INTERREG - Sammanställning av EU-projekt och goda exempel

7 Sammanställning av EU-projekt och goda exempel

7.1 INTERREG

Här görs en kort beskrivning av de olika INTERREG-programmen, deras syfte och huvudsakliga inriktning.

INTERREG består av flera klart åtskilda EU-program vid sidan av de nationella strukturfondsprogrammen (mainstream programme). De kan ge finansiellt stöd för samarbete kring bland annat

näringslivsfrågor och regional utvecklingsplanering i olika former och med olika inriktning. I huvudsak behandlas här endast projekt från programperioden 2000-2006, det vill säga projekt inom Interreg III A, B och C. Det totala stödbeloppet från EU till dessa tre program under innevarande period är nästan 2 miljarder kronor för svenskt

deltagande. Härtill ska läggas den nationella medfinansieringen som uppgår till nästan samma storlek. Det Interreg III-program som visat sig har störst intresse i detta sammanhang är Interreg III B, som är inriktat mot samarbete över nationsgränser inom regional

utvecklingsplanering med sektorsövergripande ansats (spatial

planning) i några större geografiska områden (Östersjön, Nordsjön och Norra Periferin). Samtliga Interreg-program finansieras av den

Europeiska regionala fonden.

De olika Interreg-programmen har olika benämningar beroende på inriktning och geografiskt område. Samarbete inom kustområden berörs i viss utsträckning av Interreg IIIA-programmen men i

synnerhet av insatser inom Interreg IIIB och i begränsad omfattning av Interreg IIIC-programmet för regionalt samarbetet kring erfarenheter inom hela EU-området.

Urval och redovisningen

Vi har identifierat ett antal aspekter som ligger till grund för

beskrivningen av de Interreg-projekt som valts ut för redovisningen nedan. Projekten belyses utifrån dess relevans för EG:s

rekommendation om ICZM, fysisk planering, socioekonomisk

utveckling och miljökvalitetsmålen. Sammanfattningsvis kan följande bild ges av de Interreg-projekt som valts ut och studerats för

redovisning i denna del av regeringsuppdraget:

Interreg III A

Gränsöverskridande samarbete (över gemensam nationell gräns)

Interreg III A program som särskilt berör kust- och skärgårdsområden är:

Kvarken-Mittskandia och Skärgården.

Totalt redovisas 4 projekt Interreg III B

Transnationellt samarbete ( inom stora geografiska sammanhängande områden)

Totalt redovisas 8 projekt fördelade enligt följande: Interreg III B Östersjön: 5 projekt

Interreg III B Norra Periferin: 0

Interreg III C

Interregionalt samarbete (mellan regioner på NUTS 2 inom hela EU) Här redovisas 3 projekt

INTERREG-projekt, fyra goda exempel och svenska partners

Karta 33: Redovisar var INTERREG-projekten finns och vilka svenska partners som deltar.

110 Vad händer med kusten?

Teman

Interreg-projekten presenteras utifrån följande fyra teman: 1. Territoriell planering med miljöinriktning

2. Hushållning med havsresurser (Natur- och kulturmiljö) 3. Naturliga förändringsprocesser

4. Kunskaps- och beslutsunderlag

Territoriell planering med miljöinriktning

Inom denna temakategori har vi valt att presentera några intressanta projekt som har sitt fokus på fysisk planering och regional utveckling av mark- och vattenresurserna med klar miljöinriktning. Alla projekten som redovisas har en tydlig kustzonsproblematik och har såväl lokala och regionala planerande myndigheter, som högskolor och andra miljöorienterade intressegrupper involverade som partners. Projekten är hemmahörande i olika geografiska områden (Östersjön och

Nordsjön) och representerar olika typer av Interreg-samarbeten; transnationella (B) och gränsöverskridande (A ) i Kvarken –

Mittskandia området. Ett projekt –BALTCOAST- presenteras lite mer utförligt som ett värdefullt exempel att hämta erfarenheter från i detta sammanhang.

Tabell: Territoriell planering, miljöinriktning

(Fullständig källförteckning med i vissa fall förekommande www adress finns sist i kapitel 9)

TITEL

_1.

