Staten som markägare

8.2.4.1 SVEASKOG, IDENTIFIERADE SKYDDSOBJEKT

Sveaskog har träffat en överenskommelse med Naturvårdsverket om vilka områden (SNUS/kategoriseringsobjekt) inom bolagets markinnehav som bör bli naturreser- vat.

Vi föreslår att regeringen ger ägardirektiv till Sveaskog AB att upplåta samtliga sina s.k. SNUS/kategoriseringsobjekt för bildande av naturreservat utan ersättning. Detta ska vara genomfört i sin helhet före utgången av år 2010.

Förslaget innebär såväl en väsentligt förbättrad och snabbare måluppfyllelse som förbättrad kostnadseffektivitet. Det innebär en besparing på i storleksordningen 4-5 miljarder kronor av framtida anslag för biologisk mångfald och att personella re- surser på myndigheterna kan prioritera kontakter med andra markägarkategorier än statliga.

Bortfallet för bolaget och staten som ägare är praktiskt taget noll, eftersom de aktuella områdena redan nu enligt bolagets policy är undantagna från produktion. De utgör dessutom en liten andel av den skogsmarksareal som bolaget förklarat sig beredd att undanta från skogsproduktion.

Den positiva psykologiska effekten (”förebild”) av att staten på detta sätt som skogsägare bidrar till miljömålsarbetet är sannolikt stor, dvs. samarbetet bedöms förbättras. Förslaget bedöms däremot inte ha någon påverkan på övriga markägare som aktiv part i skyddsarbetet.

8.2.4.2 SVEASKOG, UPPLÅTELSE AV MARK VID FÖRSÄLJNING

Vi föreslår att regeringen ger ägardirektiv till Sveaskog AB att upplåta, på de fas- tigheter som försäljs, både som ersättningsmark och mark som säljs inom bolagets utförsäljningsprogram, samtliga kända nyckelbiotoper till långsiktigt formellt skydd, i första hand för Skogsstyrelsen att besluta om biotopskyddsområde eller för tecknande av naturvårdsavtal utan att ersättning utgår från staten.

Förslaget innebär bl.a. att olösta frågor kring skydd av värdekärnor inte överförs till den nye ägaren. Förslaget innebär också en förbättrad kostnadseffektivitet genom att arealer skyddsvärd produktiv skogsmark säkerställs till låga kostnader, dels genom att ingen ersättning utgår till Sveaskog, dels genom att de administrativa kostnaderna blir låga för myndigheten. Måluppfyllelsen avseende Levande skogar, delmål 1, formellt skydd förbättras. Samarbetsklimatet mellan myndigheten och markägaren Sveaskog bedöms inte påverkas nämnvärt. Möjligheten till att frivilligt och utan att ersättning ingå ett naturvårdsavtal eller att avsäga sig ersättning inför ett beslut om biotopskyddsområde finns redan idag varför förslaget inte kan sägas innebära att övriga markägare blir en mer aktiv part i arbetet med att bevara natur- värden. Förslaget har vissa likheter med Metso, punkt 7. Den finländska motsva- righeten till Sveaskog, Forststyrelsen, använder intäkter från markförsäljning till att skydda värdefulla naturmiljöer.

8.2.4.3 SVEASKOG, OBJEKT I MYRSKYDDSPLANEN

Oskyddade objekt i Myrskyddsplan för Sverige (delmål 2 till Myllrande våtmarker) berör ca 85 000 hektar produktiv skogsmark, varav i storleksordningen en tiondel faller inom Sveaskogs markinnehav.

Vi föreslår att regeringen ger ägardirektiv till Sveaskog AB att senast år 2010 upp- låta mark inom bolagets innehav som berör objekt i Myrskyddsplan för Sverige för bildande av naturreservat utan ersättning.

Förslaget innebär såväl en väsentligt förbättrad måluppfyllelse som förbättrad kostnadseffektivitet. Det innebär en besparing på i storleksordningen 250 miljoner kronor av framtida anslag för biologisk mångfald och att personella resurser på myndigheterna kan prioritera kontakter med andra markägarkategorier än statliga.

