Vindkraftsstrategier

Intresset för vindkraft för elproduktion under modern tid började efter oljekriserna på 1970-talet. Antalet vindkraftverk har ökat stadigt liksom vindkraftverkens storlek sedan början av 1990-talet. Etableringen kom till stånd mycket tack vare att ekonomiskt stöd också infördes. De flesta verken finns på fastlandet runt skånska kusten, på västkusten, på Gotland och på Öland. Det finns även anläggningar i fjällnära områden samt till havs i Kalmarsund och utanför Gotlands sydvästra kust.

Den totala elproduktionen i Sverige uppgick år 2004 till 148 TWh

varav vindkraften bestod av 0,8 TWh (Energiförsörjningen i Sverige – Korttidsprognos 2005-08-15, ER 2005: 20, Statens Energimyndighet). Riksdagen har antagit ett nationellt planeringsmål för vindkraft som

innebär en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 20151_{, vilket skulle}

motsvara 6-7% av Sveriges elproduktion. Detta är också i linje med de nationella miljömålen att få fram mer förnyelsebar energi och

begränsa klimatpåverkan. Att vindkraften ska få tillgång till lämpliga områden för produktion av elström kan ses som en nationellt avvägd bedömning. Denna bedömning ligger till grund för att planeringen för ett hållbart energisystem i Sverige kan utvecklas.

Planeringsberedskap för vindkraftsanläggningar

Vindkraftsanläggningar är mycket höga byggnadsverk som också syns långt i landskapet. De får också stora konsekvenser för annan markan- vändning. Inom en halv km kan också rena störningsfrågor från dagens stora verk bli påtaliga för människor.

1 _{Enligt propositionen ”Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig}

Vindkraften har behov av goda vindförhållanden, elnät med god kapacitet och till havs relativt grunda områden. Dessa förhållanden har gjort att det i kommunerna vuxit fram ett stort behov av att fysiskt

planera för vindkraft. Nationellt gjordes en stor utredning Läge för

vindkraft SOU 1988:32 som redovisade ett antal lämpliga områden för storskalig etablering av vindkraftverk både på land och till havs. Några kommersiella verk fanns inte då i den storlek man studerat. Dock började successivt mindre danska vindkraftverk att etableras bland annat på Gotland som hade goda vindförhållanden. Där hade också bland annat Vattenfall startat viss utveckling och testning av

vindkraftverk.

År 1995 tog Boverket fram Etablering av vindkraft på land, Allmänna

Råd 1995:1. I skriften pekades på behovet av att ta fram regionala vindkraftsunderlag och att föra in vindkraftsintresset i kommunernas översiktsplaner. Vindkraftverkens storlek växte snabbt och under slutet av 90-talet blev det aktuellt med etablering till havs. År 2002 fattade riksdagen också beslut om ett nationellt planeringsmål för vindkraft på

10 TWh år 2015. Boverket redovisade i handboken Planering och

prövning av vindkraftsanläggningar, januari 2003, hur Sverige, länsstyrelserna och kommunerna kan planera med det nationella planeringsmålet och arbeta med prövningsfrågor. Boverket redovisade

också i juni 2003 rapporten Förutsättningar för storskalig utbyggnad av

vindkraft – i havet, Vänern och fjällen. Rapporten var en nationell bedömning av vilka områden som hade goda förutsättningar för utbyggnad av storskaliga vindkraftverk främst till havs. Energimyndig- heten fördelade det nationella planeringsmålet till länen. Verket tog också 2004 beslut om att pekat ut 48 områden av riksintresse för vindkraft på land och i havet med stöd av bland annat Boverkets underlag.

Regeringsuppdrag till Länsstyrelserna och Boverket

För att få till stånd ett samordnat och fördjupat planeringsarbete fick Länsstyrelserna år 2004 av regeringen i uppdrag att redovisa plane- ringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar både på land och till havs med utgångspunkt från riksdagens mål. I uppdraget anges bland annat att för att utbyggnaden i enlighet med nationella mål inte ska hämmas bör ett underlag för etablering tas fram av statliga och kommunala myndigheter i en process där berörda intressen och medborgarna är delaktiga. Vidare anges att planmässiga överväganden behöver göras där områden med rimliga förutsättningar för storskalig utbyggnad identifieras.

I Boverkets regleringsbrev för 2006 anges att Boverket ska redovisa insatser som bidrar till att nå det nationella planeringsmålet för vindkraft samt hur verket har deltagit i beredningsprocessen för

vindkraftsärenden. Vidare skall Boverket stödja STEM2_{:s arbete med}

riksintresse och regionala planeringsmål och öka kompetensen hos

2 _{Energimyndigheten}

102 Vad händer med kusten?

länsstyrelser och kommuner genom informationsinsatser. Boverket skall också stödja vindkraftssamordnarna och vindkraftsberedningen

samt delta i VINDVAL3_{:s arbete. Åtgärderna skall stödja och underlätta}

en kraftig expansion av vindkraften.

Vindkraftsstrategier

Länsstyrelser eller kommuner upplever i många fall efterfrågan från exploatörer som en bidragande faktor till framtagandet av strategi- rapporter och planeringsunderlag för vindkraftverk.

Vindkraft i ÖP

De kommunala översiktsplanerna är bra instrument för att identifiera lämpliga områden för vindkraft och avväga intresset för vindkraft mot andra intressen och samtidigt föra en dialog om lämplig utbyggnad och lokalisering med allmänheten och andra berörda. Gotlands kommun har under lång tid aktivt arbetat för att bygga ut vindkraften. Utifrån detta arbete har kommunen utvecklat ett samarbete med branschen och gett sin syn på hur en hållbar vindkraftsetablering bör gå till bland annat med stöd av fysisk översiktsplanering. Gotland har i ett tillägg till översiktsplanen Vision Gotland 2010, preciserat lämpliga områden för vindkraft på land och till havs och angett riktlinjer för etablering.

