Dessa allmänna frågor har ställts till alla respondentgrupper. Frågorna har varit öppna och gett respondenterna en möjlighet att komma med andra kommentarer och synpunkter än de som täckts av de andra frågorna.
3.8.1 Vad fungerar bra med lagen? 3.8.1.1 Brukarorganisationerna
Endast ett par svar har inkommit från brukarorganisationerna på frågan om vad som fungerar bra med nuvarande lag.
”Bedömningarna är individuella.”
”Där kommunen är generös med bostadsanpassningsbidrag” 3.8.1.2 Fastighetsägarorganisationerna
Endast ett fåtal svar har inkommit från fastighetsägarorganisationerna på frågan om vad som fungerar bra med nuvarande lag.
”Skapar trygghet att kunna bo kvar eller att få ett boende anpassat till funktionshinder och handikapp.”
”Minskar omflyttning genom möjlighet till kvarboende.” 3.8.1.3 Kommunala handläggare
Av de 37 som valt att besvara frågan har 13 angivit att det som är bra med lagen är att den möjliggör kvarboende.
”Suverän hjälp för att öka personers självständighet, livskvalité och kvarboende.” ”Det är bra att den finns, så att människor har möjlighet att bo hemma.”
Sju av respondenterna har svarat att de anser att lagen är tydlig.
”Finns svar på de flesta frågor och kopplingen till relevanta domar är bra.” ”Lagen är tydlig och det finns många domar att läsa.”
Bilaga 1 Enkätundersökning 169
3.8.2 Vad fungerar mindre bra eller dåligt? 3.8.2.1 Brukarorganisationerna
Från brukarorganisationerna har 12 svar inkommit på frågan om vad som fungerar dåligt med nuvarande lag.
Sju av svaren handlar om att lagen hanteras olika i landet och är beroende på vilken handläggare som hantera ärendet.
”Krångligt och beror på handläggaren i kommunen.”
”Den kommunala hanteringen av lagen garanterar inte en förutsägbar, jämlik och rättssäker process.”
3.8.2.2 Fastighetsägarorganisationerna
Ett fåtal svar har inkommit från fastighetsägarorganisationerna på frågan om vad som fungerar mindre bra med nuvarande lag. De svar som inkommit har bland annat tagit upp frågan om generella anpassningar i allmänna utrymmen.
”Individuella lösningar är ej bra i gemensamma utrymmen.
Gränsdragning gällande underhåll mellan fastighetsägare och kommun (bidragstagaren)”
3.8.2.3 Kommunala handläggare
På frågan om vad som fungerar mindre bra avseende
bostadsanpassningsbidraget och återställningsbidraget har det inkommit 32 svar. Utav de svar som inkommit har tio svarat att de anser att lagen är svår att tolka.
”Lagen tolkas väldigt olika i kommunerna.”
”Det som fungera mindre bra, är att lagen är svår att tolka, handläggning och beslut kan se olika ut i olika kommuner.”
”Rörig lagstiftning. Det är mycket upp till varje handläggare att bedöma. Olika bedömningar görs i olika kommuner.”
Fem av respondenterna har angivit att de anser att handläggningskedjan som anges på Boverkets webbhandbok fungerar mindre bra.
”I lagen och handläggningen utgår man från undantaget d.v.s. en omfattande handläggning som sträcker sig över lång tid och där man ska lägga ner mycket tid på ansökan, intyg, offert, beslut och utbetalning och där sökande är aktiv i
handläggningen. Det kan vara ok i de stora ärendena men i vardagen måste vi ha regler och handläggning som möjliggör en snabb och effektiv handläggning som snabbt kommer till resultat.”
”Enligt lagstiftningen ska privatpersonen göra väldigt mycket. Det här fungerar i praktiken väldigt dåligt. I många fall skapar det merjobb för handläggaren när en privatperson inkommer med egna offerter och lösningar. När det söks i efterhand kan det ibland vara hopplöst att utreda vilken kostnad som ska bekostas med bab. Mycket faller inom förvaltningslagen med serviceskyldighet m.m. men bab-lagen känns lite naivt skriven i vissa avseenden och förväntar sig att individen är kapabel till mycket mer än vad vi upplever är fallet.”
