Årsredovisning 2014 Älmhults kommun 2016

Årsredovisning 2014 Älmhults kommun 2016

Förvaltningsberättelse

Rekordstor befolkningsökning banar vägen för en god framtid i Älmhult

Under 2016 ökade Älmhults befolkning som aldrig förr. Vi ökade med runt 450 perso- ner och är nu cirka 16 600 personer. Det är glädjande att människor vill bosätta sig i vår kommun. Nya bostadsområden och skolor växer fram samtidigt som vi planerar för såväl ny idrottshall som renovering av vår simhall. Det är inte bara tillgången på arbets- tillfällen som är avgörande för att människor vill bosätta sig i kommunen – det är också viktigt att vi ser över fritidsutbudet.

Stationsområdet har fått en ny övergång, som har gjort det lättare att ta sig mellan den östra och västra delen av centrum. En ny plattform på stationsområdet är också färdig och den har gjort hela stationsområdet mer attraktivt. Men det allra viktigaste är att vi har fått en tryggare miljö med hög säkerhet för alla resenärer som vistas på stations- området dagligen.

Kommunen fortsätter kampen för en östlig sträckning av den planerade höghastig- hetsbanan – en viktig förutsättning för att infrastrukturen i kommunen ska utvecklas.

Älmhult har bra tågförbindelser både söder- och norrut, vilket är av yttersta vikt för att våra företag ska förbli attraktiva arbetsplatser i en tid när många väljer att pendla till sina jobb. Vi ger inte upp trots det nedslående beskedet vi fick av ”Sverigeförhand- larna” i början av året.

Väg 120 har under året byggts om för att skapa en säkrare väg västerut. Kommunen har också påbörjat arbetet med en upprustning av Esplanaden som en del av att skapa ett attraktivt centrum för alla.

Kommunen har också jobbat med att stärka platsvarumärket ”Älmhult – Home of the Home”; webbplatser, tidningar och muralmålning i centrum är en del av den pågående marknadsföringen. Genom att IKEA öppnat sitt nya museum genereras nya och goda möjligheter att stärka vår besöksnäring och attrahera fler besökare till hela kommunen.

Jag kan se tillbaka på ett bra år för Älmhults kommun med en fantastisk befolkningsutveckling och ett positivt ekonomiskt resultat. Vi är på väg att spräcka våra investeringsramar men det ser jag som ett gott och friskt tecken på att Älmhult är en kommun med stark tillväxt, gynnsamma förutsättningar och goda framtidsutsikter. Nu ser jag med tillförsikt fram mot 2017.

Ingemar Almkvist

Kommunstyrelsens ordförande

Kommunalrådet har ordet

INLEDNING

Förvaltningsberättelse

Innehållsförteckning

INLEDNING

Kommunalrådet har ordet 2

Året 2016 i korthet 4

Fördelning kostnader och intäkter 5

Organisation 6

Vart går pengarna? 7

Fem år i sammandrag 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrsystem 8

Strategisk utvecklingsplan 9

- Övergripande mål 9

- Befolkning 11

- God ekonomisk hushållning 12

- Fokusområde ”Kan” 14

- Fokusområde ”Vill” 15

- Fokusområde ”Vet” 16

- Fokusområde ”Ekonomi” 17

- Fokusområde ”Medarbetare” 18

Strategiska nyckeltal 20

Kommunens Kvalitet i Korthet 22

Ekonomisk analys 25

Koncern 25

Kommun 27

Personalförhållanden 32

RÄKENSKAPER

Resultaträkning 34

Kassaflödesanalys 34

Balansräkning 35

Noter 36

Driftsredovisning 43

Investeringsredovisning 45

Taxefinansierad verksamhet 47

Redovisningsprinciper 51

NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR

Politisk organisation 55

Kommunledningsförvaltning 56

Teknisk förvaltning 60

Överförmyndarnämnd 64

Miljö- och byggnämnd 65

Kultur- och fritidsnämnd 67

Utbildningsnämnd 71

Socialnämnd 76

Gemensam nämnd för famliljerätt 81

Älmhults Näringsfastigheter AB 83

Älmhults Terminal AB 83

Älmhultsbostäder AB 84

Elmnet AB 84

Elmen AB 85

Hvita korset AB 85

BILAGOR

Budgetspecifikation 86

Revisionsberättelse 88

Ordförklaringar 90

Älmhults kommun, april 2017

Ansvarig sammanställare: Marie-Louise Magnusson Layout & sättning: Carina Glanshagen

Tryck: Tryckservice, Ängelholm Foto: Henrik Palmberg med flera

Läsanvisningar

Detta dokument består av tre olika huvuddelar:

Förvaltningsberättelse – innehåller en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet

Räkenskaper

Nämndernas och bolagens redovisningar på olika verksamheter och resultatmål.

Inledning

Bilagor

För att lättare skilja de olika delarna från varandra har respektive del fått sin egen färg som följer genom dokumentet.

Dokumentet innehåller även två andra delar:

i

Kommunalrådet har ordet

Förvaltningsberättelse

4

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2016 -

I

Viktiga händelser 2016

• Rekordökning av befolkningen.

• Bostadsområde Hagabo växer fram.

• Översiktsplan klar.

• Detaljplan V. Bökhult – 400 nya bostäder kan byggas.

• Den nya järnvägsövergången invigs i november.

• Medborgarlöfte mellan kommunen och polisen.

• För förbättrad kommunikation och möjlighet att nå de som direkt påverkas av en störning införs en SMS-tjänst.

• Ny e-tjänst – enklare att lämna förslag och synpunkter.

• ”Ett centrum för alla” kommer igång på allvar i samver- kan med IKEA, handeln och fastighetsägarna.

• Muralmålning på infarten till centrum för att synlig- göra platsvarumärket och hälsa besökare välkomna.

• Turistinformationen flyttade under sommaren till lokal mittemot IKEA Museum.

• Premiär för ”Älmhult rör på sig” – ett led i folkhälso- arbetet.

• Invigning av nya konstverket ”Världens hem” i tre av Haganäsledens rondeller.

• Grundskolorna kör ett kreativt kulturprojekt ”Världens hem” i samarbete med Wanås Konst.

• Första spadtaget för Elmeskolan och ny lokal för uteför- skolan Kojan börjar byggas.

• Beslut att införa barnomsorg på obekväm arbetstid från och med 2017.

• Älmhults bibliotek kom på andra plats i ”Årets biblio- tek 2016”.

