Verksamhetsbeskrivning
Äskya avfallsanläggning är en modern anläggning som servar regionen. Här finns den regionala anläggningen för mottagning av förorenade massor samt miljöfarligt avfall.
Äskyaanläggningen är regionens modernaste avfallsanlägg-ning.
Det har anlagts nya ytor för mottagning av miljöfarligt- och annat industriavfall samt oljeförorenad jord. På grund av efterfrågan kommer nya ytor att planeras och anläggas.
En renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter är antagen. Lagstiftning som tillkommit under senare år har inneburit att kraven på en deponi har skärpts. När en yta är färdigdeponerad skall den förses med en sluttäckning enligt beslut.
Sluttäckningen av gamla deponiytor som påbörjades 2009, har pågått även under 2016. En uppdatering av planen för sluttäckning av gamla deponier på Äskya ska vara klar senast hösten 2017.
Anläggningen för lakvattenbehandling var klar redan 2013.
I samband med övrig exploatering i Haganäs kommer rådet att integreras så att ett tilltalande och tillgängligt om-råde skapas. Det renade vattnet från lakvattendammarna leds genom överföringsledning till Drivån. Ett grönområde kommer att anläggas i anslutning till dammarna.
Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall.
För närvarande körs det organiska avfallet för upparbet-ning till tippen i Hyllstofta NORAB i Klippan, för att sedan skickas till rötning. I framtiden finns det lokala intressenter som vill ta hand om den organiska fraktionen.
Renhållningsavdelningen har påbörjat en utredning för att ta fram förslag på kommunens framtida insamlingsfraktio-ner samt hur organisationen ska se ut. Arbetet har dragit ut på tiden bland annat på grund av utredningar på regerings-nivå om hur det framtida producentansvaret kommer att förändras. Kommunen har undertecknat en avsiktsförkla-ring med andra Kronobergs kommuner att man ska se på möjligheten om ett regionalt avfallsbolag.
Driftredovisning
I delårsbokslutet för 2016 har det avsatts 1,7 mkr för slut-täckningen av deponin på Äskya. Det gör att den totala av- sättningen per 2016-12-31 blev cirka 20 mkr. Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla deponiytor vara klar 2019 men verkligheten talar snarare om 2023–2025.
Verksamheten ansvarar för insamling av avfall från hushåll samt drift av kommunens avfallsanläggning Äskya.
Verksamheten ansvarar för återvinningscentralerna som finns i Liatorp och på Äskya. Återvinningsstationerna hanterar renhåll- ningen på uppdrag av FTI, (Förpacknings och tidningsinsamlingen).
Så kallad Molok för uppsamling av hushållsavfall i Hagabo.
RäkenskapeR
Resultaträkning,
renhållnings-verksamhet. tkr Bokslut
2016 Bokslut
2015 Verksamhetens intäkter
Insamling av hushållssopor 21 930 22 402
Sortering av hushålls- och industriavfall
2 445 2 033
Summa intäkter 24 375 24 435
Verksamhetens kostnader
Drift taxefinansierad verksamhet -18 467 -19 665 Drift Äskya avfallsanläggning -2 083 -1 031
Årets återställning av deponi 0 -3 019
Återföring av avsättning
återställ-ning av deponin -1 686 2 261
Avskrivningar/nedskrivningar* -1 778 -1 893
Summa kostnader -24 014 -23 347
Verksamhetens nettokostnad 361 1 088
Finansiella intäkter -361 -1 088
Finansiella kostnader (intern ränta) -1 088 -942
Resultat före extraordinära poster 0 0
Extraordinära poster 0 0
Redovisat resultat 0 0
* Nedskrivning av mottagningsstation på biogasanläggningen i Älmhult med 1 000 tkr i bokslut 2015.
Särredovisning taxereglerad verksamhet jämte konkurrensutsatt verksamhet.