BALTCOAST Integrated Coastal Zone Development in the Baltic Sea Region

2.

GEONAT

3.

NORCOAST Good Practice in Integrated Coastal Zone Management and Planning

EU PROGRAM Interreg IIIB Östersjön Interreg IIIA Kvarken- Mittskandia

Interreg IIC Nordsjön

PROJEKTPERIOD 2002.07-2005.06 2003-2005 1998-2000

TOTAL BUDGET 3,3M EURO 1,2M EURO 760T EURO

PARTER SE, FI, EE, LV, LT, PL, DE, DK. Svenska: Länsstyrelsen i Kalmar, Högskolan i Kalmar, Mönsterås kommun, Oskarshamn kommun, Västerviks kommun, Torsås kommun, Torsås

kustmiljögrupp, WWF. LP: DE, ministry fo labour, building and regional development of MV

FI, SE. Svenska: Sveriges Geologiska Undersökningar SGU, Umeå stad, Nordmalings kommun. LP: Geologiska forskningscentralen GTK

DE, GB, NL, NO, SE. Svenska: Länsstyrelsen Västra Götaland. LP: Nordjyllands Amt

PROJEKTBESKRIV- NING/FOKUS

Behandlar användandet av havs- och kustnäraområden och belyser vikten av en integrerad kustzonsutveckling i Östersjön. Utgångspunkt i ICZM. Utarbetat gemensamma rekomendationer för arbetet med ICZM.

Med geologisk kartering och forskning, undersökning av havsbottnen m m, ska projektet bedöma geologiska resurser och ge underlag till planering av markanvändning och miljöaktiviteter i området.

Att undersöka och förespråka god kustzonsplanering genom studier och utbyte av transnationella kustfrågor i Nordsjöområdet. Skapa strategier för ICZM i Nordsjön

KOPPLINGAR TILL: ICZM

A) Brett övergripande perspektiv. F) Deltagande av berörda parter, Torås kustmiljögrupp, WWF. G) Stöd och engagemang från förvaltningsorgan, kommuner och länsstyrelsen

A) Övergripande geografiskt perspektiv med hänsyn till natursystem. B) Långsiktigt perspektiv, bevarande av geologiska resurser. F) Deltagande av icke-statliga organisationer. G) Stöd och engagemang från

förvaltningsorgan på lokal nivå.

A) Brett övergripande geografiskt perspektiv.

FYSISK PLANERING Inventering och kartläggning av olika nyttjandeintressen och konfliktområden i den svenska ekonomiska zonen. Västerviks och Oskarshamn kommuner har arbetat med en FÖP för sina kustområden. Materialet inom projektet har resulterat i en plan för etablering

Kartering av Kvarkenområdet som underlag för planläggning, stads- och kommunplanering. Uppgifter om landhöjningen. Projektets resultat kan styra markanvändningen till områden som inte har betydande geologiska naturvärden

Stödja samarbete med fysisk planering i kustzonen

SOCIOEKONOMISK UTV.

Ny information används för att styra bland annat turismen till sevärdheterna på ett hållbart sätt. Även den ökande fritidsbåtturismen och byggandet av sommarstugor behöver uppgifter om den omgivande naturen.

MILJÖKVALITETS- MÅL

Mönsterås och Torsås kommuner har arbetat med att komma tillrätta med kustvattenmiljön och skapat ett handlingsprogram för hur kustmiljön skall förbättras.

Hav i balans, levande kust och skärgård

God bebyggd miljö

KÄLLA www.baltcoast.org http://www.gsf.fi/tutkimus/geon at/svensk/index.htm

www.norcoast.dk Samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer längs Nordsjökusten

112 Vad händer med kusten?

Exempel: BALTCOAST

EU-kommissionens förslag om ett integrerat program för Europas kustzon (ICZM) och intresset från flera Östersjöländer att pröva idéerna för att finna en modell för planeringen och avvägningen av olika intressen till havs och i kustzonen har förenat deltagarna i projektet BaltCoast. En gemensam ansökan resulterade i stöd från Interreg II C våren 2002. Projektet har haft starkt stöd från VASAB1_-

sammarbetet som ett ”flagproject”. Projektet startade i juli 2002 och avslutades i september 2005.