• Ingvar Kamprad överlämnar 5 miljoner kronor för skapande av mötesplats.

• ElmNet AB beviljas kommunal borgen på maximalt 14 mkr för fiberutbyggnad på landsbygd.

• Stor vattenläcka gör att vattenförsörjningen bitvis får stängas av.

• Anläggning av VA-ledningar till reservvattentäkt i Delary.

• En ekonomi i balans efter omfattande förbättrings- och effektiviseringsåtgärder inom socialnämnden.

• HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn öppnas.

• Hemtjänsten börjar cykla i Älmhult. För hälsan och miljön.

• Äldreboendet Solhem i Loshult stängs.

• Särskilda platser för personer med diagnosticerad demenssjukdom tillskapas.

Polices, avtal och andra styrdokument beslutade av kommunfullmäktige

• Älmhults kommun grafiska profil får en ansiktslyftning.

• Marknadsföringsguide och webbplats klar för platsvaru- märket – Älmhult – Home of the Home.

• Reducering strategiska nyckeltal.

• Krisledningsplan.

• Ägardirektiv för Hvita korset AB.

• Arbetsordning för kommunfullmäktige.

• Strategi för bostads- och lokalförsörjning.

• Handlingsprogram om skydd mot olyckor.

• Kriterier för borgen och lån till föreningar.

Utmärkelser

• Älmhults eldsjäl 2016 tilldelas Markus Jonsson.

• Hedersomnämnande 2016 tilldelas Annika Kling.

• Älmhults IF tilldelades Årets tillgänglighetspris 2016.

Invigning ny järnvägsövergång

Älmhult rör på sig

”Ett centrum för alla”

Västra Bökhult – 400 nya bostäder Rekordökning av befolkningen

Förvaltningsberättelse

Älmhults bibliotek prisas

Muralmålning

Första spadtaget för Elmeskolan Del av konstverket ”Världens hem”

Hemtjänsten cyklar

Kreativt kulturprojekt - grundskolan Turistinformationen flyttade

Platsvarumärket ”Älmhult – Home of the home

Bostadsområde Hagabo växer fram Medborgarlöfte Älmhults kommun – Polisen

FörvaltningsberättelseI

Älmhults kommuns organisation

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunrevision Valberedning

* Övrig ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB (49 %)

Kommunlednings- förvaltning

Teknisk förvaltning

Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggförvaltning

Utbildnings- förvaltning Kultur- och fritidsnämnd

Utbildningsnämnd

Socialnämnd

Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd

Valnämnd

Överförmyndarnämnd

Elmen AB 100 %

Älmhults Terminal AB 51 %*

Älmhultsbostäder AB 100 %

Älmhults Närings- fastigheter AB 100 %

ElmNet AB 100 %

Hvita Korset AB 100 %

Kultur- och fritidsnämnden har ingen egen förvaltning. Kulturfrågorna handläggs på kommunlednings- förvaltningen, fritidsfrågorna handläggs på den tekniska förvaltningen och biblioteken, Kulturskolan och fritidsgården Fenix handläggs på utbildningsförvaltningen.

BOLAG NÄMNDER

Kommunstyrelse Arbetsutskott och personalutskott

Social- förvaltning

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2015–2018

Parti Antal mandat

Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 15

Centerpartiet 8

Liberalerna 1

Kristdemokraterna 2

Miljöpartiet de gröna 2

Moderata samlingspartiet 7

Sverigedemokraterna* 4

Vänsterpartiet 2

Totalt 41

* Sverigedemokraterna tilldelades 4 mandat efter valet 2014. Ett av partiets mandat innehas dock av partilös.

Organisation

Förvaltningsberättelse

Vart går pengarna?

Kommunens intäkter består till 72% av skatter och utjäm- ningsbidrag. Av kostnaderna går 61 % till personalkostna- der. De största verksamheterna är skola 44% och omsorg

37%. Taxefinansierad teknisk verksamhet som vatten och avfall finansieras med avgifter, vilket gör att nettokostna- derna för verksamheten inte syns i cirkeln.

Intäkter

Utgifter

Verksamhetens nettokostnader

Övrigt 2 % Försäljning verksamhet 3 % Hyror och arrenden 2 % Bidrag 13 %

Avgifter 8 %

Räntor 0 %

Skatteintäkter 63%

Utjämningsbidrag 9 %

Avskrivningar 4 % Entreprenader och köp

av verksamhet 10 %

Övriga verk- samhets- kostnader 19 %

Livsmedel 1 % Bidrag 3 %

Räntor 1 %

Personal 62 %

Socialnämnd inklusive gemensam nämnd för familjerätt 37 %

Utbildningsnämnd 43 %

Kultur- och fritidsnämnd 4 % Miljö- och byggnämnd 1 % Teknisk förvaltning 8 % Kommunledning inkl.

överförmyndare 6 % Politisk organisation 1 %

Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016

Årets resultat, mkr 6,9 8,0 6,9 9,0 13,5

Årets resultats andel av skatteintäkter, generella

statsbidrag och utjämning, % 1,0 1,2 0,9 1,2 1,6

Skatteintäkter, inklusive generella statsbidrag, mkr 693 749 773 787 829

Verksamhetens nettokostnad, mkr 681 732 761 772 809

Verksamhetens nettokostnads andel av skattein-

täkter, generella statsbidrag och utjämning, % 98,4 97,7 98,5 98,2 97,6

Finansnetto, mkr -4 -8 -5 -5 -6

Nettoinvesteringar, mkr 145 83 102 109 209

Totala tillgångar, mkr 1 028 1 055 1 156 1 323 1 609

Kassalikviditet, % 68 77 77 62 122

Eget kapital, mkr 491 493 499 508 522

Soliditet, % 48 15 15 15 14

Låneskuld, mkr 300 350 400 500 710

Övriga mått och nyckeltal

Skattesats, kr 20,60 21,35 21,35 20,96 20,96

Antal invånare, st 15 724 15 759 15 908 16 168 16 618

Antal kommunanställda, st 1 365 1 385 1 440 1 512 1 524

Sjukfrånvaro, % 4,7 5,5 6,5 7,1 7,08

Fem år i sammandrag

Förvaltningsberättelse

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrsystemets grundidé

Älmhults kommuns styrsystem bygger på målstyrning och delaktighet. Det betyder att kommunen arbetar med tydliga mål och att målen uppnås genom handlingskraft hos nämnd, styrelse, förvaltning, bolag, enhet och medarbe- tare. Det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän där politiker fokuserar på vad och tjänstemän på hur.