Intäkter, tkr
2016 Taxe- reglerad
2016 Övrig
verk-samhet ej reglerad
Hushållsavfall avhämtning 14 151
Slam 1 967
Mottagning (tippavgifter) 5 580
Deponigas 102
MFA (miljöfarligt avfall) 76
Ersättning övriga tjänster 471 156
Lönebidrag personal 0 540
Mottagning tidning, wellpapp, glas, plast, metall med mera
0 1 749
Kostnad avfallsskatt -417
Summa intäkter 21 930 2 445
Kostnader, tkr
Administration och ledning (löner, kontor,
telefon, IT med mera) -585 -36
Personalkostnad -5 730 -1 136
Kapitaltjänstkostnad -1 060 -839
Anläggningar/underhåll
material/entrepre-nader/konsulter -5 268 -218
Driftkostnader -7 495 -217
Återställning av gamla deponin 0 0
Avsättning återställning av deponin -1 686 0 Övriga kostnader (kontorsmaterial, annons
med mera) -101 -5
Summa driftskostnader -21 925 -2 450
Summa nettokostnader: tkr 5 -5
Framtid
Verksamheten planerar att under 2017 besluta om ett nytt insamlingssystem för hushållsavfall. Frågan om framtida driftsform kommer även att aktualiseras efter sommaren 2017.
RäkenskapeR
Älmhults kommun följer den kommunala redovisningslagen och principen om rättvisande bild. Kommunen följer Rådets för kommunal redovisnings rekommendationer med något undan-tag. Under året har inga byten av redovisningsprinciper skett.
Avsteg från lag eller rekommendation
Älmhults kommun följer inte KRL 5 kap 7§ om bidrag till statliga infrastrukturella investeringar vad gäller tidpunkten för upplösning av bidraget. Enligt lagen ska bidraget börja upplösas från det år när beslutet tas. För att få en mer rätt-visande bild av kommunens resultat har kommunen valt att redovisa de infrastrukturella investeringarna när de verkli-gen utfaller.
Det av staten utdelade statsbidrag för ökat bostadsbyggande, på totalt 6,5 mkr, hanteras i enlighet med matchningsprinci-pen, vilket innebär att bidraget i sin helhet bokats upp som en förinbetald intäkt och att det för dessa medel kommer planeras aktiviteter under 2017 och 2018, där dessa då upp- komna kostnader kommer matchas mot denna intäktspost.
Det av staten, 2015, utdelade generella statsbidrag för flyk-tingverksamhet, hanteras i enlighet med matchningsprinci-pen, vilket innebär att resterande outnyttjade del av bidra-get bokats upp som en förinbetald intäkt, totalt belopp 1,5 mkr, för att under 2016 användas för att matchas mot de kostnader som kommunens fortsatta arbete med integra-tion kommer generera.
Outnyttjade intäkter från Migrationsverket, uppgående till totalt 4,9 mkr har bokats upp som förinbetalda intäkter, för att matchas mot kommunens framtida ofinansierade kostnader för flykting- och integrationsverksamhet.
Periodisering av skatteintäkter
Följande kommunalskatteintäkter resultatredovisas för år 2016:
• De preliminära månatliga skatteintäkterna
• En prognos över slutavräkningen för år 2016.
• En prognos över korrigering av slutavräkning 2015.
Prognosen över slutavräkningen för år 2016 har bokats upp enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting från december 2016. Prognosen innebär att slutavräkningen blir negativ, minus 206 kr per invånare. Det innebär en sänk-ning av skatteintäkterna med 3,3 mkr.
I bokslutet för 2015 bokfördes en prognos för slutavräknin-gen för år 2015 som uppgick till plus 43 kr per invånare Slut- avräkningen enligt det slutliga taxeringsutfallet för 2015 upp- går till 85 kr per invånare. Mellanskillnaden mellan prog-noserna 0,7 mkr (+ 42 kr per invånare) resultatredovisas i bokslutet 2016. Skatteintäkterna för 2015–2016 baseras på ett invånarantal på 15 864 personer respektive 16 109 personer.