Syfte

BaltCoast-projektet syftar till att finna en balans mellan olika anspråk i Östersjön och angränsande kust. Arbetet med att finna en balans har baserats på etablerad fysisk planering och konkreta delprojekt, som genomförts på lokal och regional nivå med deltagande av olika intressegrupper.

Partnerskap

Projektet täcker i stort sett hela Östersjön, särskilt havs- och kustom- rådena tillhörande Danmark, Tyskland (Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein), Finland, Polen och Sverige. Även kustom- rådena i Lettland, Ryssland (Kalingrad) och Estland berörs. Totalt har projektet haft 23 partners. Ministeriet för Mecklenburg-Vorpommern har varit den ledande parten. Bundesamt für Seeschiffahrt und Hydrographie, BSH, har sammanställt de redovisningar, som gjorts i GIS. Från Sverige har Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås och Torsås kommuner, Kalmar Högskola och Länsstyrelsen i Kalmar län deltagit.

Länsstyrelsen har deltagit i arbetet inom WP2_{1, WP 4 och WP 5, meden}

övriga svenska deltagare deltagit i WP 4. I WP 1 har länsstyrelsen samlat in uppgifter från övriga svenska Östersjölän och redovisat dessa för hela svenska delen av Östersjön från Gotland till Öresund.

1_{VASAB Vision and Strategies around the Baltic Sea 2010 (co-operation on spatial}

planning and development between the countries around the Baltic Sea)

Projektets olika arbetsområden

WP 1 Arbeta fram ett system för en internationell samordning

och samarbete när det gäller utnyttjandet av havsområdena i Östersjön.

WP 2 Hantera konflikter mellan ekonomiska aktiviteter och

naturskyddet i känsliga vikar och våtmarker längs kusten.

WP 3 Hantera konflikter mellan tätortsexpansion och skyddet

av miljön i kustområden.

WP 4 Förbereda och genomföra åtgärder för regional utveckling

i mer sammanhängande kustområden.

WP 5 Utarbeta gemensamma rekommendationer för en

integrerad utveckling av kustzonen inom Östersjöområdet.

Transnationell nytta

En väsentlig del har varit den insyn deltagarna har fått i de deltagande ländernas planeringssystem och metoder för att hantera de olika intressen som finns i kustområdena. Tyskland, som hade ansökningar om havsbaserad vindkraft redan när projektet startade, var längst framme med en översiktlig inventering av olika intresseanspråk i landets ekonomiska zon, såväl i Östersjön som i Nordsjön.

Samtidigt var de post-kommunistiska länderna endast i en begyn- nelsefas, när det gäller planering av havsområdena, där planerings- ansvariga organisationer och även GIS-system saknades. För samtliga deltagare har projektet gett erfarenheter hur planeringssituationen kan hanteras och även varit en läroprocess för kommande planerings- insatser.

Inom WP 5 har deltagarna gemensamt utarbetat rekommendationer för hur planeringen av Östersjön kan genomföras. Arbetet har resulterat i en rapport, där även resultatet av inventeringarna av olika intresseanspråk redovisas.

Nationell nytta

Inom WP 1, planeringen av havsområden, har en omfattande inventering av olika nyttjandeintressen gjorts i avsikt att söka och identifiera konfliktområden. Framförallt de svenska och tyska ekonomiska zoner-

na har kartlagts. Allt detta material finns lagrat på BSH3_{i Hamburg och}

är ett värdefullt kunskapsunderlag för planering av den svenska havs- zonens utnyttjande i framtiden.

Inom arbetsområdet WP 4 har Västerviks och Oskarshamns kommuner tillsammans arbetat med en fördjupning översiktsplanen för sina kustområden. I arbetet har kommunerna inlett med att identifiera de mest angelägna konfliktområdena. Konfliktstudier genomfördes och man försökte lösa motsättningarna mellan skydd av känsliga områden och behovet av att utveckla och exploatera. En konflikt och

3_{BSH Bundesamt für seeschifffahrt und hydrographie (Federal Maritime and}

114 Vad händer med kusten?

möjlighetsmatris användes för att på ett överskådligt sätt redovisa följderna av olika intressens utvecklingsmöjligheter.