Älmhults kommuns styrsystem bygger också på helhets- perspektiv som syftar till att leverera god service och kva- litativa tjänster till medborgarna, ”Medborgarnas bästa i fokus”. Man måste se till både delarna och helheten. Alla planeringsnivåer måste ha insikt om helheten för att kunna åstadkomma optimala beslut. Detta gäller såväl för den po- litiska organisationen som för verksamhetsorganisationen.

Ekonomi

Fokusområde Fokusområde

K

n

F

Fokusområde Fokusområde

Vision

Kommunövergripande mål

Medarbetare

HANDLINGSPLAN (VERKSAMHETSMÅL) RESULTATMÅL

INRIKTNINGSMÅL

Styrsystemets delar

Målstyrning

Älmhults kommuns styrsystem utgår ifrån målstyrning. Vik- tiga grundförutsättningar för att åstadkomma detta är att:

• det finns en röd tråd från vision, övergripande mål och strategier till nämnds/bolagsmål, uppdrag och aktiviteter på verksamhetsnivå och på arbetsplats- och individnivå.

• det ska finnas ett samband mellan tillgängliga resurser och verksamhetsmål.

Ekonomistyrning innebär att styra organisationen på ett sätt som gynnar effektivitet och ekonomisk ställning med möjlighet att upptäcka och korrigera felaktigheter i agerandet.

Resultatuppföljning syftar till att kunna mäta utfallet/

resultatet för att veta om tjänster och service levererats till medborgarna på ett tillfredsställande sätt. Resultaten följs

Styrsystem

Förvaltningsberättelse

Övergripande mål

Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år.

Kommentar

Kommunen behöver öka sin befolkning av följande skäl:

• Befolkningsökning främjar kompetensförsörjningen som i sin tur främjar näringsliv och företagande. Utan väl fungerande kompetensförsörjning riskeras jobben.

• Befolkningsökning ger ökade skatteintäkter – 1 000 fler invånare ger cirka 40 mkr mer per år. Bättre kvalitet i de kommunala verksamheterna och fler som delar på tunga investeringar.

• Befolkningsökning ger synergieffekter i form av ökad efterfrågan och fler jobb i handel och service.

• Alternativet – med en minskande befolkning – leder till besparingar och minskad kvalitet i de kommunala verk- samheterna.

• Positiv spiral istället för negativ spiral.

Kommunövergripande finansiella mål

Kommunens finansiella mål är att resultatet skall motsvara minst en procent av skatteintäkter, generella bidrag och ut- jämning.

Fokusområden

Det övergripande målet handlar om befolkningstillväxt.

Därför formuleras fokusområden som tydligt understödjer befolkningsökning och tillväxt, enligt följande;

1. Permanent fokusområde ”Ekonomi”

2. Permanent fokusområde ”Medarbetare”

3. Fokusområde ”Kan”

4. Fokusområde ”Vill”

5. Fokusområde ”Vet”

Fokusområde ”Kan” handlar om att säkra sådan grundser- vice som gör det möjligt för människor att kunna bo kvar i eller flytta till Älmhult. Människor ska kunna bo i Älmhult.

Fokusområde ”Vill” handlar om att öka attraktiviteten i Älmhult via höjd kvalitet eller nya attraktiviteter. Människor ska vilja bo i Älmhult.

Fokusområde ”Vet” handlar om att människor som kan och vill bo Älmhult måste veta om att de kan och vill. Området handlar således om marknadsföring, men också om profile- ring, identitetsskapande, stolthet och varumärkesbyggnad i samarbete med viktiga aktörer. Människor måste veta att det är möjligt och attraktivt att bo i Älmhult. Samtidigt är det en utmaning att få dem som redan bor i kommunen att vara goda ambassadörer för kommunen.

Modellmässigt ser det ut på följande vis:

Strategisk utvecklingsplan 2015–2019

VISION

Befolkningsökning + 1% per årMÅL

1...

2...

3...

4...

5...

1...

2...

3...

4...

5...

MEDARBETARE

EKONOMI KAN VILL VET

• Kan bo i Älmhult

• Viktig ”grund- service”

• Få reda på att man kan och vill bo i Älmhult

• Profilering &

marknadsföring

• Vill bo i Älmhult

• Attraktivitet

gällerallanämnder gällerallanämnder

1 2 3 4 5 1

2 3 4 5 1

2 3 4 5

INRIKTNINGSMÅL för respektive nämnd i kommunen

Vad ska NÅS på lång sikt

FÖRVALTNINGSPLAN anger hur resultatmålen ska nås

HUR ska det göras RESULTATMÅL formuleras av respektive nämnd

Vad ska NÅS på kort sikt

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse

Antal invånare

Skattesats 2016, kr Totalt

Kommun Landsting Begrav- nings- avgift

Kyrko-

avgift Tillhör- Svenska

kyrkan

Tillhör ej Svenska kyrkan

Älmhult 20,96 11,60 0,32 1,06 33,94 32,88

Stenbrohult 20,96 11,60 0,24 1,21 34,01 32,80

Virestad 20,96 11,60 0,40 1,28 34,24 32,96

Göteryd 20,96 11,60 0,33 1,37 34,26 32,89

Pjätteryd 20,96 11,60 0,33 1,37 34,26 32,89

Hallaryd 20,96 11,60 0,33 1,37 34,26 32,89

Härlunda 20,96 11,60 0,40 1,28 34,24 32,96

Folkmängd i församlingar 2016-12-31 2015-12-31 Förändring

Älmhult 9 167 8 996 + 171

Stenbrohult 2 970 2 758 + 212

Virestad 1 812 1 783 + 29

Göteryd 1 005 989 + 16

Pjätteryd 681 671 + 10

Hallaryd 513 523 - 10

Härlunda 461 446 + 15

Antal personer

efter åldersgrupper 2016-12-31 2015-12-31 Förändring

0-4 år 1 055 1 022 + 33

5-14 år 2 063 1 950 + 113

15-19 år 888 865 + 23

20-64 år 9 141 8 922 + 219

65-74 år 1 827 1 769 + 58

75-w år 1 644 1 640 + 4

Folkmängdsutveckling

14000 16000

2016 2013 2008 2003 1998 1993 1988 1983 1978 1973 1968

15 098 15 645 15 437 16 618

Befolkning

Kommunens övergripande mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år. Älmhults kommuns befolkning ökar för elfte året i rad och uppgår nu till 16 618. Ökningen under 2016 på 450 personer beror på ett inflyttningsöverskott.

