Boverkets förslag: Nuvarande bestämmelser om vem som är behörig att
ansöka om och erhålla bostadsanpassningsbidrag lämnas oförändrade.
Bakgrund
Bidragstagarkretsen, eller vem som är behörig att ansöka om och erhålla bostadsanpassningsbidrag, regleras i 4 § i den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag. Av paragrafen framgår att
bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan bostad med hyres- eller bostadsrätt.
Enligt ordalydelsen i paragrafen är bostadsanpassningsbidraget förbehållet bostadsinnehavaren själv att användas för eget behov men av förarbetena framgår det att det även avser hushållsmedlems behov (prop. 1992/93:58 s. 30).
Det är således den som äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt som ska ansöka om bidrag. Den som ansöker om bidrag blir också part i ärendet. Detta innebär att det är med sökanden som kommunicering sker, beslut skickas till, avtal om utförande av åtgärden skrivs och utbetalning av bidrag görs till. Ett eventuellt överklagande görs också av den sökande. När personen med funktionsnedsättning inte äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt hålls han eller hon formellt utanför processen i ärendet.
9 Överväganden 55
Vid boende med hyresrätt krävs också enligt allmänna civilrättsliga principer fastighetsägarens medgivande till att åtgärden får genomföras, vilket även framgår av Boverkets föreskrifter (1992:46, BAB 13), för att bidrag ska kunna beviljas. Detta krävs oavsett om anpassningen avses utföras i allmänna utrymmen eller inne i lägenheten. Vid boende i
bostadsrätt äger bostadsrättsföreningen huset eller husen. Föreningens
(styrelsens) medgivande krävs därför för att vidta åtgärder i de allmänna utrymmena. Detsamma gäller i fråga om mer ingripande åtgärder i en enskild lägenhet (jfr 7 kap. 7 § bostadsrättslagen [1991:614]). Frågan om medgivande från fastighetsägare som villkor för
bostadsanpassningsbidrag för åtgärder i hyres- och bostadsrättshus behandlas under avsnitt 9.4.
Utöver de i lagen angivna upplåtelseformerna äganderätt, hyresrätt och bostadsrätt kan även nämnas kooperativa hyresrätter och
bostadsföreningar (besittningsföreningar och hyresföreningar). Att dessa upplåtelseformer inte är särskilt uppräknade i lagen har i princip inte uteslutit att bostadsanpassningsbidrag även kan sökas vid boende i sådan bostad. När det gäller upplåtelseformen äganderätt brukar man i första hand tänka på egnahem men även ägarlägenheter ingår i denna
upplåtelseform. Också för nu nämnda upplåtelseformer gäller att det är den som äger eller har nyttjanderätt till bostaden som ska ansöka om bostadsanpassningsbidrag.
Även enligt tidigare bestämmelser, se förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag och förordningen (1987:1050) om
statskommunalt bostadsanpassningsbidrag, har bidraget lämnats till ägaren av bostaden eller innehavaren av sådan med bostadsrätt eller hyresrätt.
Regeringen har i uppdraget till Boverket som exempel tagit en situation där en gift man med funktionsnedsättning behöver anpassa bostaden, en villa, som ägs av hustrun. Regeringen anför att såsom lagtext och förarbeten är formulerade är det hustrun som ska ansöka om bidraget, varför hon blir part i ärendet. Det, menar regeringen,
överensstämmer inte med tanken att det är personen med funktionsnedsättning som ska styra processen.
Överväganden
I de flesta bidrags- och stödsystem är den som söker och mottar en förmån också den vars behov avses täckas. Vad gäller
bostadsanpassningsbidraget förhåller det sig emellertid annorlunda. Bidraget lämnas i stället till den person som äger eller innehar aktuell bostad med nyttjanderätt. Denna person är som tidigare anförts inte alltid personen som har behovet av anpassningen. Lagens syfte är att genom bidrag ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till självständigt liv i eget boende (1 §). Det är således behovet hos personen med funktionsnedsättning som står i centrum och som bör vara styrande vid valet av anpassningsåtgärder. Det finns bland annat av detta skäl anledning att överväga om inte personen med funktionsnedsättning bör vara sökande även i fall då denne inte äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt. Vad som också skulle tala för en sådan ordning är behovet av integritet. Ärenden om bostadsanpassningsbidrag innehåller inte sällan uppgifter av känslig natur, till exempel i läkarintyg.