Semesterlöneskuld, pensionsskuld med mera De anställdas fordran i form av ferielön, uppehållslön, sparade semesterdagar, kompensationsledighet och efter-skottslöner avseende december har bokförts som kortfristig skuld. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och beräknas av
Skandia. Skulden redovisas enligt den så kallade ”bland-modellen”. Den samlade pensionsskulden finns dels under avsättningar för pensioner och dels som en pensionsförplik-telse i balansräk-ningen. Pensionsåtagande som uppkommit före 1998 redovisas som pensionsförpliktelse. Alla poster inkluderar löneskatt. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och in-går i pensionsskulden. De förtroendevaldas pensioner inin-går i pensionsskulden. Den avgiftsbestämda ålderspensionen redovisas som kostnad i resultaträkningen och är upptagen som kort-fristig skuld i balansräkningen.
Kommuninvests utdelning och inbetalning av insats Ränta och utdelning från Kommuninvest bokförs som in- täktsränta utifrån följande bedömning: Insatt kapital hos Kommuninvest ekonomisk förening har ett tillförlitligt och bestående värde som därför ska vara lika med bokfört värde och det värde som uppges på årsbesked/kontoutdrag från föreningen.
Redovisning av lånekostnader
I enlighet med Rådets för kommunal redovisning rekom-mendation RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader har lånekostnader redovisats enligt huvudmetoden vilket inne-bär att inga lånekostnader ingår i investeringarnas anskaff-ningsvärde.
Leasing
Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 13.1 om redovisning av hyres- leasingavtal tillämpas. Kom-munen har skrivit leasingavtal med finansbolag om hyran av bilar till sociala omsorgen, hyran av kopieringsapparater, elevdatorer på gymnasiet, trygghetslarm på äldreboenden samt moduler på Internationella förskolan. Vid klassifice-ring av dessa avtal har i första hand gjorts en bedömning av syftet med hyran framför köp. Alla ovannämnda leasing/
hyresavtal har klassificerats som operationella då dess syfte inte är finansiering av viss utrustning utan är typiska hyres-avtal med kortare hyrestid och de fördelar som förhyrning har jämfört med ägande, fram för allt reparation och under-håll och att alltid kunna ha modernast möjliga utrustning.
Klassificering som operationella leasingavtal innebär att ingående värdet av leasingavtal inte har upptagits i balans-räkningen som tillgång.
Redovisning av intäkter
Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 18 om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning förutom vad gäller anslutningsavgifter inom VA-verksamheten, (se anslutningsavgifter). Det innebär bland annat att skatteintäkter och beräknade intäkter för kommu-nal fastighetsavgift periodiseras på tolftedelar till det år in-täkten hänför sig, att uttag av renhållnings- och VA-avgifter regleras av självkostnadsprincipen, att investeringsbidrag periodiseras över den beräknade nyttjandeperioden för pro- jektet. Förskole- äldreomsorgsavgifter, matabonnemang in-täktsförs i samband med faktureringen.
Särredovisning av VA-verksamheten
Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ställer bland annat krav på att VA-verksamheten skall särredovisas från
Redovisningsprinciper
RäkenskapeR
andra verksamheter. Det innebär bland annat att en resul-tat- och balansräkning skall upprättas för VA-verksamheten och att över/underuttag skall utjämnas inom verksamheten under en treårsperiod. I årsbokslutet finns särredovisning av VA-verksamheten i form av en kort verksamhetsbeskriv-ning, balansräkning och resultaträkning. I resultaträkningen finns overheadkostnader för tekniska förvaltningen med, men inte för andra gemensamma funktioner då de är av ringa belopp.
Särredovisning av renhållningsverksamheten
I årsredovisningen för 2015 har första gången upprättats en särredovisning av kommunens renhållningsverksamhet.