Befolkningsökningen uppgick till 2,8 %.

Totalt flyttade 1 267 personer in och 835 personer flyttade ut. Antalet nyfödda var 180, en ökning med 3 barn jämfört med 2015. Antalet döda uppgick till 160 vilket är 16 färre än under 2015.

0 200 400 600 800 1000 1200

1400 År 2015 År 2016

Justering Utflyttad

Inflyttad Döda

Födda Antal personer

Befolkningsförändringar

Befolkningsförändringar

Män 8 432 Kvinnor 8 186

Könsfördelning

Folkmängd i tätorter 31 december respektive år

1990 2000 2010 2016

Totalt tätorter 10 378 10 336 10 977 11 880

Älmhult 8 191 8 313 8 988 9 885

Diö 957 918 896 938

Liatorp 572 521 549 536

Eneryda 453 373 323 321

Delary 205 211 221 200

Glesbygdsfolkmängd 5 567 5 067 4 626 4 738

Förvaltningsberättelse

Kommuner har sedan 1992 års kommunallag trädde i kraft haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom balanskra- vet och under 2013 infördes en möjlighet att använda en resultatutjämningsreserv. Samtliga delar av regelverket ska årligen följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av bety- delse för god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

Älmhults kommun har definierat god ekonomisk hushåll- ning i sitt styrsystem:

• Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

• Resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov.

• Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anlägg- ningstillgångar.

Finansiellt perspektiv

Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Rea- lisationsvinster får inte räknas med i resultatet. 2016 års balanskravsresultat är 13,5 mkr och det finns inga under- skott från tidigare år att arbeta igen. Ingen avsättning till eller från resultatutjämningsreserv (RUR) finns. Syftet med RUR är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Meningen med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag.

Avstämning mot

balanskravet, mkr 2012 2013 2014 2015 2016

Årets resultat 6,9 8,0 6,9 9,3 13,5

Realisationsvinster 0 -0,1 0 -1,1 0,0

Årets resultat efter

balanskravsjusteringar 6,9 7,9 6,9 8,2 13,5 1 % av skatteintäkter,

statsbidrag, utjämning 6,9 7,5 7,7 7,9 8,3

Medel till/från resultat-

utjämningsreserv 0 0 0 0 0

Balanskravet i sig är dock inte tillräckligt för att anses som god ekonomisk hushållning.

Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, bidrag och utjämning. Årets resultat på 13,5 mkr motsvarar 1,6 %.

Årets resultat

Nämnderna samt politisk organisation redovisar totalt ett överskott gentemot budget med 12,4 mkr vilket motsvarar 1,5 % i överskridande. Störst överskott redovisar utbild- ningsnämnden vars överskott uppgick till 5,1 mkr.

Verksamhetsperspektiv

I den strategiska verksamhetsplanen finns fem fokusområ- den: Kan, Vet, Vill, Ekonomi och Medarbetare. Inom vart och ett av dem finns inriktningsmål.

Nämnderna har utifrån inriktningsmålen inom Kan, Vet och Vill samt sina grunduppdrag som också finns i strategiska utvecklingsplanen beslutat om resultatmål. Enligt anvis- ningarna ska dessa vara enligt god ekonomisk hushållning.

Totalt finns det 41 resultatmål, varav 41 % bedömts bli upp- fyllda, 37 % delvis och 12 % inte uppfyllda. 10 % har inte gått att mäta. Redovisning av samtliga resultatmål och hur de har uppnåtts finns under respektive nämnds redovisning.

Måluppfyllelse







Älmhults kommuns verksamhets nettokostnad är sedan 2014 högre än genomsnittet för riket. Trenden är att nivån fortsätter öka i jämförelse med övriga kommuner, och efter 2015 kan konstateras att vi numera även har en nettokost- nadsnivå som överstiger medelvärdet för samtliga kommuner.

När det gäller soliditeten inklusive pensionsåtaganden har Älmhults kommun acceptabla värden. Kommunen placerar sig i ovankant av medianen inom riket.

God ekonomisk hushållning

0 2 4 6 8 10 12

2016 2015

2014 2013

2012

8,0 6,9

13,5

9,0 Mkr

6,9

Förvaltningsberättelse

Älmhult hade näst lägst skattesats i länet 2016 och återfinns bland de 25 % av rikets kommuner som har lägst skattesats.

Inom Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas ett 40-tal olika resultat inom områdena tillgänglighet, trygghet, del- aktighet och information, effektivitet samt samhällsutveck- ling. I redovisningen från 2016 var är Älmhults resultat som medel eller bättre än medel på 58 % av måtten. Det är en försämring med 8 procentenheter jämfört med 2015-års redovisning.

Sammantagen bedömning

Vid en sammantagen bedömning av det ekonomiska resul- tatet 2016, den låga skattesatsen, goda måluppfyllelse av verksamhetsmålen samt resultaten inom Kommunens Kvali- tet i Korthet bedöms att kommunen har en god ekonomisk hushållning utifrån de givna förutsättningarna.

Nämnderna har under året haft en god budgetföljsamhet och redovisar samtliga, med undantag för den gemensamma nämnden, ett positivt resultat, vilket är mycket glädjande.

Speciellt positivt är det att socialnämnden lyckats i sitt arbete med att återfå sin budget i balans

Till skillnad mot 2015 har kommunen lyckats prestera ett ekonomiskt resultat som överstiger den nivå som var fastslagen i budgetbeslutet, utan att intäktssidan förstärkts med poster av engångskaraktär. Arbetet med att anpassa vår totala verksamhet till våra ekonomiska förutsättningar kommer fortsätta och intensifieras under 2017, för att vi på ett tillfredsställande sätt ska kunna möta de ekonomiska utmaningar som aviserats för kommande år.

Förvaltningsberättelse

Fokusområde ”Kan”

– Att göra det möjligt att bo i Älmhults kommun!

Bostadsproduktionen fortsätter att vara hög i kommunen och är fortsatt en högprioriterad fråga. Under år 2016 producerades 149 nya bostäder i kommunen. Flera pri- vata aktörer har kommit in på marknaden och fler är på väg. Planberedskapen har ökat och befinner sig nu på den bestämda målnivån (500).

