Vad gäller den formella hanteringen av bostadsanpassningsbidraget fick de kommunala handläggarna besvara ett antal frågor som redovisas nedan.
3.6.1 Handläggning enligt Boverkets handbok för bostadsanpassningsbidrag
Bakgrunden till frågan är att på Boverkets webbplats finns Boverkets handbok om bostadsanpassningsbidrag. Texterna i handboken bygger bland annat på lagen om bostadsanpassningsbidrag, förvaltningslagen (1986:223), allmänna förvaltningsrättsliga principer och Boverkets föreskrifter (BFS 1992:46). Det är dessa bestämmelser som handläggarna ska rätta sig efter vid hanteringen av en ansökan om
bostadsanpassningsbidrag.
På frågan om handläggarna anser att det finns några särskilda problem med att handlägga ärenden om bostadsanpassningsbidrag på det sätt som beskrivs i handboken, till exempel avseende när i tiden beslut ska fattas, dokumentation, fullmakt, ritningar, intyg från sakkunnig,
fastighetsägarens medgivande och utbetalning, svarade 64 procent av handläggarna ja. 26 procent svarade nej och 10 procent hade ingen åsikt. Nästan två tredjedelar av de svarande anser alltså att det finns problem kopplade till den formella hanteringen av bidraget. Vid en närmare granskning av hur kommunerna svarat kunde det noteras att i gruppen kommuner med 50 000 invånare och uppåt (16 stycken kommuner) ansåg 81 procent att de upplevde problem att handlägga ärenden enligt vad som beskrivs i handboken. Bland kommuner med invånare mellan 20 000- 49 999 invånare ansåg 71 procent att de upplevde problem att handlägga ärenden efter vad som beskrivs i handboken. I kommungruppen med ett invånarantal om 19 999 och färre ansåg 51 procent att de upplevde problem med att handlägga ärenden enligt handboken. Med andra ord
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Ja, motivera gärna: Nej Ingen åsikt
156 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
framstår det som att ju mindre kommun desto mindre upplevs problemen att handlägga ärenden i enlighet med vad som anges i handboken. Intressant i sammanhanget är att i Boverkets rapport Kommunernas
handläggning av bostadsanpassningsbidraget – en undersökning av 33 kommuner kunde det konstateras att det fanns brister i kommunernas
formella hantering av bostadsanpassningsbidraget och att det är just de mindre kommunerna som uppvisar flest brister i den formella hanteringen av bostadsanpassningsbidraget. Svaren på denna fråga överensstämmer alltså inte med den bild som framgick av Boverkets undersökning av den formella hanteringen av bostadsanpassningsbidraget i 33 kommuner.
Diagram 11. Anser ni att det finns några särskilda problem med att handlägga ärenden om bostadsanpassningsbidrag på det sätt som beskrivs i handboken? Det kan till exempel avse när i tiden beslut ska fattas, dokumentation, fullmakt, ritningar, intyg från sakkunnig, fastighetsägarens medgivande och utbetalning.
De kommunala handläggarna ombads att ange vad som upplevs
problematiskt. Av svaren framgår att många handläggare ser det som ett problem att beslut måste tas före det att en åtgärd utförs. Det framförs att det är svårt att göra en korrekt uppskattning av kostnaden i förväg. Beslutstidpunkten upplevs också som ett problem vid brådskande ärenden, till exempel när personer fort ska hem från korttidsboende med mera. Vidare framkommer åsikter om att de enklare ärendena tar längre tid om beslut ska fattas innan åtgärden utförs.
Av de 44 svaren på den öppna frågan handlar 20 stycken om
svårigheter med att ta beslut före det att åtgärden utförs. Det framkommer i svaren önskemål om ett förenklat förfarande vid beslutsfattande till åtgärder som inte är omfattande. Handläggarna upplever det som
komplicerat och tidskrävande med anbud och offerter. De menar att det är enklare att ta beslut efter fakturan inkommit.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
A. Ja B. Nej C. Ingen åsikt
Bilaga 1 Enkätundersökning 157
”Vi skriver besluten innan arbetena påbörjas. Det kan vara svårt att få in förslagsritningar, priser m.m. Många gånger har sökanden inte den
kunskapen/viljan/möjligheten och inga anhöriga som kan hjälpa till med detta. Vi försöker alltid diskutera igenom med sökanden att ordna med en firma som lämnar prisuppgift, men många gånger blir det ändå vi som (med en fullmakt) får hjälpa dem samt i de fallen är det inte alltid lätt att få någon anhörig som vi kan prata med som kan vara sökanden behjälplig. Även i de fall där sökanden själv ordnar byggfirma och tar fram förslag och priser som vi sedan har som underlag när vi fattar beslut kan det bli problem, vi får t ex när det gäller ramper ha kontakt med byggfirmorna så att dom utförs enligt gällande handikappnormer med lutning m.m. I de här fallen vill oftast sökanden ändå att vi betalar fakturorna direkt till den firma som utfört arbetena då dom tycker att det är svårt/krångligt om vi betalar ut bidrag först till sökanden och de sedan betalar fakturorna. Personer som vill ha hjälp t ex med en ramp eller
dörröppnare har väldigt svårt att förstå att de måste göra en ansökan, så här går mycket tid åt att informera om detta både för sökande och anhöriga (det här gäller oftast då det är äldre människor).”