3 _{Kunskapsprogram om vindkraft som drivs av Naturvårdsverket och}

Tabell: Vindkraftsstrategier

(Fullständig källförteckning med i vissa fall förekommande www adress finns sist i kapitel 9)

Exempel: Samordnad policy för lokalisering av havsbaserad

vindkraft i södra Kalmarsund

Länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge län har tillsammans med de fyra kommunerna Kalmar, Torsås, Karlskrona och Mörbylånga utarbetat en policy för hantering och ställningstagande till havsbaserad vindkraft i södra Kalmarsund. Intresset för etablering av vindkraft i området är stort med dess goda vindförutsättningar och rimliga djupförhållanden. Idag finns redan ett par havsbaserade grupper och rapporten redovisar möjligheter för ytterligare alternativa utbyggnadsscenarier.

TITEL

_1.

Gotland vindkraft

2.

Västerbottens läns del av rapporten Sveriges kust- och skärgårdslandskap. Vindkraft, karaktärsbeskrivning holmöarna, kultur

3.

Samordnad policy för lokalisering av havsbaserad vindkraft i södra Kalmarsund

HUVUDMAN Gotlands kommun, 1999 Riksantikvarieämbetet, 2003 Länsstyrelserna i H, K län, kommunerna Kalmar, Torsås, Karlskorna och Mörbylånga

KÄLLA Gotlands kommun www.h.lst.se samhällsplanering vindkraft publikationer

FOKUS Södra Gotland, tillägg till översiktsplanen Vision Gotland 2010. Visar var och hur utbyggnad av vindkraft kan ske.

Kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft.

Uthållig etablering av vindkraft i ett sund med många allmänna intressen. Konkretisering av MB 3 kap. 8§ anläggningar för energiproduktion i planeringsunderlag för senare konkretisering i de kommunala översiktsplanerna KOPPLINGAR TILL: ICZM (2002/413/EG)

Avgränsningar mellan olika intressen; bevarande resp. anspråk. Beaktande av natur- och kulturvärden innebär restriktioner vad gäller nyttjandet av resursen.

FYSISK PLANERING Tydlig koppling till ÖP där eventuella områden möjliga för vindkraft bör redovisas. Miljöbalken prövar lämpligheten i lokaliseringen av vindkraft samt syftar till att värdefulla kulturvärden bevaras.

Lokaliseringar som antas av kommunen förs in i ÖP. Planeringsunderlag för exploatörer.

SOCIOEKONOMISK UTV.

Behandlar lämpliga områden och riksintressenområden

Regional tillväxt och arbetstillfällen under och efter byggande. Positiv utveckling av Bergkvara hamn.

MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Hav i balans

Inga särskilda miljömål behandlas. Rapporten har koppling till målen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, levande kust och skärgård och God bebyggd miljö.

God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan m.fl.

BoV KOMMENTAR Rapport från Riksantikvarieämbetet 2003:4. Kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft. Rapporten redovisar resultaten av

Riksantikvarieämbetets

regeringsuppdrag kring kultur-miljö och utbyggnad av vindkraft i kust- och skärgårdslandskap. De områden som är känsliga för storskalig utbyggnad av vind- kraftverk lyfts fram och landets kust- och skärgårdsmiljöer presenteras. Inledningsvis redogörs för förhållningssätt och

bedömningsgrunder kring kulturmiljö och vindkraft.

Rapporten behandlar bara havsbaserade vindkraftverk även om befintliga landbaserade verk ingår i studien. Det är tre områden somges vikt anspråk på varttrnområdet, landskapsbild och samsyn inom de berörda länen och kommunerna. I rapporten finns två olika utvecklingsscenarion.

104 Vad händer med kusten?

I det trånga Kalmarsund syns vindkraftverken vida omkring och

påverkar utblickar över havet för boende i fler kommuner än där verket uppförts. Det är därför angeläget med ett brett samarbete för att få en likartad bedömning av ärenden i ett och samma geografiska område, vilket är en anledning till att länsstyrelserna och kommunerna har kommit överens om att en fortsatt etablering av vindkraft måste bli en gemensam fråga som kräver ett likartat synsätt.

Problemställningar/svårigheter

Vid utarbetandet av strategin har flera ställningstaganden till olika intressen och anspråk tagits. Södra Kalmarsund är riksintresse, enligt 4 kap. miljöbalkens, för natur- och kulturvärden. Totalförsvaret, yrkessjöfarten, fisket, friluftslivet och turismen har alla starka intressen i området. Kalmarsund är också viktigt för stora flyttfågelströmmar.

6.5.1 Boverkets reflektioner

Länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge sprider bland annat sitt arbete genom Interreg-projekten BALTCOAST och Windenergy in the BSR . Det är vanligt att kommunerna behandlar vindkraftsfrågan i den kommunala översiktsplaneringen. Det finns dock få konkreta regionala strategier med inriktning på vindkraft, däremot finns ett behov av regionalt underlag för vindkraft. För att skapa ett bättre planerings- underlag för vindkraft arbetar alla länsstyrelser numera med att ta fram riktlinjer för vindkraft till havs och på land.

6.6 Sammanfattande reflektioner

In document Vad händer med kusten? (Page 102-106)