Näringslivet fortsätter att utvecklas starkt och antalet arbetstillfällen ökar i kommunen. Ett starkt näringsliv är en grundförutsättning för att en kommun av Älmhults typ ska kunna utvecklas i önskad riktning. Genom funktionen näringslivsutvecklare stödjer kommunen företagsutveck- lingen och skapar även kontakter för att underlätta nyetab- lering. Infrastrukturen är god i kommunen men behöver bli bättre, framförallt är järnvägsförbindelserna avgörande för Älmhults kommun. Arbetet med höghastighetsjärnvägen har pågått under året genom möten med beslutsfattare och genom lobbyverksamhet.

Den nya järnvägsövergången stod klar under 2016 och invigdes under hösten.

Byggandet av ny grundskola har påbörjats och skolan ska stå klar till hösten 2017. Den kommer att inrymma interna- tionella skolan samt två spår grundskola F-6.

I Älmhults centralort finns två stycken vårdcentraler och tillgången till denna typ av primärvård är därmed god kl. 8.00–17.00. Övriga tider hänvisas till Ljungby. Ambu- lans finns på orten men på grund av Landstingets planering finns tider då ambulansen ej är tillgänglig i Älmhult vilket utgör ett förbättringsområde.

Förskolornas verksamhet utökades i februari med en modul som består av en avdelning som fått namnet Linden. Den är placerad vid Norregårds förskola.

Nyckelord:

 Bostäder

 Arbetsmarknad

 Infrastruktur

 Kommunikationer

 Barnomsorg/skola

 Hälso- och sjukvård

 Trygghet

Förvaltningsberättelse

Fokusområde ”Vill”

– Att göra det attraktivt att bo i Älmhults kommun!

Kommunen har och kommer även fortsättningsvis att arbeta målinriktat med att skapa nya attraktiva områden för bostadsbyggande. Kommunens nya översiktsplan antogs under året och en rad sjönära områden pekas ut som kom- mer att bli föremål för närmare utredning och detaljplaner, bland annat ett område på Näset.

Centrumutvecklingsarbetet har fortgått under året och beslut har tagits gällande ombyggnation av Esplanaden.

Arbetet med utformningen av torget har pågått under året och kommer att fortsätta under 2017.

Kommunen har under året arbetat med en rad frågor för att höja miljöprofilen, bland annat ett arbete kring minskad kemikaliepåverkan i skolan samt införamde av laddstolpar och solcellstak på Haganässkolan, Detta kommer till stora delar att implementeras under 2017.

Kojans uteförskola kom till stånd under året.

Den polisiära närvaron i Älmhult har ökat vilket är positivt ur ett trygghetsperspektiv.

En integrationssamordnare anställdes under våren med uppgift att samordna kommunens arbete med nyanlända flyktingar. Detta har resulterat i ett stort antal aktiviteter, projekt och andra integrationsfrämjande åtgärder både inom kommunen och i samverkan med andra.

Byggnationen av en ny skola, Elmeskolan, påbörjades under hösten 2016 och har planerad inflyttning höstterminen 2017.

Den kommer att bli Sveriges största skola som byggs som

ett passivhus och inrymma både Internationella skolan och förskolan och fullt utbyggd även en svensk grundskoledel från förskoleklass till årskurs sex.

Kommunen har inlett ett samarbete med IKEA vad gäller att ånyo starta ett IB-DP. IKEA har beviljat ett bidrag för att starta IB under HT17 och tre år framåt.

Under året har det arbetats med att ta fram handlingar för om- och tillbyggnad av simhallen samt även för en ny sport- hall vid Haganäs.

Arbetet med en kulturfabrik på Hvita korset har pågått under året, med målet att skapa en attraktiv kreativ mötes- plats över generationsgränserna. Kommunfullmäktige har beslutat återremittera den fortsatta hanteringen till kom- munstyrelsen så att kommunledningsförvaltningen kan ta fram ett underlag inklusive kalkyl som gör det möjligt för fullmäktige att ta ställning till de båda förslag som lagts.

Konstprojektet Världens hem genomfördes under 2016.

Projektet har väckt stor uppmärksamhet såväl regionalt som nationellt.

Älmhults bibliotek var ett av de tre bibliotek som nomi- nerades till Årets bibliotek 2016. Vi kom på en hedrande andraplats.

I anslutning till Smålands Kulturfestival, kopplat till invig- ningen av järnvägsövergången, arrangerades Älmhult lyser, vilket var mycket uppskattat i höstmörkret.

Nyckelord:

 Attraktiva boendemiljöer

 Sveriges bästa skola

 Attraktiv stadsmiljö

 Attraktivt kultur- och fritidsutbud

 Hållbart samhälle

 Trygghet och Hälsa

 Lätt att leva

Förvaltningsberättelse

Fokusområde ”Vet”

– Platsmarknadsföring

Vad har gjorts?

Under året har flera aktiviteter genomförts med syfte att stärka Älmhults attraktivitet och platsvarumärket ”Älmhult – Home of the Home”. Bland annat har en varumärkes- plattform och nytt grafiskt formspråk skapats. Detta sam- manfattades i en marknadsföringsguide, både i tryckt form och på en egen webbplats, www.almhulthomeofthehome.

se, som riktar sig till dem som vill använda platsvarumär- ket i sin egen marknadsföring eller som bara vill veta mer.

Hela turistwebben och www.visitalmhult.se uppdaterades i platsvarumärkets anda.

Ny turistbroschyr och turistinformation på ny plats och i ny skepnad

På våren blev en ny inspirationsbroschyr för besökare och turister klar. Den är gjord helt i enlighet med det nya konceptet och stärker känslan av ”Älmhult – Home of the Home”. Under sommarmånaderna flyttade vi turistin- formationen till Köpmangatan 1 för att finnas nära IKEA Museum, där de flesta besökarna är. Hela turistinforma- tionen inreddes så att besökarna skulle få hemkänsla och platsvarumärkets formspråk präglade inredningen. Den nya placeringen gav gott resultat – antalet besökare ökade.

Världens hem i Älmhult

I juni var det premiär för ett helt nytt event ”Världens hem i Älmhult”. Det inleddes med en färgsprakande prideparad.