Arbetet har medfört att det lokala engagemanget betydligt har ökat. Byalag har bildats på flera öar och kustområden och dessa har fått en viktig uppgift att vara kontaktförmedlare mellan bygdens folk och kommunerna. Vanan att på det här sättet delta i översiktlig planering är generellt liten. Förståelsen för möjligheterna i planeringen var liten och bristen på tilltro till planeringsprocessen stor. Det är uppenbart att det måste få ta tid att utöva integrerad planering och att lära sig tänka objektivt och långsiktigt. Motsättningarna mellan boende i kustom- rådet är ibland stora. Gamla oförrätter kan ibland sätta käppar i hjulen när utvecklings- och strategiska frågor diskuteras.

Projektet har för planerarna i Västervik och Oskarshamn inneburit att man fått erfarenheter av hur andra länder arbetar i liknande planeringssituationer. Projektet har också resulterat i ett fördjupat utbyte av erfarenheter med planerare i Vorpommern, Tyskland, som varit värdefullt.

Mönsterås och Torsås kommuner har arbetat med en planering för att komma tillrätta med kustvattenmiljön. Båda kommunerna har en långgrund kust med utlöpare av rullstensåsar, som begränsar vatten- utbytet i vikarna längs kusten med omfattande igenväxningar som följd. Torsås är den kommun som kommit längst i arbetet. Här är det ett stort antal stugföreningar och miljöföreningar, som gått samman

och bildat Torsås kustmiljögrupp (www.kustmiljogruppen.org).

Gruppen har varit drivande i kustmiljöfrågorna och har med stöd av kommunen och inom BaltCoast-projektet utarbetat ett handlingsprogram för hur kustmiljön ska förbättras.

Arbetet inleddes med en kartläggning av miljösituationen i vikarna längs Torsås-kusten. Ett system för analys, som kunde svara på hur nära en kollaps den aktuella viken var utarbetades av Stefan Dahlgren, Stockholms Universitet. I de vikar, som var värst utsatta följdes

tillrinnande vattendrag upp och man försökte identifiera källorna. I arbetsgrupper bestående av representanter för olika näringsgrenar har ett åtgärdsprogram utarbetats, som antagits av kommunfull- mäktige och utgör nu ett underlag för kommunens fysiska planering.

Representanter för kustmiljögruppen har deltagit i några av de projektmöten som genomförts inom BaltCoast-projektet. Av de utländska deltagarnas reaktioner förstod vi att det var något alldeles enastående att en grupp medborgare på detta sätt engagerade sig i den fysiska planeringen. En av de bärande idéerna med ICZM är dock att befolkningen aktivt ska kunna delta i planeringsprocessen.

För Torsås kustmiljögrupp har deltagandet i BaltCoast-projektet stärkt medvetandet om att man arbetar på rätt sätt, samtidigt som diskussionerna med utländska deltagare gett dem nyttiga erfarenheter från hur andra länder arbetar i liknande situationer.

Resultat

Det färdiga resultatet av BaltCoast-projektet är bland annat:

• Fördjupningar av översiktsplanen har tagits fram för delar av kust

och skärgård i Västervik och Oskarshamns kommuner. Planerna visar på mark- och vattenanvändningen i området och ger förslag på framtida användningsområden.

• Mönsterås kommun har genomfört inventeringsdelen inför en

kustmiljöplan. Planen har nu påbörjats med kommunala medel.

• Torsås kommun har antagit kustmiljöplanen och de olika åtgärderna

genomförs nu i samarbete med berörda näringar, länsstyrelsen och olika centrala verk och högskolor.

• Länsstyrelsen har försett kommunerna med underlagsmaterial,

bland annat en inventering av värdefulla grunda vikar.

• Baserat på erfarenheterna från BaltCoast, och material framtaget

inom projektet har Länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge tillsammans med berörda kommuner arbetat fram en plan för etablering av havsbaserade vindkraftverk i södra Kalmarsund.

• Att det finns omfattande material om olika intresses anspråk inom

Sveriges ekonomiska havszon framtaget och dokumenterat i GIS- format.