”Smidigast för alla parter inte minst för den sökande är att handläggaren hjälper till med hantverkare och även betalar fakturan (men med sökandens medgivande och då även muntligt medgivande)och beslutet skickas när allt är klart, bara för att den sökande ska se hur mycket det kostat.”
”Det är generellt för krångligt för den sökande. Under den tid som jag arbetat med BAB (10 år) kryssar 99,9% av de sökande i en ruta där man uppdrar åt kommunen att sköta hela ärendet.”
”Beslut fattas i mindre ärenden före åtgärd men med ett preliminärt bidragsbelopp som justeras i efterhand när arbetet är utfört och faktura kommit in. Beställning görs i regel samtidigt som det beslutet fattas och skickas då till sökanden. Fullmakten att beställa och betala arbetet kommer i små ärenden samtidigt som ansökan för att förhindra fördröjningar i handläggningen. Annars ska den gå med beslutet med b-post till sökanden och tillbaka från sökanden och det kan fördröja ärendet med mer än en vecka. I större ärenden tas offerter in, beslut fattas utifrån sådan och kommuniceras sökanden som sedan får beställa själv eller fylla i fullmakt till handläggaren. Då följs mer den av Boverket önskvärda ärendegången.”
Vidare framkommer önskemål om att kunna bevilja en åtgärd istället för ett penningbidrag.
”Att beslutet måste bestå av ett belopp och inte åtgärd:
- För att få fram ett belopp måste offerter tas in, leder till orimligt långa handläggningstider.
- Tas beloppet fram genom statistik måste ofta ett ändringsbeslut fattas. Att beslut ska fattas före åtgärd:
- Vid stora ärenden som kräver utredningar måste vissa arbeten utföras innan beslutet fattas. Ex framtagande av förfrågningsunderlag, ritnings- och konstruktionsunderlag som föregår ett anbudsförfarande.”
Av de som svarat på den öppna frågan har nio kommunala handläggare angivit att de anser att det finns problem med hanteringen av
fastighetsägarens medgivande. Ett av de upplevda problemen är att fastighetsägarna lämnar förbehåll i medgivandet. Vidare framkommer att det ofta tar lång tid för fastighetsägaren att hantera medgivandena. Ett problem som identifierats är att fastighetsägaren får medgivandet för godkännande för tidigt i processen. Det framkommer önskemål om att medgivandet från fastighetsägaren först borde komma när det är bestämt hur anpassningen ska utformas. Svårigheter finns i ärenden gällande
158 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
fastighetsägarens medgivande när fastighetsägaren är en bostadsrättsförening.
”Ett problem som jag som handläggare befinner mig i min kommun är att en stor fastighetsägare (kommunal ägt) inte beviljar anpassningar utan förbehåll. De kräver att anpassningen blir ersättningsbar vid avflyttning. Jag har bara arbetat ett halvår här, men jobbar hårt med denna fråga eftersom den går emot lagen som helhet samt även emot min delegation. Tyvärr så inser inte den högsta förvaltningen problematiken som detta innebär.”
”Få sökande har varit i kontakt med fastighetsägaren innan ansökan inlämnas och därför saknas i princip alltid fastighetsägarens godkännande vid ansökningstillfället. Kommunen är därför oftast behjälplig med att hämta in fastighetsägarens skriftliga tillstånd. Många fastighetsägare vill inte heller skriva på förrän de vet mer om hur anpassningen ska bli. Vid mindre åtgärder, som t ex borttagning av trösklar, uppsättning av stödhandtag, trall på balkong och spisvakt informerar kommunen fastighetsägaren skriftligen om att bidrag kommer att beviljas sökande för dessa mindre åtgärder. Något skriftligt godkännande tas inte in. Detta görs för att snabba på processen. (Om fastighetsägaren så kräver lämnar kommunen bidrag till återställning av dessa åtgärder. Kommunalt beslut.)”
I sex av de öppna svaren framkommer att det upplevs som om många av de sökande har problem att kunna ta in offerter, fastighetsägarens medgivande m.m. Detta medför att det kan vara svårt att följa den i handboken beskrivna handläggningen.
”Det är svårt att i praktiken få särskilt äldre sökande att själva ta in offerter, särskilt när kommunen arbetar med "tidig hemgång" från sjukhus och vårdinrättningar. Det innebär att anpassningarna helst skall vara på plats när sökande kommer hem. Detta är svårt att genomföra i praktiken redan nu.”