Utanför kommunhuset och biblioteket vajade prideflaggor under några dagar. Under veckan var det fler aktiviteter. Ett exempel var en fotoutställning av Tomas Gunnarsson, känd som genusfotografen. Utställningen hette ”Bilder som för- ändrar världen” och gick att beskåda hela sommaren. Den 6 juni firades nationaldagen och där hälsades nya svenska

medborgare välkomna i Björkparken samtidigt gjordes den officiella invigningen av rondellkonsten ”Världens hem”, som skapats av konstnären David Svensson. Barnen i Älmhults grundskolor ingick i ett stort skapandeprojekt i samverkan med Wanås Konst inom konstprojektet Världens hem.

Invigning av järnvägsövergång och Älmhult lyser I samband med invigning av den nya järnvägsövergången ordnades en inflyttarkampanj en morgon på stationen. Kas- sar med diverse innehåll delades ut till alla pendlare. Detta i syfte att bland annat marknadsföra kommunen som boen- deort, kommunens inflyttarservice och vad ”Älmhult – Home of the Home” står för. Den officiella invigningen gick under namnet ”Älmhult lyser” – en festlig kväll i november som lystes upp av diverse ljusinstallationer och stämningsfull sång och fackeltåg på torget.

Tidningen Hemma i Älmhult

Under året producerades två nummer av tidningen ”Hem- ma i Älmhult”, som distribueras till samtliga hushåll i kom- munen. Här lyftes sådant som bygger stolthet i kommunen och marknadsföring och information om vårt platsvaru- märke.

Muralmålning och blomstersäng

En muralmålning har gjorts, som hälsar alla besökare välkomna in till Älmhults centrum, med platsvarumärkets grafiska snitt. På torget står en blomstersäng där plante- ringarna ska variera med årstiderna – detta för att stärka känslan av ”hemma” i stadsrummet.

Nyckelord:

 Bygga platsvarumärke

 Profilering, identitet och stolthet

 Strategiska samarbeten

 Marknadsföring

ÄLM

HULT 2 6 JUNI 2016

V ÄR LDENS HEM

Förvaltningsberättelse

Fokusområde ”Vet”

– Platsmarknadsföring

Fokusområde ”Ekonomi”

Gasa och bromsa samtidigt

I kommunens styrsystem finns regler för hur hantering av avvikelser ska ske mot budgeten. Budgetföljsamheten har varit god under året där samtliga nämnder uppvisar ett ekonomiskt överskott, förutom den gemensamma nämn- den som har ett mindre underskott. Extra positivt är det att kunna konstatera att socialnämnden lyckats vända de senaste årens negativa ekonomiska resultat till att i år redo- visa ett överskott på 2 mkr.

Befolkningstillväxten under 2016 har kraftigt överstigit den befolkningsprognos som budgeten vilade på, vilket under året haft en stor påverkan på framförallt utbildnings- nämndens verksamheter. Utbildningsnämnden har hanterat utmaningen på ett mycket bra sätt och lyckas till och med prestera ett positivt ekonomiskt resultat på lite drygt 5 mkr.

Investeringsbehovet inom kommunkoncernen är högt. Den ram som beslutats för mandatperioden på 715 mkr kommer inte att räcka till. Detta kommer i sin tur att återspegla sig i ett ökat behov av extern upplåning.

Styrning

En styrning med ”God ekonomisk hushållning” innebär att kommunen bör eftersträva ett tillräckligt stort överskott så att man kan finansiera sina investeringar utan att behöva låna nya pengar. Det är därför viktigt att kommunen påbör- jar en kostnadsanpassning så att ett överskott på minst 2 % av skatte- och utjämningsbidragsintäkter kan uppnås. Sett till de investeringsbehov som kommunen har och kommer att få så skulle ett ännu större överskott behövas, för att på så vis hålla nere behovet av extern upplåning.

Kommunen är sedan flera år tillbaka med i jämförelsen

”Kvalitet i korthet”, se särskild redovisning. Kommunens strategiska nyckeltal innebär att kommunen kan följa ut- vecklingen av de viktigaste nyckeltalen som ger signaler om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. Kommunfull- mäktige har även beslutat om acceptabla värden och på så sätt kan åtgärder vidtas och särskilda mål formuleras då värdena underskrids.

Regelbundna ägarmöten med samtliga kommunala bolag har genomförts under året.

Uppföljning

Under året har den månatliga rapporteringen kanaliserats via kommunens beslutstödssystem Hypergene, för att skapa den enhetlighet och effektivitet som eftersträvats. Utveckling av systemet kommer fortgå under 2017 i syfte att skapa än mer effektiva och kvalitetshöjande uppföljnings- och styr- processer.

En översyn av kommunens taxe- och avgiftsstruktur har på- börjats och kommer vävas in i budgetarbetet för 2018.

 Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusom- råden.

Utfall: Ingen mätning har genomförts under 2016.

 Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuellt läge.

Utfall: Ingen mätning har genomförts under 2016.

Förvaltningsberättelse

Fokusområde ”Medarbetare”

Uppdrag

Under 2016 har arbetet med att göra uppdraget tydligt för alla medarbetare intensifierats. Under 2016 har uppdraget diskuterats på många olika sätt. Uppdraget har diskuterats på arbetsplatsträffar, i olika samverkans forum, på medar- betarsamtal och i samband med lönesättning. I samband med höstens medarbetarsamtal har flertalet medarbetare fått sina skriftliga uppdrag. 2016 har vi dock inte genom- fört någon medarbetarundersökning så bilden är skapad av information från cheferna i förvaltningarna.

Våren 2016 kom det en ny föreskrift från arbetsmiljöverket angående organisatorisk och social arbetsmiljö. I föreskrif- terna lyfts tillgång till sin chef som en viktig arbetsmiljöfak- tor. Älmhults kommun har under de senaste åren arbetat med att minska antalet medarbetare som varje chef ansva- rar för och under 2016 har förändringar genomförts i den riktningen. Som exempel på åtgärder kan mindre arbets- grupper och ökat administrativt stöd nämnas.

Förmåga

Kompetensförsörjning på kort och lång sikt är en stor ut- maning och nya idéer och rekryteringsvägar prövas stän- digt. Kompetensförsörjningsplaner för de stora förvalt- ningarna är framtagna och arbetet med att genomföra dem pågår.

Kompetensförsörjning i kommunal verksamhet är en na- tionell utmaning och Älmhults kommun är aktiv i olika sammanhang för att påverka långsiktigt. Bland annat re- presenteras Älmhults kommun i Kompetensforum som är ett regionalt forum för kompetensfrågor och i vård och om- sorgscollege. Under 2016 har ett ESF-projekt ”Kompetens- försörjning i realtid” påbörjats. Projektet handlar om att ta tillvara den kompetens som nyanlända har och vidareut- veckla den så att den matchar det behov som arbetsgivarna i Älmhults kommun har. För kommunen som arbetsgivare innebär det att vi kan få en del av vårt kompetensbehov tillgodosett.

