Miljömålsrelaterade strategier

Riksdagen fattade 1999 beslut om en ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde 15 nationella miljökvalitetsmål.

miljökvalitetsmål fastställdes i november 2005, och då beslutades också förändringar av vissa delmål. Det övergripande målet för

Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, d.v.s. ungefär till 2020- 2025. Arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitets- målen och delmålen är grunden för den nationella miljöpolitiken.

Den nya målstyrningen inom miljöområdet har inneburit ansvars- fördelning mellan olika aktörer. Exempelvis har ett Miljömålsråd bildats. Miljömålsrådet har bland annat ett samordnande ansvar för miljömålsarbetet och svarar för den samlade rapporteringen till regeringen. Flera centrala myndigheter har fått miljömålsansvar, vilket innebär att myndigheten ska samordna och driva arbetet med att uppnå och utvärdera och följa upp sitt/sina respektive miljömål med delmål. Boverket har till exempel miljömålsansvar för miljökvalitets- målet God bebyggd miljö och det övergripande miljömålet Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader.

Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för det regionala miljömålsarbetet i länen. De ska bland annat regionalt anpassa de nationella miljökvalitetsmålen, utveckla uppföljningen och verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaner- ingen. De ska också stödja kommunerna med underlag för att formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Arbetet bör ske i bred för- ankring med berörda regionala myndigheter och organ, kommuner näringsliv och andra aktörer. Enligt regeringens proposition "Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag" (prop. 2004/05:150) ska läns- styrelsernas ansvar för att i bred förankring ta fram regionala åtgärds- program förtydligas. Alla länsstyrelser har antagit regionala miljömål och de har kommit olika långt i arbetet med att ta fram

åtgärdsprogram.

Kommunerna är mycket viktiga aktörer i miljömålsarbetet, bland annat för att anpassa, utveckla och omsätta miljökvalitetsmålen på lokal nivå genom lokala mål och åtgärdsprogram och genom att beakta miljömålen i sitt myndighetsarbete och i samhällsplaneringen samt genom åtgärder i den egna verksamheten.

Miljökvalitetsmålen

Alla miljökvalitetsmålen utom Storslagen fjällmiljö berör kustzonen

mer eller mindre. Men de miljökvalitetsmål som är viktigast för kust-

områdena är Hav i balans samt Levande kust och skärgård samt Ingen

96 Vad händer med kusten?

Nedan ges en kort motivering till de elva miljökvalitetsmålen som har störst relevans för kustzonen:

Hav i balans och levande kust och skärgård

Miljökvalitetsmålet stämmer väl med inriktningen på Europaparlamentets och rådets rekommendation om integrerad förvaltning av kustområden i Europa (ICZM). Till miljö- kvalitetsmålet är åtta delmål knutna. Ett av delmålen anger att det senast 2005 ska finnas en strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. Ett delmål syftar till att långsiktigt skydda värdefulla marina miljöer och kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärdens och ett tredje delmål anger att åtgärdsprogram ska tas fram och genomföras för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Samtliga kustlän har som regionalt mål att ta fram hur kustens och skärgårdens kulturarv kan bevaras och brukas och flera länsstyrelser har genom- fört inventeringar inför bildandet av marina naturreservat.

Ingen övergödning

Övergödning kan bland annat leda till algblomningar, som är giftiga för människor och djur och som kan orsaka bottendöd. Övergödning är därför ett hot mot rekreation och friluftsliv, turism, fiske och biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan

Klimatförändring är ett hot inte minst mot kustområdena, eftersom den kan medföra stigande havsnivåer och att det blir fler och häftigare stormar.

Giftfri miljö

Miljökvalitetsmålet har en övergripande betydelse för att målet om Hav i balans samt levande kust och skärgård ska kunna nås. Många giftiga ämnen transporteras via vatten och luft ut i haven och anrikas i marina näringskedjor. Detta har bland annat medfört att

Livsmedelsverket utfärdat rekommendationer om hur ofta människor bör äta fet östersjöfisk.

Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag transporterar näringsämnen och andra föroreningar från sina avrinningsområden till kust- och havsområdena.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattenkvaliteten är ett problem i många kustområden. Exempelvis ökar problem med saltvatteninträngning i dricksvattenbrunnar i kustzonen.

Myllrande våtmarker

Våtmarkerna har stor betydelse för den biologiska mångfalden. De har även en viktig funktion för att rena vatten från bland annat kväve från omgivande marker. Våtmarker kan utjämna flödestoppar genom att magasinera mer vatten vid höga flöden och på så sätt skydda mot översvämningar.