56 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Detta argument för en ny ordning bör dock inte väga särskilt tungt, eftersom det i nu aktuella situationer normalt är en nära anhörig som äger eller är nyttjanderättshavare av den aktuella bostaden.
Vad som är centralt när det gäller bostadsanpassningsbidrag är att det rör sig om anpassning av fasta funktioner i en bostad. Det kan röra sig om fysiska förändringar såsom borttagande och uppsättning av väggar, utbyte av fast inredning och tillförande av nya anordningar. Vidare bör beaktas att äganderätten till nya anordningar, till exempel en hiss, tillkommer den som låtit utföra åtgärden med stöd av beviljat bidrag. Det går således inte att sätta äganderätten till en bostad eller innehavet av ett hyreskontrakt eller nyttjanderätten till en bostadsrätt åt sidan. Om inte den enskilde med funktionsnedsättning är samma person som äger eller innehar bostaden med nyttjanderätt skulle det innebära ett ingrepp i rätten till bostaden om en anpassning av bostadens fasta funktioner skulle vara möjligt att genomföra utan ägarens eller innehavarens samtycke. Detta är sannolikt förklaringen till att nu gällande, och även tidigare, bestämmelser kopplar möjligheten att ansöka om bostadsanpassningsbidrag till ägaren eller innehavararen av en bostad. Enligt äldre bestämmelser kunde bostadsanpassning dessutom förenas med en viss typ av
bostadsanpassningslån, vilket endast ägaren av bostaden kunde ansöka om.
Om man ändrar bestämmelserna på så sätt att det alltid är personen med funktionsnedsättning som ansöker om bidraget och därmed blir part i ärendet, har man alltjämt att ta hänsyn till ägaren eller innehavaren av nyttjanderätten till bostaden för det fall dessa två personer inte är
densamma. En möjlig väg skulle vara att låta ett medgivande från ägaren av egnahemmet eller från innehavaren av hyres- eller bostadsrätten vara en förutsättning för bidrag till en anpassningsåtgärd på samma sätt som idag i fråga om fastighetsägarens medgivande i hyres- och
bostadsrättshus. Sådant medgivande behövs rimligen redan idag i de situationer då personen med funktionsnedsättning äger eller innehar bostaden bara delvis. När det gäller minderåriga barn med
funktionsnedsättning skulle barnets vårdnadshavare ansöka om bidrag för barnets räkning. Då minderåriga barn normalt inte äger fastigheten de bebor eller innehar nyttjanderätten till hyresrätt eller bostadsrätt de bor i skulle medgivande från fastighetsägaren och/eller innehavaren av nyttjanderätten till hyres- eller bostadsrätten behöva inhämtas i fall då vårdnadshavaren inte äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt.
Av 5 § i den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag framgår att om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för omvårdnaden av en person med funktionsnedsättning i sin bostad och om åtagandet kan antas avse en längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av den bostaden.
Enligt förarbetena avses med ovanstående situation dels barn med funktionsnedsättning som bor växelvis hos sina föräldrar (man utgick 1992 från att barnet huvudsakligen bodde hos en av föräldrarna vid en skilsmässa eller i annat fall), dels vuxna personer med
funktionsnedsättning som därigenom ges möjlighet att bo eller vistas i exempelvis föräldrars eller barns hem (prop. 1992/93:58, s 17). I
9 Överväganden 57
förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag fanns motsvarande, något snävare utformade bestämmelser.