Under året startade ett nytt förberedande ledarprogram tillsammans med några av de övriga kommunerna i länet.

Älmhults kommun har tre deltagare i programmet och två av dem är redan inne i chefsuppdrag och den tredje kom- mer att gå in i ett chefsuppdrag inom kort.

41 av kommunens chefer har genomgått UGL. Satsningen rullar vidare och UGL ligger kvar som en gemensam grund för cheferna.

Utbildningar för chefer har genomförts inom personalom- rådet bland annat arbetsrätt, arbetsmiljö och rekrytering.

Ekonomienheten har genomfört utbildningar inom området ekonomi. Fyra chefsdagar har genomförts med olika tema.

Omfattande kompetensutvecklingsinsatser kopplat till verk- samheten har respektive förvaltning ansvarat för.

Förhållningssätt

Under året har ett material om kommunens värdegrund tagits fram. Broschyrer med värdegrunden och med diskus- sionsfrågor har delats ut till samtliga medarbetare. Alla ar- betsplatser har fått en tavla med kommunens värdegrund som en påminnelse i vardagen.

Hur medarbetarna lever kommunens värdegrund har varit en viktig del i resultatutvärdering och lönesättning. De revi- derade lönekriterierna har använts vid löneöversyn.

I den rekryteringsprocess som beskrivs i rekryteringshand- boken framgår numera att värdegrunden ska ingå som en del i urvalsprocessen. De medarbetare som anställs måste kunna leva kommunens värdegrund.

2016 har varit ett år präglat av stora förändringar. Som alltid är förändringar ett stimulerande inslag i vardagen för några och en svårighet och källa till oror för några.

Resan har inte alltid varit lätt men många har bidragit på ett positivt och konstruktivt sätt. Många nya grupper har bildats med allt vad det innebär, nya arbetssätt tillkommit och verksamheten har fortlöpt under tiden på ett bra sätt tack vare chefer och medarbetares engagemang och förhåll- ningssätt.

Attraktiv arbetsgivare

Under hösten påbörjades ett arbete kring kommunens ar- betsgivarvarumärke. Tre fokusgrupper genomfördes för att få fram hur medarbetarna ser på sin arbetsgivare. Arbetet kommer att fortsätta under 2017.

Flera projekt kring hälsa har påbörjats och genomförts under 2016. För ett 20-tal medarbetare som är sjukskrivna eller

Nyckelord:

 Uppdrag

 Förmåga

 Förhållningssätt

 Attraktiv arbetsgivare

INRIKTNINGSMÅL – GÄLLER SAMTLIGA NÄMNDER OCH STYRELSER

Förvaltningsberättelse

riskerar ohälsa har företagshälsovården genomfört pro- gram med såväl fysisk aktivitet som aktiviteter som syftar till att stärka den psykiska hälsan. De har också genomfört sömnskola och stresshanteringsutbildning för medarbetare.

Program med förebyggande innehåll har genomförts inom förskolan och riktat till en chefsgrupp. Under hösten har en ansökan till ESF gjorts i syfte att få medel till en mer omfat- tande satsning på hälsofrämjande arbete riktat till de grup- per inom den kommunala verksamheten med högst sjuktal.

Om medel beviljas kommer projektet att genomföras under 2017–2019

Alla anställda har möjlighet att få viss ersättning för egna motionsaktiviteter, så kallad friskvårdspeng. Under året an- vände sig 321 medarbetare av möjligheten. Totalt betalades 339 904 kr ut.

De riktade inspektionerna som arbetsmiljöverket genomför- de 2015 och som följdes upp under 2016 visar att Älmhults kommun klarar sina åtagande avseende arbetsmiljö på ett bra sätt. Sjuktalen har planat ut och en viss minskning syns.

2016 har 73 medarbetare valt att nyttja möjligheten att byta semesterdagtillägget mot ledig tid. Jämfört med 2015 är det en ökning med 12 personer.

80-90-100-modellen som innebär en möjlighet för äldre

medarbetare att ansöka att gå ner i tjänst till 80 % av heltid och behålla 90 % av lönen har under 2016 utvärderats och ett 10-tal ansökningar har avslagits då det visat sig vara svårt att hantera den tid som faller bort inom ramen. Mo- dellen omprövas inför 2017 och kan komma att ersättas.

32 medarbetare har valt att stanna kvar i tjänst efter att de fyllt 65 år. Vi ser detta som ett tecken på att de trivs i sitt uppdrag och vill fortsätta bidra även efter att de fyllt 65 år.

2016 publicerades totalt 272 tillsvidareanställningar och 121 tidsbegränsade anställningar. Av dessa var det utbild- ningsförvaltningen som hade flest utannonserade tjänster, 152 tillsvidareanställningar och 82 tidsbegränsade anställ- ningar. Därefter kom socialförvaltningen med 95 tillsvidare- anställningar och 24 tidsbegränsade anställningar.

Totalt fick Älmhults kommun in 3 497 ansökningar varav 1 160 män, 2 326 kvinnor och 11 som inte uppgivit kön.

Inför sommaren 2016 anställdes ett flertal vikarier inom vård och omsorg, uppskattningsvis 100 sommaranställ- ningar. Feriearbete riktade till ungdomar boende i Älmhults kommun anordnades under sommarlovet och cirka 200 ungdomar feriearbetade under tre veckor.