Levande skogar

Skogen är viktig för biologisk mångfald och är en värdefull resurs för friluftslivet. Skogsbruket är en viktig näring i många kustområden, men kan påverka vattenkvaliteten.

Ett rikt odlingslandskap

Förutom att ge oss livsmedel är jordbruket en förutsättning för att hålla markerna öppna och bevara biologisk mångfald knuten till odlingslandskapet. Strandnära ängar och betsmarker har ofta stor artrikedom. Jordbruket kan dock också påverka vattenkvaliteten negativt, genom läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel.

God bebyggd miljö

Många människor tycker att det är attraktivt att bo i kustområdet och många av våra svenska städer ligger längs kusten. Många kulturvärden är knutna till kustbebyggelsen. Trycket på att bygga och bo havsnära är stort och avvägningar mot friluftslivets och naturvårdens intressen måste göras. Bebyggelsen kan också påverka vattenkvaliteten, både i grund- och ytvattnet, om avloppsbehandlingen inte fungerar tillfredsställande.

Ett rikt växt- och djurliv

Det nya miljökvalitetsmålet (antogs av riksdagen i november 2005) har stor relevans för kustområden, som ofta har en stor biologisk mångfald. Detta ökar upplevelsevärdena för rekreations- och friluftslivet.

Hur förverkligas miljökvalitetsmålen?

Arbetet med regionala miljökvalitetsmål och återgärdsstrategier är olika upplagt i olika län. Flertalet länsstyrelser har bedrivit arbetet i en bred process där många aktörer kunnat medverka. De länsstyrelser som var sist med att formulera första uppsättningen regionala miljö- kvalitetsmål och delmål antog dessa under 2005. Många har gått vidare med åtgärdsstrategier, men även när det gäller dessa har länen hunnit olika långt. Studier visar att vissa län har förhållit sig friare gentemot de nationella miljökvalitetsmålen med delmål, såväl vad gäller struktur som innehåll i de regionala målformuleringarna, medan andra län hållit sig närmare de nationella målen (God bebyggd miljö på regional nivå – Studie av länsstyrelsernas regionalisering av miljökvalitetsmålet, Boverket 2005). I januari 2006 hade 13 län antagna åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, två län hade åtgärdsförslag på remiss och fyra län höll på att arbeta fram åtgärder. Miljömålsrela- terade strategier. Eftersom mycket av åtgärdsarbetet återstår är det svårt att entydigt säga hur strategierna kommer att användas. Men det är tydligt att länsstyrelserna anser att arbetet med miljökvalitetsmål och strategier är viktigt. Så här skriver exempelvis Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län i rapporten "Samverkan för hållbar utveckling i Västerbottens län, Miljökvalitetsmål, delmål och helhetsstrategier" (2004):

"De regionala målen och strategierna utgör gemensamma visioner och färdriktningsmål för det fortsatta förändringsarbetet. De innebär i sig inga bindande ekonomiska eller formella åtaganden för de organisa- tioner som deltar i arbetet. Alla organisationer förväntas dock bedriva ett aktivt förändringsarbete utifrån sina egna förutsättningar som bidrar till förverkligandet av de gemensamma målen."

Översiktsplanen som en miljömålsrelaterad strategi

De översiktsplaner som utarbetats efter år 2000 tar generellt upp och hänvisar till de nationella miljömålen. I vilken mån dessa sätts i förhållande till kommunens planering i form av ställningstaganden och rekommendationer är emellertid varierat. Utifrån de översikts- planer som Boverket särskilt studerat (se kartor avsnitt 5) kan i detta sammanhang särskilt nämnas kommunerna Lysekil, Laholm, Haninge och Nynäshamn, som i sina planer i ett bredare perspektiv fört in och tagit ställning till de nationella miljökvalitetsmålen som rör kustzonen. Den gemensamma kustplanen för Haninge och Nynäshamns kom- muner redovisas i tabellen och mer detaljerat nedan (sid. 100).

98 Vad händer med kusten?

Tabell: Miljömålsrelaterade strategier

(Fullständig källförteckning med i vissa fall förekommande www adress finns sist i kapitel 9)

TITEL

_1.

Miljöhandlingsprogram för Stockholms län, åtgärder för en bättre miljö.

2.

Kustplan 2002

3.

Förslag på åtgärder för att nå miljömålen i Blekinge län (2005)

4.