Renhållningsverksamheten består av två delar en som är taxefinansierad det vill säga del som kommunerna måste tillhandahålla enligt miljöbalkens kap 27, och en del som är principiellt konkurrensutsatt med fri prissättning. Syftet med särredovisningen är att visa:
a) Att intäkter från det kommunala renhållningsuppdraget på aggregerad nivå och över tid inte överstiger verksamhe-tens självkostnader.
b) Att visa att intäkter från den konkurrensutsatta verk-samheten på aggregerad nivå och över tid inte understiger verksamhetens självkostnader.
Anläggningsavgifter (anslutningsavgifter)
Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovis-ning rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 18 avseende kommunala anläggningsav-gifter. Detta innebär att anläggningsavgifter som uppgår till väsentligt belopp, betraktas som en skuld för tjänster som skall utföras över ett antal år i framtiden och en medfinan-siering av investeringsutgifter. Va-verksamheten har under 2013 sett över sin VA-taxa. Det gäller att få en rättvisare fördelning mellan fasta delen av taxan och den rörliga de-len. Den framtida höjningen av va-taxan kommer att läggas helt på anläggningsavgiften och den fasta delen av taxan för att på det sättet bättre spegla den verkliga kostnaden för drift av VA-anläggningar respektive produktionskostnaden för dricksvatten.
Kommunfullmäktige har 2013 i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster LAV (2006:412) fattat beslut om bildandet av en reservfond för ny vattentäkt i Delary. De tidigare reserverade medel har överförts därmed till fonden plus 2014 och 2015 års överskott som totalt gav en behåll-ning på över 23,83 mkr. I årsbokslutet 2016 har cirka 7,9 mkr överförts till fonden och därmed fått ett nytt saldo på över 31,7 mkr. En ny fond för ersättning av befintligt VA-nät i kommunens tätorter kommer föreslås 2017.
Exploateringsverksamhet
Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation om klassificering av anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten RKR11 Materiella tillgångar.
De tomter som producerats för försäljning i exploaterings-verksamheten redovisas som omsättningstillgångar. Om-klassificering av markreserv till omsättningstillgång sker när detaljplan fastställts och vunnit laga kraft. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering görs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR2:02 Varulager.
Redovisning av kommunens markexploatering följer Rådets
för kommunal redovisning idéskrift om redovisning av kommunalexploatering samt rekommendationen om redo-visning av intäkter RKR18. Vid försäljning sker redoredo-visning av intäkter och kostnader löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Slutredovisning av ett exploaterings-område sker när alla tomter är sålda eller senast tredje året efter det år exploateringen påbörjats. Exploateringsnetto i bokslutet 2016 ingick till cirka 1,8 mkr.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar i balansräkningen tas upp till anskaff-ningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Ingen avskrivning görs på anläggningstillgångar med bestående värde. Exempel på sådana tillgångar är konst, gatu- och vägkroppar, grundkonstruktion av torg och parkeringsplat-ser, våtmarker för kväverening, dagvattensystem med diken, fördröjningsdammar, lakvattendammar m.m. Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Som underlag har Rådet för kommunal redovisning idéskrifter
”Avskrivningar – avgränsning, värdering och nyttjandepe-rioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar”
och idéskrift om redovisning av kommunalexploatering använts. Det innebär att när det gäller framför allt byggnader så tillämpas komponentavskrivning. En byggnad består av olika komponenter som var för sig värderas och en nyttjan-deperiod bedöms utifrån dess tekniska kvalitet och fysisk livslängd. Exempel på sådana komponenter är väggar, tak, fasad, väggbeklädnad, kök, kylanläggning, VVS-installatio-ner, elinstallationer med mera och har avskrivningstider allt från 10 till 100 år.
Komponentavskrivning har tillämpats på VA-anläggningar, gator och vägar, dagvattensystem med fördröjningsdammar, samt lakvattensystem med dammar.
Linjär avskrivning har tillämpats enligt nominell metod och avskrivningen påbörjas innevarande år månaden efter slutbe-siktningen eller när tillgången tas i bruk. Internränta beräk-nas månadsvis på restvärdet och debiteras även pågående projekt om produktionstiden beräknas vara längre än ett år (12 månader).
