Övriga förutsättningar och erfarenheter

Arbete med skydd och bevarande av värdefull natur har bedrivits under lång tid i Sverige. Därför finns en lång erfarenhet hos både myndigheter, andra aktörer och markägare. Några av dessa erfarenheter har kommit till uttryck i andra utredningar. Ett urval av några av dessa under senare tid och i det här uppdraget särskilt viktiga rapporter, redogörs kort för nedan.

7.3.1 Konventionen om biologisk mångfalds (CBD) arbetsprogram om skyddade områden och OECD:s rekommendationer

Konventionens om biologisk mångfald bärande tanke är att främja en vilja att beva- ra biologisk mångfald, genom att ta tillvara och utveckla metoder för att nyttja naturen på ett hållbart sätt, samtidigt som nyttan ska fördelas rättvist. Ett särskilt arbetsprogram för genomförandet av CBD antogs 2004. OECD anger 44 rekom- mendationer, där rekommendation nr 13 lyder ”Ytterligare öka antalet skyddade områden och deras representativitet”. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har redovisat en slutredovisning40 _{av regeringsuppdraget med anledning av CBD:s}

arbetsprogram och OECD:s rekommendationer.

7.3.2 Statskontorets utredning Skyddet av Levande skogar

Statskontoret har nyligen utrett och utvärderat vissa frågor kring miljökvalitetsmå- let Levande skogar41. Statskontorets uppdrag har varit att ge förslag som underlät- tar uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Förslagen ska grundas på dels en utvärdering av befintliga naturvårdsinstrument, dels en utredning om på vilket sätt statens skogsmark kan bidra till måluppfyllelsen. Utvärderingen av na- turvårdsinstrumenten har gjorts med fokus på Levande skogars delmål 1, dvs. att till år 2010 undanta ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skog från skogsproduk- tion, utgående från situationen 1998. I utvärderingen diskuteras en rad olika förhål- landen som bedöms vara av betydelse för möjligheterna att nå målen. Ett antal förslag rörande naturvårdsinstrumenten och arbetet med dessa, statens skogar samt incitament för skogsägarnas medverkan i bevarande arbetet lämnas. Utredningen är för närvarande remitterad till berörda myndigheter och organisationer.

7.3.3 Skogspropositionen

Regeringen lämnade propositionen En skogspolitik i takt med tiden42 _{till riksdagen}

den 13 mars 2008. Regeringens övergripande bedömning är att grunderna i den gällande skogspolitiken ligger fast, bl.a. de två jämställda målen rörande miljö och produktion samt att ansvaret för att nå dessa mål är delat mellan samhället och skogsägarna. Det nuvarande miljökvalitetsmålet Levande skogar ligger fast och regeringen gör bedömningen att de nuvarande formerna för formellt skydd av pro- duktiv skogsmark i stort sett fungerar tillfredsställande. Betydelsen av lokal delak-

40

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 2007. Naturskydd I ett internationellt perspektiv – förslag till åtgärder I Sverige. Rapport 5742.

41

Statskontoret. 2007. Skyddet av Levande skogar. Rapport 2007:14.

42

tighet och förankring liksom äganderätten lyfts fram och särskilt betonas frivillig- het i bevarandearbetet och skyddsinstrumentet naturvårdsavtal. Vidare betonas vikten av naturvårdsinriktad skötsel av skyddade områden samt restaurering av områden med utvecklingspotential. Det omgivande landskapets påverkan av åtgär- der på fastighetsnivå, särskilt vattenmiljöer, bedöms särskilt behöva utvecklas, men även allmänt bör den generella hänsynen vid enskilda skogsbruksåtgärder förbätt- ras.

7.3.4 Miljömålsrådets rapport

Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen43_{, lämnad till reger-}

ingen den 31 mars 2008, utgör underlag för regeringens vidare beredning av sy- stemet med miljökvalitetsmål och ska ligga till grund för regeringens miljömåls- proposition under 2008. Inledningsvis anges det i rapporten att det för flera mål brådskar att vidta åtgärder, om den kvalitet i miljön som målet avser ska vara möj- lig att nå inom överskådlig tid eller kanske över huvud taget.

Problembilden som ges för Levande skogar är hot mot den biologiska mångfal- den, hot mot natur- och kulturvärden, klimatförändringen och den ökade efterfrå- gan på biomassa som utgör en extra press på skogsekosystemet. Hoten utgörs av att skyddsvärda skogar avverkas och stora naturvärden går förlorade. Förslaget till reviderat delmål innebär att arealen skyddsvärd skogsmark undantagen från skogs- bruk utökas till att år 2020 uppgå till 1600 000 ha formellt skydd och 1000 000 ha frivilligt bevarande och dessutom föreslås ett nytt särskilt delmål rörande skötsel av formellt skyddade och frivilligt bevarade områden. Motsvarande problem med att nå Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag beskrivs också.

7.3.5 Skogsstyrelsens uppföljning av frivilliga avsättningar

Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp och analysera skogsbrukets frivilliga avsättningar samt redovisa skogsägarnas frivilliga avsättningar av skogs- mark såväl kvalitativt som kvantitativt. Myndigheten ska även göra en bedömning hur avsättningarna bidragit till måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 samt andra relevanta miljökvalitetsmål. Skogsstyrelsens senaste uppföljning44 _{visar att målet om 730 000 hektar långsiktigt skyddsvärd produktiv}

skogsmark nedan fjällnära gräns i princip har nåtts. Vidare visar uppföljningen att avsättningarna generellt ligger på magrare marker än genomsnittet för den produk- tiva skogmarken, men de utgörs av markant äldre skog än vad som i övrigt åter- finns inom samma landsdelar. Inom småskogsbrukets frivilliga avsättningar speg- las nyckelbiotoperna relativt väl vad gäller skogstyp, markfuktighet, beståndsstor- lek och produktionsförmåga. Vid jämförelse av beståndsstorleken syns att de frivil- liga avsättningarna är mindre än nyckelbiotoperna, i alla landsdelar. Inom små- skogsbruket har knappt hälften av markägarna intentionen att bevara området i 30 år eller mer, dvs. långsiktigt. Lövskogar och lövrika skogar är i stort sett överrepre-

43

Miljömålsrådet. 2008. Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008.

44

senterade i hela landet i de frivilliga avsättningarna. Speciellt tydligt är det i Göta- land.