7.1.1 Boverkets reflektioner

Samtliga projekt som redovisats i detta tema har haft stor framgång i samarbetet med andra länder inom respektive geografiskt område. Resultaten har i stor utsträckning kunnat nyttjas i den fortsatta nationella planeringen på lokala och regional nivå. Detta är påtagligt beträffande Baltcoast som har fått fram underlag som direkt kan utgöra planeringsunderlag för bland annat Torsås kommuns framtida

översiktsplanering. Baltcoast har haft en mycket bred ambition i sin transnationella inriktning, med fokus på såväl land som havsbaserade verksamheter. Här har Sverige framförallt bidragit med erfarenheter från en demokratisk planeringsprocess med starkt inflytande från den lokala nivån (genom bland annat Torsås kustmiljögrupp) till de andra nya medlemsstaterna i Östersjöområdet. Detta projekt har redan spritt sina resultat och samlade erfarenheter inom EU genom medverkan i ett flertal internationella konferenser. Boverket avser följa upp hur det svenska partnerskapet kan dra nytta av projektresultatet och dess integrering i den fortsatta regionala utvecklingsplaneringen som sker i Kalmar län, där också ambitionerna om en hållbar samhällsutveckling står högt på dagordningen.

Hushållning med havsresurser (Natur- och kulturmiljö)

Inom detta tema har ett antal projekt med tydlig inriktning på havsmiljöfrågor redovisats. Det är projekt från såväl Östersjö- som Nordsjöregionen. Vi redovisar också två projekt från programmet III A (cross-border)”Skärgården”. Ett särskilt intressant projekt i

116 Vad händer med kusten?

Nordsjöregionen (Forum Skagerak II) har lyfts fram som ett bra exempel på projekt där många svenska partner på Västkusten, Danmark och Norge under lång tid har samarbetat med bland annat integrerad kustzonsplanering och samordnad havsmiljöövervakning. Andra projekt som redovisas är tydligt miljöorienterade men på lite olika sätt. Projektet Seabreeze under svensk ledning av organisationen ”Håll Sverige Rent” i Östersjöområdet är ett projekt riktat mot

Tabell: Hushållning med havsresurser (Natur- och kulturmiljö)

(Fullständig källförteckning med i vissa fall förekommande www adress finns sist i kapitel 9)

TITEL

_1.

Baltic Seabreeze

2.

FS II Forum Skagerrak II

3.

Save the North Sea

4.

Skärgårdens kulturmarker

5.

SkärgårdsMILJÖ

EU PROGRAM Interreg IIIB Östersjön Interreg IIIB Nordsjön Interreg IIIB Nordsjön Interreg IIIA Skärgården Interreg IIIA Skärgården

PROJEKTPERIOD 2005.01-2007.12 2003.02-2007.05 2002.02-2004.12 2001.05-2004.10 till 2006.12

TOTAL BUDGET 2,8M EURO 2,6M EURO 5,7M EURO 1,0M Euro 540T EURO

PARTER DE, DK, EE, FI, LA, LI, NO, PL, RU, SE. Svenska: Håll sverige rent (LP), Chalmers, Länsstyrelsen i Stockholm, Ministeriet för hållbar utveckling, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Svenska Kryssarklubben, Wallenius Wilhelmsen.

SE, NO, DK. Svenska: Länsstyrelsen Västra Götalands län (LP), Västra Götalandsregionen, Fiskeriverket, Tjärnö Marine Biological Laboratory, SMHI.

NL, NO, SE, GB. Svenska: Håll sverige rent (LP), Naturvårdsverket Svenska: Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen i Södermanland, Centrum för biologisk mångfald. LP: Sydvästra Finlands miljöcentral Svenska: Östersjönshus, Åland. LP: Sydvästra Finlands miljöcentral PROJEKTBESKRIV- NING/FOKUS

Syftar till att förbättra havsmiljön i Östersjön. Fokuserar på de som använder havet dagligen och utbildar i hur föroreningar påverkar den marina miljön. Vill förändra attityderna till Östersjöns marina miljö och arbetar med

miljöutmärkelsen "blå flagg".

Förbättra kust- och havsområden i Skagerrak. Skapandet av ett permanent Forum Skagerrak. Sprida kunskap om havet och integrerad kustzonsplanering.