Såsom 5 § är formulerad pekar bestämmelsen inte ut vem som ska vara sökanden i beskriven situation – endast att bidrag även kan lämnas för anpassning i annan bostad om vissa förutsättningar är uppfyllda. 5 § får således läsas ihop med 4 §, och med nuvarande bestämmelser innebär detta att det är ägaren av eller innehavaren av nyttjanderätten till den bostad som personen med funktionsnedsättning vistas regelbundet i för omvårdnad som får ansöka om och erhålla bidraget. Om det i stället är personen med funktionsnedsättning som ska ansöka om bidrag även i den situation som beskrivs i 5 § så borde det inte föreligga några formella hinder så länge ägaren eller nyttjanderättshavare av bostaden lämnar sitt medgivande till sökt åtgärd. För det fall det rör sig om en anpassning i ett hyres- eller bostadsrättshus tillkommer medgivande från fastighetsägaren.
I fall då personen med funktionsnedsättning inte äger den aktuella bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt, bör således regelmässigt krävas ägarens eller nyttjanderättshavarens medgivande om personen med funktionsnedsättning ska vara sökande i bidragsärendet. Som tidigare nämnts krävs för bidrag till anpassningsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus även fastighetshetsägarens medgivande. Inhämtande av sådant medgivande framstår som naturligt för en hyresgäst eller
bostadsrättshavare och kan ses som en konsekvens av det avtal som råder mellan nyttjanderättshavaren och hyresvärden/bostadsrättsföreningen. Något sådant förhållande råder dock inte mellan den som inte är nyttjanderättshavare och fastighetsägaren.
Vid bedömningen om det är lämpligt att låta personen med
funktionsnedsättning vara sökande även i fall då denne inte äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt bör vidare beaktas vissa av de villkor som idag gäller för bidrag. Motsvarande villkor föreslås även ställas i framtiden enligt Boverkets förslag (se avsnitt 9.9 och 9.10). Det gäller de krav som ställs på att de sökta åtgärderna inte behöver vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassning (6 § andra stycket i nuvarande lag och 8 § enligt Boverkets förslag) samt de särskilda villkor som gäller för bidrag i samband med byte av bostad (8 och 9 §§ i nuvarande lag och 9 § enligt Boverkets förslag). Dessa krav, till exempel att bidrag inte ska kompensera för eftersatt underhåll eller att en sökande bör välja en bostad som är lämplig med hänsyn till
funktionsnedsättningen, är naturliga att ställa på den som har rådigheten över bostaden. Att vägra bidrag med hänvisning till att någon annan skulle få bidrag till en underhållsåtgärd eller borde ha valt en annan bostad med hänvisning till till exempel en makes eller barns funktionsnedsättning framstår som märkligt.
Bostadsanpassningsbidraget lämnas för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner. Det handlar således alltid om någon form av fysiskt ingrepp i fast egendom, som kan variera från en enkel uppsättning av ett stödhandtag till en tillbyggnad av bostaden. Utöver ovan
redovisade effekter av att låta personen med funktionsnedsättning alltid vara den sökande även när denne inte äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt, finns det fler omständigheter som talar för att inte ändra nuvarande ordning. Det är till exempel rimligt att det är den
58 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
som har rådigheten över bostaden som tar kontakt och träffar avtal med utföraren av den åtgärd som ska genomföras i eller i anslutning till bostaden. En åtgärd kan också kräva bygglov eller vara
anmälningspliktig, och även i övrigt vara av sådan karaktär eller
omfattning att den påverkar värdet av bostaden. Om åtgärden består av en infogad anordning är det sökanden som äger denna, vilket också talar för det lämpliga att det är ägaren eller nyttjanderättshavaren till bostaden som ansöker om bidraget.
Under avsnitt 9.14 lämnar Boverket dock ett förslag om att
fastighetsägaren på vissa villkor ska kunna överta rätten till bidrag när det gäller anpassningsåtgärder i allmänna utrymmen i ett hyres- eller
bostadsrättshus.
Boverket anser att övervägande skäl talar för att behålla nuvarande ordning att låta den enskilda personen som äger eller innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt vara sökande. Det bör dock klargöras i lagen att ägaren eller nyttjanderättshavaren till bostaden även har möjlighet att söka och motta bidrag för hushållsmedlems räkning om denne har en funktionsnedsättning. Detta har tidigare endast framgått av uttalande i lagmotiv.