Förvaltningsberättelse

Källa Definition Senaste-

mätning Älmhult Genom-

snitt Accep- tabelt värde Befolkning, hälsa

1 Ohälsotal kommunens invånare

Försäkringskassan Mått på antalet utbetalade ersätt- ningsdagar från svenska Försäk- ringskassan, per person och år

2015 26,0 31,1 max 25

Arbete och företag

2 Hur bra är företagsklimatet? SKL: Enkätundersökning Insikt

Index 0–100 2015 72 68 minst

65 3 Ungdomsarbetslöshet

18–24 år

Arbetsförmedlingen Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen

dec-16 11,9 11,5 max

10,0 4 Arbetslöshet, utrikes födda

16–64 år

Arbetsförmedlingen Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen

dec-16 22,5 22,8 12,0

Trygghet, säkerhet

5 Hur trygga känner sig medborgarna?

Medborgarundersökningen 2015 59 59 60

Utbildning Grundskola:

6 Kostnad per betygspoäng i årskurs 9

Öppna jämförelser 2016 393 382 360

7 Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan

Utbildningsförvaltning Lägsta form av behörighet 2016 85,6 86,3 85

Gymnasieskola:

8 Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet

Skolverket 2016 59,0 49,9 59

9 Andel som fullföljer gymnasie- program inom 4 år

Utbildningsförvaltning 2016 85,1 78,7 85

Individ- och familjeomsorg 10 Andel biståndsmottagare av

befolkningen (%)

Kolada 2016 3,6 4,2 3,5

Äldreomsorg

11 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg

Socialstyrelsen Hur stor andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst (%)

2016 92 91 90

12 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar

Socialförvaltning 2016 11 15 15

13 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg

Socialstyrelsen Hur stor andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende (%)

2016 89 83 81

Delaktighet och information

14 Inflytande på kommunen Medborgarundersökning Nöjdinflytandeindex 2015 37 40 minst

40 Miljö

15 Kommunens byggnader, andel förnybar energi enligt EES

Teknisk förvaltning 2014 88 79 88

16 Utsläpp Co² Energibalans 2013 6,5 7,91 5,17

Kultur- och fritid

17 Levnadsvaneundersökning ung- domar, upplevd fritidsutbud

SKLs elevundersökning

Strategiska nyckeltal

Acceptabelt värde

uppnås Försämrat värde vid jämförelse

med föregående mätning Förbättrat värde vid jämförelse

med föregående mätning Acceptabelt värde

uppnås ej Oförändrat

Förvaltningsberättelse

Oförändrat

Källa Definition Senaste-

mätning Älmhult Genom-

snitt Accep- tabelt värde Nettokostnadsavvikelse

18 Nettokostnadsavvikelse förskola, %

Kolada Nytt mätetal 2015 1,5 2,0

19 Nettokostnadsavvikelse

fritidshem, % Kolada

Nytt mätetal 2015 6,6 5,3

20 Nettokostnadsavvikelse grundskola, %

Kolada 2015 -1,9 2,7

21 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, %

Kolada 2015 26,6 2,5

22 Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, %

Kolada 2015 -0,9 4,7

23 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, %

Kolada 2015 17,7 1,4

24 Nettokostnadsavvikelse LSS, % Kolada 2015 -7,5 -1,8

Förvaltningsberättelse

Kommunens Kvalitet i Korthet

Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Syftet med projektet är:

• Kommuninvånarna ska få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller

• Ge ett underlag för dialog mellan kommuninvånare och politiker om kommunens resultat

• Ge ett underlag för en del av styrningen och verksam- hetsutvecklingen i kommunen

KKiK består av ett 40-tal mått som är indelade i fem olika områden: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och informa- tion, effektivitet samt samhällsutveckling. Nedan presen- teras resultatet för 2014–2016. För vissa mått finns inte resultat för 2016 ännu utan 2015 är det senaste. Färgerna markerar i vilken grupp av kommuner Älmhult befinner sig.

Till den strategiska utvecklingsplanen har kommunfullmäk- tige definierat ett 20-tal strategiska nyckeltal. Flera av dem återfinns bland måtten inom KKiK och är markerade med 

i nedanstående tabeller.

TILLGÄNGLIGHET 2014 2015 2016

1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? (%) 87 89 52

2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (%) 43 50 43 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga? (%) 74 4a. Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket öppet utöver kl. 8–17 på vardagar? (timmar/vecka) 12 12 12 4b. Hur många timmar per vecka har simhallen öppet utöver kl. 8–17 på vardagar? (timmar/vecka) 14 14 14 4c. Hur många timmar/vecka har återvinningsstationen öppet utöver kl. 8–17 på vardagar? (timmar/vecka) 9 11 11 5. Hur stor andel av de som erbjuds plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum (%) 93 90 93 6. Hur lång är väntetiden i snitt för dem som inte fått plats på önskat placeringsdatum för sitt barn inom förskoleverk-

samheten? (kalenderdagar) 3 20 13

7. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum? (kalenderdagar) 54 38 49 Tillgänglighet

För att mäta tillgängligheten på telefon och e-post har sedan flera år ett externt företag anlitats. Företaget ringer och skickar e-post om enkla frågor. Vid telefonuppringning gör företaget även en bedömning av bemötandet. 2016 har mätningen änd- rats så resultatet är inte jämförbart med tidigare år. Bemötandet mäts nu enligt en fyrgradig skala och poängsätts mellan 3 och 0 poäng. Svar på e-post ligger kvar på ett bra resultat medan tillgänglighet på telefon och bemötande visar sämre resultat.

Andel som får förskoleplats på önskat datum ligger kvar på en väldigt hög nivå och de övriga väntar i snitt endast 13 dagar.

Väntetiden för plats på äldreboende har ökat med 11 dagar till 49 sedan 2015, men är 9 dagar kortare än medel.

Öppettider på kvällar och helger är lägre i Älmhult än medel både för bibliotek, simhall och återvinningscentral, men allra mest skiljer det för simhallen.

Bästa/billigaste

25 % Mittersta 50 % Sämsta/dyraste

25 % Ingen data

Trygghet

Trygghet mäts med tre olika mått. SCB:s medborgarundersök- ning mäter den upplevda tryggheten och kommunerna mäter antalet vårdare per brukare i hemtjänst och personaltäthet inom förskola. En hemtjänsttagare som har minst två insatser per dag möter i snitt 12 olika personer under två veckor. Antalet har varit stabilt över åren och innebär att Älmhult tillhör de 25 %

av kommunerna med högst personalkontinuitet.

Med antalet barn per personal inom förskola avses den schema- lagda personaltätheten. Inom KKiK har tidigare mätts även den faktiska personalbemanningen utifrån närvaro. De under- sökningarna visar ofta att det brukar vara ett barn färre per personal jämfört med schema.

TRYGGHET 2014 2015 2016

8. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (Index 1–100)  59

9. Hur många olika medarbetare besöker en äldre person med hemtjänst i snitt under 14 dagar? Gäller personer med minst

två besök per dag.  11 12 11

10. Hur många barn per personal är det i snitt planerat på kommunens förskolor? (Antal planerat barn/årsarbetare) 5,5 5,3