Miljömål för Uppsala län 2003 - 2010 Mål, Åtgärder Uppföljning

5.

Vägledning för muddringsverksamhet i Uppsala län Lst medd.serie 2004:9

HUVUDMAN Kommunförbundet i Stockholms län,Länsstyrelsen i AB län, Regionplane- och trafikkontoret (Stockholms läns landsting), 2005

Haninge kommun och Nynäshamn kommun

Länsstyrelsen i K län i samverkan med bl.a. kommuner, 2005

Länsstyrelsen i C län, 2003 Länsstyrelsen i C län, 2004

FOKUS Åtgärder inom två områden: vatten och avlopp samt resor och transporter. Behovet av samverkan, nätverk och arenor för gemensamt kartläggningsarbete,

kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte betonas.

Att långsiktigt kunna skapa en levande skärgård samtidigt som man slår vakt om de starka

bevarandeintressena som finns i kustområdet

Bl a åtgärder med på bäring kustzonen ex åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Hav i balans, Ingen övergödning, God bebyggd miljö m fl

Regionala miljömål, att utgöra grund för Länsstyrelsens fortsatta miljöarbete och till stöd för kommunnerna och andra aktörer i länet

Vägledningen beskriver miljöhänsyn anpassad till länets förhållanden och lagstiftning och ärendegången för muddringsverksamhet KOPPLINGAR TILL: ICZM (2002/413/EG)

Delvis: god hushållning med vatten , skydd av kustmiljö och hav, samspel hav land

Har flera kopplingar till ICZM:s rekommendationer

FYSISK PLANERING

Bl.a att utveckla verktygen för planering för VA i

omvandlingsområden och skydd av vattentäkter.

I planen ges ett flertal rekommendationer som berör vattenmiljön och dess kvalitet.

Karta med tillhörande beskrivning över

skyddsvärda grundområden, där muddring är extra känslig

SOCIOEKONOMIS K UTV.

Utgångspunkten är vattnets centrala betydelse för människor, natur och näringsliv

I planen tydliggörs skärgårdens roll i regionen. Att kunna leva och bo permanent i skärgården är ett av planens huvudsyften.Att man fokuserar på bevarande och utveckling av befintliga miljöer och små förändringar mer än på stora

exploateringar är också bra.

MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag , Hav i balans, levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö

Hela planen har

utgångspunkt i det nationella miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, samt i de regionala och kommunala miljömålen.

Miljömålsrelaterade åtgärder där varje miljömål är definierat med storheter. En övergripande strategi saknas, tydliga regionala delmål med målgrupp, aktörer och tidplan. Bra koppling till kustzonen, trots att rapporten behandlar hela regionen från skogsbygd till kustbygd.

Behandlar alla miljömål utom levande skogar och storslagen fjällmiljö. Rapporten är upplagd som flertalet av länsstyrelsernas Miljömålsrapporter. De nationella delmålen bryts ner till regionala delmål och kvantifieras i den mån det går. Åtgärdspaket med ansvarsfördelning, i regel lst men ibland kommuner eller samverkansorgan.

Kopplas till tre miljömål hav i balans, levande kust och skärgård samt levande sjöar och vattendrag.

BoV KOMMENTAR Programmet är framtaget i brett partnerskap, många involverade aktörer inklusive näringslivet. Betonar vattenfrågor (dagvatten, omvandlingsområden, enskilt vatten och avlopp, renare avlopp samt yt- och grundvattenskydd) med stor bäring på kust och hav.

Det är bra att planen har arbetats fram av två kommuner och satts in i ett regionalt perspektiv. Att man fokuserar på bevarande och utveckling av befintliga miljöer och små förändringar mer än på stora

exploateringar är också bra. Rekommendationerna och planens konsekvenser kunde vara tydligare.

Beskriver hela Blekinge och miljömålen och de åtgärder som behövs göras för att nå miljömålen. Stor vikt är lagd på kustzonsfrågor. Rapporten förmedlar en känsla av bevara och skydda.

Fyra Miljömål har direkt koppling till kusten Ingen klimatpåverkan, ingen övergädning, hav i balans samt myllrande våtmarker. Intressant är att tre länsstytrelser sammarbetar (AB, C och D) om flera frågor rörande MB 4 kap.

Beskriver bakgrund och ger förutsättningar för den fysiska planeringen vad det gäller mudderverksamhet, och deponi av muddermassor.