Bortfallet för bolaget och staten som ägare motsvarar som högst ca 250 miljo- ner kronor. De utgör dessutom en mycket liten andel av den skogsmarksareal som bolaget förklarat sig beredd att undanta från skogsproduktion.

Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på övriga markägare som aktiv part i skyddsarbetet.

8.2.4.4 FASTIGHETSVERKET OCH FORTIFIKATIONSVERKET

En överenskommelse motsvarande den som träffats med Sveaskog om skyddsvärda objekt på statligt ägd mark har inte kunnat träffas. Inom Fastighetsverkets område bedöms skyddsbehovet omfatta totalt ca 110 000 hektar skogsmark, varav ca 42 000 hektar nedan den fjällnära gränsen. Inom Fortifikationsverkets markområ- den uppskattas preliminärt ca 9 000 hektar vara skyddsvärd produktiv skogsmark. Vi föreslår att de utvalda skyddsvärda skogar inom Fastighetsverkets innehav, som redovisas av Naturvårdsverket47_{, permanent undantas från skogsbruk genom direk-}

tiv i regleringsbrev för verket. Vissa av områdena upplåts för bildande av naturre- servat och utan att ersättning utgår.

Utvalda områden på Fortifikationsverkets marker skyddas som naturreservat där detta är förenligt med försvarets intressen och utan att ersättning utgår. Urvalet av dessa områden görs genom ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Forti- fikationsverket.

Förslaget förväntas bidra väsentligt till en förbättrad måluppfyllelse genom att betydande arealer kan läggas till arealmålet formellt skydd inom delmål 1, Levande skogar. Under förutsättning att formellt skydd kan beslutas utan ersättning bidrar det också till en ökad kostnadseffektivitet. Samarbetsklimatet mellan myndigheter och markägare bedöms kunna påverkas positivt av för- slaget. Förslaget bedöms däremot inte ha någon påverkan på övriga markäga- re som aktiv part i skyddsarbetet.

8.2.4.5 SVEASKOG, ERSÄTTNINGSMARK

Samtliga fastighetsägarkategorier omfattas av möjligheten att erhålla ersättnings- mark av Sveaskog, enligt bolagiseringsavtalet mellan staten och bolaget (Domän AB) från 1992. Bolaget har dock infört en begränsning för vissa större skogsägare att erhålla ersättningsmark.

Vi föreslår att regeringen ger ägardirektiv till Sveaskog AB att erbjuda möjlighet till ersättningsmark för samtliga kategorier av fysiska och juridiska fastighetsägare vid försäljning av mark för reservatsbildning.

Förslaget innebär att även större skogsbolag och kyrkan ska erbjudas ersättnings- mark av Sveaskog. Det berör mellan 60 000 och 70 000 hektar produktiv skogs- mark på skogsbolagens och kyrkans marker, som är identifierade med skyddsvär- den för naturreservat. Statens kostnad för bytesmarken kan uppskattas till ett nu- värde på ca 3-4 miljarder kronor. Förslaget skulle också bidra till en förbättrad måluppfyllelse. De tre privata skogsbolagen SCA, Bergvik Skog AB och Holmen Skog AB samt LRF/Skogsägarna och Egendomsnämndernas samarbetsorgan har i skrivelse till regeringen framhållit att de skulle vara beredda att aktivt medverka till

47

Naturvårdsverket. 2006. Skyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Statens fastighetsverks markinnehav i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Rapport 5573.

en effektivisering av reservatsprocessen genom att överlåta reservatsmark till Na- turvårdsverket och medverka i s.k. trepartsbyten om de fick tillgång till ersätt- ningsmark. Regeringen beslutade den 17 april 2008 att inte vidta någon åtgärd med anledning av skrivelsen.

Samarbetsklimatet mellan myndigheter och markägare bedöms kunna påverkas positivt av förslaget. Förslaget bedöms däremot inte ha någon påverkan övriga markägare som aktiv part i skyddsarbetet.