Budgetspecifikation
Kvarstående medel för kursverksamhet förtroendevalda 2015 har tilläggsbudgeterats under 2016. Det innebär att det budgeterade resultatet försämrats från 5 441 tkr till 5 365 tkr.
Den tilläggsbudget som beslutats av kommunfullmäktige under året har försämrat årets resultat från 5 441 tkr till 5 365 tkr.
Nedan redovisas de förändringar som skett i nämndernas budgetar sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2015.
Förändringar i budgeterat resultat, tkr 2016 Årets resultat fastställt juni 2015 5 441 Tilläggsbudget kursverksamhet förtroendevalda 76 Årets resultat efter tilläggsbudget 5 365
87
Bilagor
Beslut kommunfullmäktige december 2015
I budget 2016 har vissa budgetomflyttningar skett mellan nämnderna avseende nämndshantering, upphandlare, löne-bidragsanställningar, kontorsmaterail, konstfond samt vissa medfinansieringar.
Kommunstyrelsens strategiska satsningar
Från kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar har beviljats följande:
Leader Linné Småland 206 tkr (2016–2020)
IB Diploma Programmet 805 tkr
IFO-utredning 300 tkr
För koncerncontroller har överförts 350 tkr från och med 2017. Avser finansiering av halv tjänst.
Kommunstyrelsens oförutsedda
Av anslaget på 200 tkr har 100 tkr fördelats till tekniska
förvaltningen under 2016 för att fördela till samhällsföre-ningarna (eller motsvarande) utifrån avtalade åtaganden.
Vet
I årets budget finns anslaget 2 100 tkr till utvecklingspott utifrån fokusområdet ”Vet”. Av anslaget har 1 240 tkr be-viljats till kommunikationsenheten för insatser, satsningar och aktiviteter för att uppnå det som anges i fokusområdet Vet samt målen i gällande kommunikationsstrategi.
Driftskostnader investeringar
Beslut har fattats i kommunfullmäktige om kompensation till utbildningsnämnden för Kojan nov-dec 50 tkr samt 2 321 tkr för bussningen till Ryfors.
Strategiska löner
Anslaget för strategiska löner under kommunstyrelsen har fördelats till de olika nämnderna.
Bilagor
89
Bilagor
Anskaffningsvärdet
Värdet av en anläggningstillgång vid in-köpstillfället.
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav såsom fastigheter och inventarier.
Avskrivning
Planmässig värdeminskning av en an-läggningstillgång för att fördela anskaff-ningsutgiften över tillgångens livslängd.
Balanslikviditet
Balanslikviditeten beräknas som omsätt- ningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Måttet beskriver betalningsför-mågan inom det närmaste året. Vid vär-det 100 klarar man precis sina kortfristiga åtaganden.
Balansräkning
Visar den ekonomiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur det har anskaffats (skulder och eget kapital).
Driftbudget
Redovisar de kostnader och intäkter som är förenade med den löpande verksam-heten.
Eget kapital
Visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet har två be-ståndsdelar; rörelsekapital och anlägg-ningskapital.
Exploateringsverksamhet
Avser åtgärder för att iordningsställa mark för bostads- eller industriändamål.
Extraordinära poster
Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regel-bundet samt uppgår till väsentliga belopp.
Förvärvsmetoden
Konsolideringsmetod som innebär att tillgångar och skulder ska värderas med kommunkoncernens anskaffningsvärde som grund, och att det egna kapital kon- cernföretaget har vid förvärvet ska eli- mineras. Endast eget kapital intjänat i koncernföretaget efter förvärvet får med- räknas i kommunkoncernens egna kapital.
Internränta
Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde.
Investeringsbudget
Redovisar kommunens investeringar i anläggningar till exempel fastigheter,
maskiner och inventarier.
Kapitaltjänstkostnader
Är periodiserade investeringsutgifter. Be- står dels av avskrivning och dels av ränta på bundet kapital.
Koncernredovisning/sammanställd redovisning
Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka kommunen har ett bety-dande inflytande. Ger en helhetsbild av de ekonomiska åtaganden oavsett i vil-ken juridisk form verksamheten bedrivs.
Likvida medel
Kontanter eller tillgångar som kan om- sättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper.
Likviditet
Visar betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid).
LSS
Förkortning för Lagen om stöd och ser-vice till vissa funktionshindrade.
Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.
Nettoinvesteringar
Investeringar efter avdrag för investe-ringsbidrag med mera.
Nettokostnader
Driftkostnader efter avdrag för driftbi-drag, avgifter och ersättningar. Finansie-ras med skattemedel.
Nettokostnadsandel
Verksamhetens nettokostnad i förhållan-de till skatteintäkter, generella statsbi-drag och skatteutjämning.
Nominell avskrivningsmetod
Innebär linjär avskrivning på ursprunglig investeringsutgift det vill säga att tillgån-gen skrivs av med lika stora belopp varje år.
Omsättningstillgång
Tillgångar som på kort tid kan omsätas till likvida medel och som inte är avsed-da för stadigvarande bruk såsom kund-fordringar och exploateringsfastigheter.
Operationell leasing
Vid operationell leasing kvarstår ägande-rätten hos leasinggivaren.
Periodisering
Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de tillhör.
Proportionell konsolidering
Betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovis-ningen.
Resultaträkning
Sammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets förändring av eget kapital.
Rörelsekapital
Den del av kapitalet som står till förfo-gande för finansiering av utgifter, det vill säga skillnaden mellan omsättningstill-gångar och kortfristiga skulder.
Skattesats/utdebitering
Anger hur stor del per intjänad hundra-lapp som betalas i kommunalskatt.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) En intresse- och arbetsgivarorganisation för landets 290 kommuner, 18 landsting och två regioner.
Skuldsättningsgrad
Ett finansiellt nyckeltal som betecknar hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med lån.
Soliditet
Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget kapital i förhållande till totala tillgångar på balansdagen. Ett nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel.
Tillgångar
Består dels av omsättningstillgångar, till exempel kontanter, pengar på banken, fordringar och lager, dels anläggningstill-gångar, till exempel fastigheter, inventa-rier, aktier och långfristiga fordringar.
Utjämningsbidrag
Förutsättningarna för att bedriva verk-samhet varierar mellan kommunerna på grund av till exempel skillnader i skat-teunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge och glesbygdsgrad. För att jämna ut dessa skillnader finns generella system för inkomst- och kostnadsutjämning mellan kommunerna.
Årsarbetare
Antal årsarbetare redovisas utifrån tre olika nivåer. Grunden är faktiskt antal arbetade timmar. Genom att lägga till all semester och lärarnas ferietid fås antal årsarbetare netto. Det är det som nämn-derna redovisar. På den tredje nivån till- kommer all ytterligare frånvaro, till exem- pel sjukfrånvaro och föräldraledighet.
Vid omvandling från timmar till årsar-betare används en schablon på 1 980