Köp eller byte av bostad

I enkäten efterfrågades handläggarnas synpunkter på bestämmelserna om köp eller byte av bostad. 67 procent har svarat att de upplever särskilda problem i dessa ärenden. Av de som valt att även kommentera frågan framgår att det framförallt är kommunens bevisbörda som upplevs som problematiskt. Av svaren framkommer även önskemål om att det ska finnas vägledning för hur ärenden som rör byte av bostad ska hanteras. Gränsdragningen för vad som är kostnadskrävande åtgärd är ett annat område som upplevs som komplicerat. Vad som kan anses vara särskilda skäl är även det ett område som upplevs som svårt att hantera.

Bilaga 1 Enkätundersökning 161

Diagram 13. Upplever ni några särskilda problem vid köp eller byte av bostad?

”Ja när bevisbördan hamnar på kommunen att hålla reda på vad det är för lägenheter som är lediga för uthyrning, bostadsrätter och villor till salu – det är ohållbart. Större ansvar måste läggas på den som väljer bostad. I vissa fall har man ju gjort otroligt dåliga val men man tycker ändå att det är samhällets ansvar att bygga

om/bostadsanpassa. Sen får man självklart flytta vart man vill men då kanske man själv får ta ansvar för det.”

”Mer vägledning i hur man ska bedöma om bidrag kan ges vid köp eller byte av bostad, särskilt hur man som handläggare borde hantera hur man ska göra bedömningen om vad som finns på marknaden och väga dessa alternativ mot vald bostad. Om område spelar roll, avstånd, storlek, m.m”.

”Denna paragraf gränsar nästan till diskriminering eftersom det inte är rimligt att bara funktionsnedsättningen ska styra beslutet om var man vill bo. Det är också problem att bedöma när en person har bott tillräckligt länge för att ha rätt till bidrag efter en flytt. Det är stora svårigheter att kunna påvisa att det funnits lämpligare bostäder när sökande letar efter objekt. Om det går att påvisa är det ju ändå en fiktiv situation eftersom dessa troligen redan sålts eller hyrts ut när beslutet om BAB kommer”. ”Ja, knepigt då vi ibland får förfrågningar innan ett byte, och då inte kan ge något förhandsbesked, vilket den sökande önskar, kan vara direkt avgörande om den sökande har möjlighet att flytta eller inte. Vi kan endast ge information. Paragrafen är svår att tolka, och bevisbördan ligger på oss handläggare. Om sökande har hittat en lägenhet vi inte finner lämplig, hur långt bort kan vi då föreslå en annan lägenhet exempelvis. Paragrafen är helt enkelt väldigt svårt att tillämpa, skulle behövas förtydligas. Finns inte heller någon tydlig praxis.”

”Om kommunen inte kan visa att det finns en bostad som är mer lämplig än den bostad som har valts föreligger det i princip särskilda skäl för valet av bostad, så står det i webbhandboken. Det är ett problem att försöka ta reda på vilka lediga bostäder det fanns vid tiden för flytt. Tidpunkten kan ligga en bra bit bakåt i tiden och även om det inte är så, så har fastighetsägare ingen större koll på vad som har varit ledigt för uthyrning bakåt i tiden. Det är även problem att ha koll på fastighetsmarknaden bakåt i tiden vad gäller småhus. Det som inte går eller är svårt och tidskrävande att

handlägga/kontrollera ska kanske inte finnas med i lagen.”

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

A. Ja B. Nej C. Ingen åsikt

162 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.

”Gränsdragningen vid kostnadskrävande åtgärder. Domen från Jönköping där en kabin anses vara kostnadskrävande är helt skild från verkligheten. Går inte för oss att hantera flyttärenden och bedöma att allt över 20 000 är kostnadskrävande. Om vi bedömer en flytt som olämplig så ska vi visa på en mer lämplig bostad. Köpeskillingen gör då att vi blir begränsade då det känns orimligt att visa på ett mer lämpligt objekt men för en betydligt högre köpeskilling. Var går gränsen för att visa på mer lämpliga objekt? Hur mycket dyrare får det objekt som vi visar vara? Kan det geografiskt ligga i en annan del av staden? Om man i vår kommun köper ett relativt "billigt" hus så kan det ofta vara mindre och då finns inte de ytor man har behov av. Är det då rimligt att man får bidrag för tillbyggda ytor för att svara upp till de behov man har? Vi blir i dessa fall även väldigt begränsade på att visa mer lämpliga objekt då köpeskillingen är relativt låg. När vi visar på andra objekt kan vi aldrig veta omständigheterna kring

försäljningen utan endast gå på fakta. Exempelvis kan ett hus vara sålt inom familjen och då inte varit ute på marknaden och kanske även gått för en köpeskilling under marknadsvärde. Vi kan aldrig ta reda på den typen av information och då känns det orimligt att visa på ett sådant objekt. Är det rimligt att vi teoretiskt skulle kunna visa på samma lämpliga bostad i flera ärenden? Vi kan heller aldrig vara säkra på att den info vi får över planlösning m.m. faktiskt stämmer med verkligheten. De bedömningar vi gör kan därför vara felaktiga. Hur ska man hantera att visa ett mer lämpligt objekt när någon flyttar till en hyreslägenhet? I vår kommun är det väldigt svårt att få ett förstahandskontrakt vilket gör att det blir omöjligt för oss att visa på en mer lämplig hyreslägenhet.”

”Det finns nästan inga bostäder som är helt och hållet anpassade för den som har en funktionsnedsättning. Även i enplanshus med i övrigt god tillgänglighet finns t.ex. ofta en (ibland ganska stor) nivåskillnad till entrén, vilket kan kräva lyftplatta eller ramp som ju är ganska kostsamt att installera. Det är svårt att veta var gränsen för en mindre åtgärd går. Det är svårt att veta vad som kan anses vara ett särskilt skäl. Här vore det bra med tydligare regler.”

”Att vi måste påvisa vart sökanden skulle kunna ha flyttat istället. I vår kommun är det i princip omöjligt att kunna påvisa en bättre bostad, pga. det stora bostadsutbudet, antalet fastighetsmäklare och den stora efterfrågan som gör det är högst osäkert om den sökande hade vunnit en ev. budgivning. Detta gör att det i praktiken nästan alltid finns särskilda skäl att välja en bostad, d.v.s. att man sökt men inte funnit bättre”. ”Att det är kommunen som ska påvisa att det har funnits bättre bostäder än den sökande har valt. Vi tycker att sökanden ska inkomma med följande underlag: - Skrivelse om sina särskilda skäl, varför de har valt en bostad som kräver bostadsanpassning.

- Redovisning av vilka bostäder de har tittat på och en motivering varför de inte har valt den bostaden. Dock kan anledningen inte vara att bostaden var för dyr. - Vilka åtgärder de ansöker om.

- En bedömning gjord av tex. en arbetsterapeut på alla de åtgärder som kan bli aktuella för att bostaden ska bli en fungerande bostad för personen med

funktionsnedsättningen.

I dag är gränsen för vad som är kostnadskrävande låg vilket gör att det i stort sätt alltid krävs en skrivelse om sökandens särskilda skäl och i lagen i dag är exemplen på vad som kan vara särskilda skäl få och kanske inte relevanta som t.ex. närheten till vårdinrättning.”