I fem av de öppna svaren framkommer att handläggarna uppfattar det som krångligt och tidsödande att följa den i handboken beskrivna handläggningen.
”Det blir väldigt mycket pappersexercis för enkla ärenden, som ändå är den största delen av ansökningarna.”
”Jag hinner inte lägga upp mitt arbete som det står i webbhandboken. I kommunen är detta en resursfråga. Vi gör på ett litet annorlunda sätt.”
I fem av de öppna svaren anges att det upplevs problematiskt med intyg från sakkunniga. Handläggarna framför önskemål om tydligare intyg.
”Gällande intygen så uppfattar vi att intygsgivarna har mycket svårt att förstå sin roll. De har svårt att vara entydiga och ta ställning. Svårt för dem även att förstå vad dem ska ta ställning till, vad som ligger inom deras kompetensområde. Ofta styrker intygsgivaren "nödvändigheten av en ÅTGÄRD" exempelvis av en ramp, åtgärden kanske senare visar sig bli en hiss. Likaså söker individen för en viss ÅTGÄRD. Bättre att intygsgivare styrker och att man söker för en "funktion", exempelvis jag vill kunna ta mig in och ut ur min bostad. Därefter ser handläggaren på plats vilken faktisk ÅTGÄRD som krävs och är möjligt att göra för att uppnå funktionen.”
Bilaga 1 Enkätundersökning 159
3.6.2 Behov av regelförändringar
De kommunala handläggarna fick även svara på om de anser att det behövs regelförändringar beträffande den formella hanteringen av
bostadsanpassningsbidraget. 53 procent svarade att en förändring behövs. Endast 16 procent ansåg att någon regeländring inte behövs. Nästan en tredjedel var osäkra och har svarat ingen åsikt.
Diagram 12. Behövs det regelförändringar beträffande den formella hanteringen av bostadsanpassningsbidraget?
Av de 37 svaren som inkommit på den öppna frågan anges det i sex av svaren att tydligare regler behövs för den formella hanteringen av ärenden om bostadsanpassningsbidrag.
”Tydligare riktlinjer med mindre rum för tolkning skulle ibland kunna underlätta och vara till stöd i handläggningen.”
Tre av svaren framhåller önskemål om att man vill kunna bevilja en åtgärd istället för penningbidrag.
”Vi tycker att grunden för att söka bostadsanpassningsbidrag borde vara åtgärder och inte kostnader.”
Sju av de öppna svaren på denna fråga handlar om tidpunkten för beslutsfattandet.
”Vi tycker att beslutet ska fattas efter att åtgärderna är utförda och kostnaden för de utförda åtgärderna är fastställda. Viktigt att bidragsbeloppet är rätt från början. Sökande skulle kunna få ett beslut som endast innehåller vilka åtgärder som är beviljade och först när anpassningen är klar och fakturerad skickas ett beslut med beviljat bidrag.”
”Beslut fattas om bostadsanpassningsbidrag men att kostnaderna för bidraget lämnas när dessa är kända.”
”Det är problem att på beslutet ange exakt belopp eftersom firmorna inte ger exakt prisuppgift på småsaker. Eftersom det är viktigt med ett beslut till sökanden innan åtgärd utförs lämnar vi ett uppskattat bidragsbelopp i beslutet. I beslutet framgår det
160 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
att beloppet är uppskattat och att det kommer att justeras när den faktiska kostnaden är känd. Detta tycker vi fungerar utmärkt.”
Av de öppna svaren på frågan går det utläsa att elva av de som svarat anser att en förenklad hantering av ärendena är önskvärd.
”Problemet ligger i att lagen om bostadsanpassning överlåter mycket jobb och ansvar på sökanden. Med hänsyn till att de flesta som söker är över 80 år med
funktionshinder, så tycker dessa att kommunen jobbar emot dem oavsett hur bra man förklarar att man är där för att hjälpa dem. Mer utrymme och handlingskraft borde läggas över på handläggaren för en skyndsammare och mer okomplicerad process.” ”Någon ansökan vid reparationsärende borde inte behövas.”
”En förenklad handläggning borde kunna införas för enklare ärenden när sökande kommer att beviljas de åtgärder som ansökan avser”
”Den formella handläggningen måste kunna gå i två spår. En för de stora ärendena där den sökande själv vill hålla i ombyggnaderna och en förenklad för de små snabba och okomplicerade ärendena.”
”Många äldre och orkar/vill/kan inte sköta beställning samt betalning av åtgärder.
Fem av svaren framför önskemål om att återanvändning av hissar, ramper med mera ska bli möjlig enligt lagen.
”Kommunen måste kunna få låna ut till exempel ramper och hissar som då ska återlämnas när den sökande inte behöver dem längre.”
”Göra det tillåtet för kommunen att bevilja bidrag genom att låna ut viss utrustning, exempelvis hissar och ramper, som lätt kan återanvändas.”
3.7 De kommunala handläggarnas syn på de materiella delarna vid