Ett av de största miljöhoten i Nordsjön är den marina ned- skräpningen. Syftet med projektet är att minska nedskräpningen i Nordsjön genom att förändra attityder och beteende. Projektet har arbetat med att öka kunskapen, forskningen och informationen om nedskräpning och har även samlat in stora mängder skräp från hav och kuster.

Koppla samman naturvård och landsbygdsutveckling. Upprättar skötselplaner.

Förbättrad havsmiljö, skapa ett fungerande nätverk mellan ländernas olika miljöaktörer.

KOPPLINGAR TILL: ICZM

A) Ett brett övergripande perspektiv, hur männskliga aktiviteter påverkar kustområdena. B) Ett långsiktigt perspektiv. E) Respektera ekosystem och göra människors aktiviteter mer miljövänliga. F) Deltagande av berörda parter. G) Får stöd från förvaltningsorgan på nationell och regional nivå.

A) Ett brett övergripande geografiskt perspektiv. C) Förvaltning under succesiv process på vetenskapliga grunder. F) Deltagande av berörda parter. G) Stöd och engagemang från olika myndigheter.

förvaltningsorgan på nationell och regional nivå.

FYSISK PLANERING Identifiera viktiga gemensamma

planeringsfrågor och skapa en gemensam

planeringsmodell. Pågått ett arbete med att skapa nationalparker på båda sidorna av svensk-norska gränsen.

SOCIOEKONOMISK UTV.

Utveckla och utforma turismen till lands och sjöss.

Vilka social och ekonomiska konsekvenser nedskräpning får.

MILJÖKVALITETS- MÅL

Levande sjöar och vattendrag. Hav i balans, levande kust och skärgård.

118 Vad händer med kusten?

Exempel: Forum Skagerrak (FSII)

Regionerna runt Skagerrak, i Sverige, Norge och Danmark, samarbetar i EU-projektet Forum Skagerrak II (Interreg III B). Syftet är att öka kunskapen om Skagerraks miljö och genomföra konkreta åtgärder för ett renare och attraktivare hav med omgivande kuster. Arbetet bedrivs tillsammans med statliga organisationer och andra intresserade. Projektet omfattar sju områden:

1. Övergödning i havet

2. Miljöfarliga ämnen, nedskräpning och oljeutsläpp 3. Fisk- och skaldjursfrågor

4. Planeringsfrågor för kusten

5. Samordnad miljöövervakning

6. Ökad kunskap om känsliga djupa havsbottnar 7. Informationsarbete

Partnerskap

Projekten täcker in hela Skagerrakområdet med deltagande från Sverige, Norge och Danmark. Totalt är det 16 partners varav 10 från Norge. Samarbetet är brett med deltagare från norska kommuner,

fylken, fagråd4_{och Fiskeridirektoratet; från danska Nordjyllands amt}

och från Sverige deltar Västra Götalands län och Västra Götalands- regionen, SMHI och Fiskeriverket samt Tjärnö Marine Biological Laboratory5_{. Projektet pågår fram till 2007 då avsikten är att ett}

permanent Forum Skagerrak skall bildas.

Transnationell nytta

Här har projektet medvetandegjort deltagarna i de deltagande

länderna om skillnader i planeringskultur och regelverk. Samtidigt har det påtagligt medverkat till att identifiera viktiga gemensamma

planeringsfrågor samt utgångsförutsättningarna för att kunna ta itu med dessa. Parallellt med detta har projektet spridit kunskap i stort och smått mellan deltagarna, bland annat i samband med workshops och gemensamma möten.

Nationell nytta

Parallellt med projektdiskussionerna har det pågått ett arbete med att tillskapa nationalparker på båda sidorna av svensk-norska gränsen. Det innebär att sådana planeringsfrågor som är relevanta för projektet har kunnat påföras nationalparksdiskussionen och vice versa. Här har det också handlat om att utveckla och utforma turismen till lands och sjöss på ett miljöriktigare och mer tidsenligt sätt. Konkret handlar det om planeringens vardag; att förena utveckling och förvaltning med bevarande i en lämpligt avvägd form. Som underlag för en gemensam

In document Vad händer med kusten? (Page 110-161)