Finansiella tillgångar
Älmhults kommun följer de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning tagit fram (RKR 9). Finansiella tillgångar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.
Investering - avgränsning
Till investering räknas utgift för ny- om- och tillbyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av maskiner och inventa-rier där summan överstiger ett basbelopp och livslängden bedöms vara minst tre år (inventarier). Datorer, IPOD-s, smartphones och annan datautrustning skrivs alltid av på 3 (tre år). I annat fall betraktas utgiften som driftkostnad.
Redovisning av rivnings- och saneringsutgifter
I december 2016 kom information från Rådet för kommu-nal redovisning om redovisning av rivnings- och sanerings-utgifter. Huvudregeln är att om en avsättning inte skulle ha redovisats tidigare, att återställningsutgifter ska kostnads-föras. Detta då sådana utgifter betraktas som återställande
RäkenskapeR
till tidigare nivå och då anses inte föranleda några framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential.
Om kommunen förvärvar mark eller fastighet för avsett än-damål och åtar sig ett rivnings- och saneringsansvar kan ut-gifterna aktiveras i balansräkningen som investering. Dock får återställningsutgifterna och förvärvspriset inte överstiga marknadspriset. Det innebär att förvärvet görs med en ”ra- batt” som minst motsvarar återställningsutgifterna. Om kommunen har ansvar för en verksamhet som föranlett be-hovet av återställning behöver det göras en bedömning om kommunen redan tidigare skulle ha redovisat en avsättning för utgifterna i enlighet med RKR 10.2 Avsättningar.
I de fall det inte förelegat någon förpliktelse för kommunen att återställa mark innan upprättande och fastställande av detaljplan för ett exploateringsområde skett, bör återställ-ningsutgifter bli hänförbara till tomtmarken och redovisas som utgift för anskaffning och iordningsställande av tomt.
Nedskrivning av anläggnings- och finansiella tillgångar I årsbokslutet har värdet på följande anläggningstillgångar skrivits ned utöver avskrivningsplan:
Brandstation Liatorp skrivs ned med 202 tkr. Lokalerna är mer än 30 år gamla och i stort behov av totalrenovering.
Ventilation är ur funktion och separata dusch- och omkläd-ningsrum för män och kvinnor saknas. Återvinningsvärde utgörs av anpassat användningsvärde
Bökhult 70 skrivs ned med 588 tkr och därmed har ett bok-fört värde lika med 0 kr. Huset används inom den sociala verksamheten för boende till personer med speciella behov.
Häradsbäcks skola och förskola skrivs ned med 306 tkr. Skol-lokalerna används inte på grund av ett beslut i utbildnings-nämnden att lägga ner skolan i Häradsbäck. Skollokaler sades upp i juni 2012, och förskolan finns kvar i delar av lokalerna.
Återvinningsvärdet utgörs av anpassat användningsvärde.
Hallaryds skola och förskola skrivs ned med 188 tkr. Upp-sägningen av skoldelens lokaler gjordes från och med 2010, då skolverksamheten flyttades till Ryfors skola. Återvin-ningsvärdet av tillgången utgörs av anpassat användnings-värde.
Haga förskola skrivs ned med 369 tkr. Förskolan byggdes under början av 80-talet och är trots åtgärder 2002 på ventilationsanläggningen och själva huskroppen i dåligt skick. Återvinningsvärdet av tillgången utgörs av anpassat användningsvärde.
Förråd Klöxhult (före detta pelletsanläggning) skrivs ned med 963 tkr. Lokalen var till och med 2005 pelletsan-läggning för uppvärmning av Klöxhultskola, Liljebacken förskola och Skogens förskola. När fjärrvärme drogs genom Klöxhult, monterades ner pannan och pelletscontainer.