Exempel: Kustplan 2002 (Fördjupning av Översiktsplanen för

Haninge och Nynäshamn)

Planens syfte är att långsiktigt kunna skapa en levande skärgård samtidigt som man slår vakt om de starka bevarandeintressena som finns i kustområdena. Miljöfrågorna har varit en viktig utgångspunkt i planens redovisning och bevarandevärdena ges större utrymme än exploateringsintressena. Planen är en gemensam fördjupning av Nynäshamns och Haninges kustsområden. Planen redovisar befintliga mark- och vattenområden ur bevarandesynpunkt samtidigt som den är en strategisk utvecklingsplan som ser till skärgårdens roll i regionen. Planen utgår från de nationella, regionala och kommunala miljömålen för att uppnå hållbar utveckling. Kommunernas Agenda 21-mål redovisas i planen. Dessutom anges Haninge kommuns Miljöpolitisk handling – 39 sätt att bli bättre och Nynäshamns Övergripande mål för naturhushållning och miljövård och Framtidsvision för Ekokommunen

Nynäshamn. Det nationella miljömålet Hav i balans samt levande kust

och skärgård samverkar med planens åtgärder.

Tendenser, problem och utmaningar som behandlas i planen är att människor ska kunna bo och arbeta i skärgården året runt. Skärgården ska också vara öppen för turism och friluftsliv samtidigt som natur- och kulturområden ska bevaras. Brist på dricksvatten och problem med saltvatteninträngning och avloppsteknik är problem som tas upp i planen. Om permanentning av fritidshus ska förverkligas måste vissa rekommendationer för vatten och avlopp följas.

Avsaltningsanläggningar nämns som ett alternativ till

brunnsborrning men då måste särskilda restriktioner inrättas. I kustplanen tas upp att kommunerna i sina lokala föreskrifter kan införa tillståndsplikt för nya brunnar samt införa anmälningsplikt för befintliga anläggningar. SGU har gjort en grundvatteninventering som redovisas i planen.

Kommunen lägger också stor vikt vid att verka för att miljöbelast- ningar på kustområdena minskar. Riktade insatser görs mot bristfälliga avlopp, lokalt omhändertagande av dagvatten och arbete med

miljötillsyn för att minska kemikalieutsläpp. Kommunen uppmanas i planen att engagera sig i olika projekt för att förbättra Östersjöns vattenkvalitet.

Kustplanens konsekvenser tas kortfattat upp för varje ämnesområde i ett särskilt avsnitt. Förändringar som föreslås i planen är förtätning av bebyggelse, fler färjeförbindelser, ny brygga, muddring, nya natur- reservat och turistsatsningar.

6.4.1 Boverkets reflektioner

Miljömålsarbetet har tydliga kopplingar till Europaparlamentets och Rådets rekommendation om genomförandet av en integrerad förvalt- ning av kustområden i Europa (ICZM). Flertalet av de värden som rekommendationen syftar till att skydda återfinns i miljökvalitets- målen. Rekommendationen betonar, liksom miljömålsarbetet, vikten av att alla berörda parter bör delta i arbetet och betydelsen av god övervakning, uppföljning och information.

100 Vad händer med kusten?

Det regionala miljömåls- och strategiarbetet är en viktig och nödvän- dig del i det nationella miljömålsarbetet. Utan preciseringar av vad de nationella miljökvalitetsmålen innebär på regional nivå, regionalt åtgärdsarbete i samverkan med lokala och regionala aktörer och regional uppföljning skulle det sannolikt bli omöjligt att uppnå de flesta nationella miljökvalitetsmålen. Det är dock för tidigt att säga hur stor effekt de regionala miljömålsstrategierna kommer att få. Men länsstyrelsernas breda arbetsprocess med samverkan med många aktörer ger förhoppningsvis väl förankrade åtgärdsförslag som ökar förutsättningar för att åtgärderna genomförs i verkligheten.

För att få bra genomslag bör de regionala miljömålsstrategierna ses som ett viktigt underlag för de regionala utvecklingsprogrammen. De regionala utvecklingsprogram som hittills tagits fram har dock inte beaktat miljöaspekter i någon större utsträckning.

Detta avsnitt har framför allt behandlat det regionala miljö- målsarbetet, men även kommunernas viktiga roll måste poängteras. Det finns flera kommuner som arbetar med lokala preciseringar av miljökvalitetsmålen och tar fram åtgärdsstrategier för att uppnå dessa.

In document Vad händer med kusten? (Page 96-102)