Boverkets förslag: Bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för
åtgärder för att värna integriteten för personer med funktionsnedsättning och andra hushållsmedlemmar, om personliga assistenter eller andra
utomstående är verksamma i bostaden i stor omfattning.
Bakgrund
Förutom bostadsanpassning kan också stöd i form av personlig assistans spela stor roll när det gäller möjligheten för personer med
funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv i eget boende.
Personlig assistans
Villkoren för personlig assistans framgår av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Enligt lagens 9 a § är personlig assistans ett personligt utformat stöd. Det ges av ett begränsat antal assistenter åt personer som på grund av stora och varaktiga
funktionsnedsättningar behöver hjälp med till exempel måltider, att sköta sin personliga hygien eller att klä av och på sig.
Det är kommunen som beviljar personlig assistans enligt LSS. Staten genom Försäkringskassan kan dock bevilja assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken till personer som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan. Även i dessa fall gäller bestämmelserna i LSS i fråga om villkoren för assistans.
Den assistansberättigade kan välja om assistansen ska organiseras av kommunen, ett kooperativ, ett företag eller annan enskild verksamhet eller om han eller hon själv ska vara arbetsgivare åt sina assistenter.
9 Överväganden 75
Osäkerhet kring frågan om integritetsskapande åtgärder och arbetsmiljöåtgärder är bidragsberättigande
Enligt vad Boverket erfarit finns i dag en osäkerhet vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser när det gäller om bostadsanpassningsbidrag kan lämnas till integritetsskapande åtgärder. Tveksamheten rör både
kopplingen mellan sådana åtgärder och funktionsnedsättningen och i vilken utsträckning som arbetsmiljön för de personliga assistenterna kan beaktas.
I vissa fall har bostadsanpassningsbidrag lämnats när
funktionsnedsättningen i sig krävt avskildhet. Bidrag har till exempel lämnats i ett fall där sökanden, som hade personliga assistenter dygnet runt, önskade bidrag för en mellanvägg och en dörr i sitt sovrum så att han skulle kunna sova ostörd trots att assistenterna var i närheten. Enligt läkarintyg var det mycket viktigt med ostörd nattsömn för att sökanden skulle orka fungera optimalt på dagen och för att undvika krampanfall. (Kammarrätten i Sundsvall, dom den 7 juni 2005, målnummer 574-04.) I detta mål ansågs det således finnas en klar koppling mellan
funktionsnedsättningen och de åtgärder som bidrag söktes för. I detta sammanhang kan även noteras att när
bostadsanpassningsbidrag beviljas för åtgärder som tröskelborttagning, bredare dörröppningar, större hygienrum med plats för hjälpare och liknande åtgärder så bidrar det förstås samtidigt till en bättre arbetsmiljö för bland andra personliga assistenter.
LSS-kommitténs förslag
I slutbetänkandet (SOU 2008:77), Möjlighet att leva som andra, föreslog LSS-kommittén – med hänvisning till en utredning från dåvarande Hjälpmedelsinstitutet – att regeringen skulle överväga om det var möjligt att vidga lagen om bostadsanpassningsbidrag något så att den även täckte in vissa åtgärder som rör personliga assistenters arbetsmiljö. Enligt kommittén fanns det problem med att lagen inte täckte åtgärder som primärt riktar sig till personliga assistenter. Till exempel att installera en enkel pentryenhet för assistenten så att han eller hon inte behöver använda familjens kök i onödan. Eller att dela av ett rum så att brukaren inte behöver dela rum med assistenten. Kommittén betonade dock att utgångspunkten borde vara att denna typ av åtgärder görs för brukaren och övriga i familjen. Regeringen gick inte vidare med förslaget.
Överväganden
I enkäten till kommunernas handläggare av ärenden om
bostadsanpassningsbidrag, se bilaga 1, ställde Boverket frågan om handläggarna upplever problem i ärenden där sökanden har personlig assistans, till exempel i fråga om övriga familjemedlemmars önskemål om avskildhet från assistenten eller assistenterna eller i fråga om
assistenternas arbetsmiljö. Andelen handläggare som upplevde respektive inte upplevde problem var ungefär lika stor. Enligt vad som framgår av några av svaren finns det kommuner som redan i dag lämnar bidrag för integritetsskapande åtgärder, någon frågar till exempel var gränsen mellan personens integritet och assistenternas arbetssituation går. En annan uttrycker osäkerhet kring hur man ska hantera frågan om avskildhet för övriga familjemedlemmar.
76 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Hemmet är den plats där var och en ska kunna vara sig själv utan att behöva tänka på de sociala koder som man normalt använder i samvaro med andra än de närmaste familjemedlemmarna. Den som i stor
omfattning har utomstående personal i sin bostad, till exempel personliga assistenter, saknar ofta denna möjlighet. Även övriga i familjen påverkas av en mer eller mindre ständig närvaro av personliga assistenter. Nämnas kan för övrigt att i ett av enkätsvaren från de kommunala handläggarna framförs att övriga familjemedlemmar upplever att det är jobbigt att ha en `främmande´ person i hemmet och därför önskar bidrag för till exempel avskilt rum, kokmöjligheter eller toalett.
Det är enligt Boverkets mening rimligt att ställa frågan om det kan finnas skäl att uttryckligen vidga tillämpningsområdet för
bostadsanpassningsbidrag till att även omfatta vissa typer av
integritetsskapande åtgärder. De åtgärder som LSS-kommittén nämnde i sitt slutbetänkande och som redogjorts för ovan är goda exempel på vilken typ av åtgärder som i så fall skulle kunna komma i fråga för bidrag. Till exempel att installera en pentryenhet. Med en sådan ges familjen möjlighet att i större utsträckning få ha köket för sig själv utom förstås när den personliga assistenten hjälper brukaren i köket i samband med matlagning eller måltider. Ett annat exempel som LSS-kommittén nämnde var att dela av ett rum så att brukaren inte behöver dela rum med assistenten.
En ökad bidragsgivning för integritetsskapande åtgärder medför naturligtvis ökade kostnader för kommunerna. Det bör dock beaktas att bostadsanpassningsbidraget och stödet i form av personlig assistans kompletterar varandra och möjliggör för enskilda att bo kvar hemma i stället för att flytta till en särskild boendeform eller vårdas på en institution, vilket medför betydligt högre kostnader för samhället.
För att i någon mån underlätta för enskilda, vars bostäder även är en arbetsplats för utomstående, bör enligt Boverkets mening
bostadsanpassningsbidrag kunna lämnas för vissa typer av integritetsskapande åtgärder. Syftet är inte att lösa eventuella
arbetsmiljöfrågor för personliga assistenter och eventuell annan personal. Att möjliggöra bostadsanpassningsbidrag till rena arbetsmiljöåtgärder skulle enligt Boverkets mening föra för långt, eftersom arbetsmiljön är ett arbetsgivaransvar. Förslaget syftar alltså till att värna integriteten för personer med funktionsnedsättning och eventuella övriga
familjemedlemmar. Men om åtgärden samtidigt skulle innebära en förbättring av de personliga assistenternas arbetsmiljö så ska detta givetvis inte hindra att bidrag lämnas.
9 Överväganden 77