Lokalen blev ett förrådslokal. Lokalens återvinningsvärde består av nettoförsäljningsvärdet.
Stinsens Vävstuga skrivs ned med 42 tkr. Stugans stuga byggdes på 60 talet då järnvägen kom till Älmhult. Förutom kulturminnes värde har stugan inget värde som byggnad.
Ett nedsvalningsskåp på Per Hörbergsgården samt mindre ombyggnad av några lokaler skrivs ned med 37 tkr. Återvin-ningsvärde sätts på 0 (noll) kr.
Totalt skrivs ned 2 695 tkr av tillgångarnas bokförda värde.
Försäljning av kommunens tillgångar
Kommunen har den 25 juli 2016 skrivit avtal med Mötes-plats Linné på Möckelns näs AB om försäljning av fastig-heten Älmhult Möckelsnäs 1:6 för en köpeskilling om 4 800 000 kr (fyra miljoner åttahundra tusen kronor).
Enligt särskilt kreditavtal skulle köpeskillingen erläggas i olika delbelopp under åren 2016–2019.
Enligt lagen om kommunalredovisning ska köpet redovisas
Brandstation Liatorp
RäkenskapeR
det året avtal undertecknas och köpare får tillträde till fastig- heten. Det innebär att både köpeskillingen och bokförda värden har aktiverats det vill säga redovisats i resultaträk-ningen. Reaförlusten på 194 tkr får ingå i kommunens balanskrav.
Avsättning sluttäckning av deponi
Enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall, skulle en anpassningsplan av Äskya avfallsanläggningen lämnas till tillsynsmyndigheten senast sommar 2002. God-kännande av den lämnade anpassningsplanen erhölls från länsstyrelsen 2008. Samtidigt beviljade Miljööverdomstolen Äskya avfallsanläggningen ett nytt tillstånd utan tidsbe-gränsning för fortsatt verksamhet. Enligt detta ska gamla deponin sluttäckas och nya ytor anläggas för mottagning av miljöfarligt och annat industriavfall. Utgifter för sluttäck-ning av 12 hektar (ha) gamla deponin enligt dagens priser beräknas till cirka 45 mkr.
Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla deponiytor vara klar 2019. En ny tidsplan och kostnadsberäkning är på gång att tas fram i och med att anläggningen tar emot till- räckligt med schaktmassor som används som utjämnings-material och som kommunen till och med få betalt för.
Trots att tidsplanen inte kommer att hålla så ser man ändå en chans att utföra jobbet till lägre kostnad än om man skulle köpa alla utjämnings- och täckningsmassor. Lakvat-tensystem runt deponin var klar 2013 som gör att risken för miljöförorening är minimal.
I årsbokslutet har cirka 1 686 tkr avsatts till återställningen av gamla och de nya deponier, nytt saldo på kontona blev cirka 20 mkr.
Koncernkonto
Tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovi-sas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag.
Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur
Enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning 5 kap 7 § om redovisning av bidrag till statlig infrastruktur ska sådana bidrag som avses i 2 kap 1 § lagen (2009:47) om vissa kom-munala befogenheter, tas upp i balansräkningen och upplösas med årliga enhetliga belopp under längst 25 år eller tas som en kostnad i resultaträkningen. Upplösningen ska påbörjas samma år som när beslutet om bidraget fattats.
Älmhults kommun följer inte lagens bestämmelser i frågan om tidpunkten för bidragets upplösning. Erfarenhet av så-dana projekt har visat att det är lång tid mellan beslut och förverkligande, ibland 4–5 år. Älmhults kommun anser att det inte ger en mer rättvisande bild av kommunens samlade ekonomi om kommunen tar upp en kostnad i sin resultat-räkning som inte finns. Som tidpunkt för upplösning av ett bidrag till statlig infrastruktur har Älmhults kommun valt tid då projektet är påbörjat och totalkostnaden är känd eller då projektet tas i bruk.
Stinsahuset
55
NämNds- ochbolagsredovisNiNgar