170 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
”För mycket administration för sökande och kommunen för små anpassningsåtgärder som t ex stödhandtag, borttagning av trösklar, spisvakt och trall på balkong. Här finns förenklingspotential!”
”Svårt att få den enskilde aktiv i processen.”
Återställningsbidraget har nämnts av två respondenter som något som fungera mindre bra.
”Återställningsbidraget: Paragraferna 11 - 14 missuppfattas av fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.
11 - 14 § bör sammanfattas i en och samma paragraf.”
”Återställningsbidragets villkor försvårar för mindre, privata fastighetsägare att kunna få detta där det inte finns någon kommunal bostadsförmedling som kan erbjuda den anpassade bostaden till annan sökande.”
Övriga åsikter som framkommit av svaren på frågan är bland annat på 9 § i lagen.
”9 § är inte en normal handläggning där rätten till bidraget bedöms utifrån intyget utan handläggaren ska blanda sig i de privata skälen till att just den bostaden valts, vilket känns som en kränkning och snudd på diskriminering. En person som redan bor i en likadan bostad och får behov av anpassning har däremot rätt till bidrag. Det känns orättvist.”
3.8.3 Förslag på förbättringar av regelsystemet
Svaren på denna fråga redovisas gemensamt för alla respondentgrupper. Av de 35 som gett förslag på förbättringar av regelsystemet förekommer att lagen bör bli tydligare i 12 av förslagen. Det som framkommer är att handläggarna upplever att lagen är svårtolkad och att domstolspraxis till viss del är motsägelsefull, framförallt rörande de regler som rör köp eller byte av bostad.
”Tydligare. Mer regler. Gråskalan är lite väl bred och kan tolkas på flera sätt utifrån utgångspunkt.”
”Förtydligande av lagen för att minska tolkningsutrymmet.”
”Tydliga regler/anvisningar är mycket viktigt för att minska risken för att det tolkas olika i olika kommuner.”
”9 § Köp/byte av bostad är svårtolkad, behöver förtydligas. Lagen kan tolkas på olika sätt utifrån prejudicerade domar.”
”Tydliga regler vad som åligger kommunen och fastighetsägaren i fråga om tillgänglighet.”
”I regelverket står det ofta bör och kan. Många handläggare önskar ett förtydligande av regelverket för att det ska bli en mer likvärdig bedömning av bidraget över landet”.
I fem av svaren föreslås det att även ägare av flerbostadshus ska kunna söka bostadsanpassningsbidrag.
”Vore bra om det blir så att även fastighetsägare kan söka bidrag för generella åtgärder. Till exempel trapphissar, dörröppnare m.m.”
Bilaga 1 Enkätundersökning 171
”Förslaget att man som fastighetsägare kan ansöka om bidrag är ett bra förslag. När hissar eller dörröppnare sätts upp i trappuppgångar används de av flera och om fastighetsägaren får bidraget kan alla som vill och behöver använda det.”
”Kanske vore det bättre att i flerbostadshus ha ett system där det var fastighetsägaren och inte den funktionsnedsatte som ansökte om ett bidrag för att t.ex. installera en hiss eller en dörrautomatik som kom alla hyresgästerna till del?”
”Bidrag till fastighetsägare där det finns utrymme att göra långsiktiga lösningar som fungerar för alla. Istället för att göra många mindre och kortsiktiga lösningar så kan man jobba med att få bort problemet permanent. Exempelvis att göra ordning en entré i ett flerbostadshus som många använder så kan man göra beständiga
markanpassningar istället för att lägga en ramp.”
Fem av enkätsvaren har förslag till ändring av lagen när det gäller regler runt handläggningen.
”Ett enklare system där den funktionshindrade ges möjlighet att uppdra åt kommunen, att på ett rationellt tidsbesparande sätt kunna sköta hela ärendet från början till slut efter att ansökan och intyg kommit in.”
”Förenklad handläggning av främst enkla ärenden.”
”Handläggningskedjan, när besluten fattas. Åtgärdsbeslut istället för summa.” ”Någon form av förenklad handläggning bör införas för stödhandtag, trösklar, samt spistimer.”
173