aktuella frågor

94 Vad händer med kusten?

Bättre koppling eftersträvas mellan ÖP och regionala utvecklings- program och visioner, RUP/RUV. Länsstyrelsen har medverkat till att

starta ett PilotprojektKoster, en fördjupning av ÖP utifrån perspektivet

av god kustzonsförvaltning, ICZM, och samtidigt arbetet med ett marint naturreservat för kringliggande havsområde.

6.3.1 Boverkets reflektioner

Enligt länsstyrelserna är det överlag sällsynt med övergripande strategier med tydliga mål för kustzonen. Kustfrågorna behandlas väldigt olika i respektive län och kommer främst upp till bedömning via planprogram, översiktsplaner eller i begränsad utsträckning som fördjupningar av ÖP.

Ett exempel som vi här redovisat är Kungälvs kommunplan 2000 som är under utveckling. Den är ett intressant exempel på en ÖP som kan betraktas som en lokal övergripande strategi. Planen redovisar hur boende och bebyggelseutveckling bör hanteras i kustzonen och i skärgården i ett framtida perspektiv. Detta gäller både för

tätortsområden och för glesbygdsområden. Planen har utifrån tydliga mål för såväl bevarande som utbyggnad, tagit upp och redovisat konfliktområden, ställningstaganden och rekommendationer. Konsekvenserna av föreslagen utbyggnad av bebyggelse ska noga belysas i planarbetet. Någon ”kustplan” som ytterligare förtydligar kommunens intentioner har dock ännu inte tagits fram. Pågående arbeten med fördjupningar av översiktsplanen kommer att följas med stort intresse. I detta sammanhang kan nämnas att Boverket har tagit initiativ till ett forskningsprojekt som ska ge kvalificerat underlag för kommunens konsekvensbedömning av den pågående bebyggelse- planeringen. Projektet kallas Fragmenteringsprojektet, och syftar till att ingående studera konsekvenserna av ett ökat byggande, för olika värden i landskapet vid olika utbyggnadsscenarier och nivåer.

De övergripande kustzonsstrategierna som har identifierats i detta avsnitt förekommer mest frekvent i storstadsområdena med ett högt exploateringstryck. En slutsats är att de län som uppvisar påtagliga konflikter i kustzonen arbetar med strategier för att kunna hantera kustzonsproblemen i ett långsiktigt perspektiv, medan de län som upplever en mer begränsad tillväxt och bebyggelsetryck i kustzonen i stor utsträckning saknar ett samlat angreppssätt i planeringen.

Den ansats som presenteras för kustzonen i Västra Götalands län har på ett enkelt och intressant sätt visat på en möjlig problemhantering som här lyfts fram. Emellertid har inget färdigt resultat hittills redovisats. Boverket kommer dock med stort intresse att följa länsstyrelsens fortsatta arbete.

In document Vad händer med kusten? (Page 90-96)