6 Sammanställning av strategier och goda exempel
6.1 Lokala och regionala strategier
I detta avsnitt redovisas ett urval av de lokala och regionala strategier som samlats in och analyserats utifrån deras koppling till utvecklingen i kustzonen.
Insamling
Länsstyrelsen har på Boverkets begäran medverkat i
regeringsuppdraget genom att samla in och redovisa regionala strategiarbeten som skett i kustzonen. Under sommaren och hösten 2005 inkom från Sveriges 14 kustlän ca 100 strategirapporter med mer eller mindre tydliga kopplingar till kustzonens förvaltning eller
planering.
Urval av strategier och redovisning i tabeller
Rapporterna har analyserats med utgångspunkt från deras strategiska förhållningssätt i relation till kustzonens utvecklingsfrågor. Vi har funnit att flera av de insända rapporterna saknar en uttalad koppling till kustzonen. De har heller inte kunnat klassificeras som strategier (stöd för långsiktigt handlande i olika avseenden) utan har mer
karaktären av ett beskrivande kunskapsunderlag/inventering för någon speciell fråga eller som stöd för handläggning av olika ärenden, till exempel strandskyddsdispenser. De strategier som slutligen redovisas i tabellform är kategoriserade efter ett antal teman. Syftet med detta är att få en mer samlad och lättläst bild av vad som görs inom olika strategiområden. Dessa teman redovisas nedan. Även några lokala strategier (översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner) med särskild fokus på kustzonen har identifierats och beskrivs i detta avsnitt. Boverket har utifrån hur 4 kap. miljöbalken hanterats i
82 Vad händer med kusten?
översiktsplanerna närmare studerat ett flertal översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner (se avsnitt 4). Dessa planer har även studerats utifrån hur de kan fungera som lokala strategier för
kustzonen.
I avsnitt 4 redovisas hur kommunernas översiktsplanering svarat upp mot de problem och trender vi fått fram mot bakgrund av länsstyrelsernas probleminventering och Boverkets egna studier.
De regionala och lokala strategier som slutligen valts ut och
redovisas i tabeller belyser kustens eller skärgårdens utveckling på ett intressant sätt och har en bred ansats inom respektive tema. Alla dessa strategier har därefter studerats noggrannare och analyserats i
förhållande till EG:s rekommendation för hållbar utveckling av kustområden och huvudprinciperna för att utarbeta strategier för förvaltning och planering (2002/413/EG). Strategirapporternas relevans inom ett eller flera av samhällsplaneringens
verksamhetsområden har också angetts.
Rekommendationer för ICZM:
Huvudprinciper för nationella strategier av integrerad förvaltning och planering:
1. Ett brett övergripande perspektiv (tematiskt och geografiskt) med hänsyn till att natursystem och mänskliga aktiviteter är beroende av varandra och olika.
2. Ett långsiktigt perspektiv, hänsyn till försiktighetsprincipen samt nuvarande och kommande generationer.
3. Förvaltning under successiv process, underlättar anpassningen när problem uppstår och kunskaper utvecklas. Behov av sund
vetenskaplig grund vid utvecklandet av kustområden.
4. Lokala särdrag och stor mångfald när det gäller de Europeiska kustområdena, möter behov genom särskilda lösningar och flexibla åtgärder.
5. Arbete i samklang med de naturliga processerna och respekt för ekosystemens bärkraft. Göra människors aktiviteter mer
miljövänliga, socialt ansvarsfulla och ekonomiskt sunda. 6. Deltagande av alla berörda parter i förvaltningsprocessen. 7. Stöd och engagemang från berörda förvaltningsorgan.
8. Kombination av instrument avsatta att underlätta samstämmighet
mellan sektorspolitiska mål mellan planering och förvaltning.
Samhällsplaneringens verksamhetsområden
De regionala strategierna har studerats och bedömts utifrån några av
samhällsplaneringens verksamhetsområden; fysisk planering, socio-
ekonomisk utveckling och hantering av miljökvalitetsmålen. Flera aspekter kan vara berörda samtidigt men i olika hög grad. Redovis- ningen i tabellen ger en första signal om strategins dominerande fokus och hur ytterligare information kan nås. Nedan beskrivs de områden som har utgjort indelningsgrund i detta sammanhang:
-Fysisk planering
Har strategin kopplingar till eller fungerar som strategiskt underlag till den kommunala översiktliga planeringen? I vissa fall kan ÖP utgöra ett strategiskt underlag för fördjupad planering eller beslutsfattande. Av särskilt vikt är kopplingarna till PBL, miljöbalken (3 & 4 kap.
miljöbalken), statligt planeringsunderlag för olika sektorsintressen och hur rapporterna är relaterade till bland annat regionala miljö- och hushållningsprogram i respektive kustområde.
-Socioekonomisk utveckling
Här har bedömts strategiernas relevans och koppling till ekonomisk utveckling och social och kulturell nytta för lokalsamhället och/eller regionens utveckling. I många fall är kopplingen till RUP intressant att bedöma. I huvudsak har dock inte denna koppling varit föremål för någon djupare analys i detta sammanhang.
-Hantering av miljökvalitetsmålen
Strategierna har bedömts utifrån om och hur de belyst riksdagens 16 miljökvalitetsmål. Några mål har bedömts särskilt viktiga för
kustzonens utveckling i denna del av uppdraget. Dessa är markerade med fet stil i nedanstående lista:
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Skyddande ozonskikt
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Hav i balans, levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Storslagen fjällmiljö
• Giftfri miljö
• Säker strålmiljö
• Grundvatten av god kvalitet
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• God bebyggd miljö
• Rikt växt- och djurliv (nytt från november 2005)
Teman
Strategierna som redovisas i tabellerna är klassificerade och uppdelade i fyra olika teman. Syftet är att redovisningen ska fungera som en första källa för ytterligare information och som en slags uppslagsbok för
84 Vad händer med kusten?
bland annat kommuner, regionala organ, centrala myndigheter och olika intresseorganisationer. Varje tema presenteras med en allmän redovisning för respektive tema och Boverkets reflektioner angående dess betydelse för kustzonens utveckling och aktuella
planeringsförutsättningar.
Inom varje tema presenteras en tabell med de mest intressanta strategirapporterna utifrån de kriterier för bedömning som beskrivits ovan. Ett mindre antal goda exempel belyses mer utförligt inom respektive tema. Dessa är markerade med gul färg i tabellerna. Det insamlade materialet har sorterats efter följande teman:
• Regionala miljö- och hushållningsprogram
• Sektorsövergripande strategier
• Miljömålsrelaterade strategier
• Vindkraftsstrategier