A NSVARSFÖRDELNING OCH KRAV

Ansvaret för att lagtexten ovan följs ligger på olika myndigheter vars arbete också syftar till att förtydliga och underlätta fastighetsägarens arbete med inomhusmiljö, i detta fallet mer specifikt ventilationen i byggnader.

3.2.1 Boverket

Boverket beskriver sina övergripande uppdrag på deras hemsida. Här framgår det att de ansvarar för tillämpningen av plan-och bygglagen samt delar av miljöbalken, vilket bland annat görs genom vägledningar och föreskrifter. Syftet med detta är också att öka kännedomen och kunskapen inom bygg- och bostadssektorn. (Boverket, 2020) I många fall sätts minimikrav som är till för att främja hälsa och förebygga skador i fastigheter. Dessa krav måste uppnås men bland flera uppfattas detta krav som ett önskat värde enligt Ekberg, Hjelmer, Kempe, Ruud

& Persson (2021). Detta leder, enligt författarna till nulägesrapporten inom svensk ventilation, till att komplikationer mellan regler och föreskrifter uppstår, d.v.s. att folk inte vet vilka regler de ska följa. Detta säger författarna är en följd av att kraven styrs av andra krav och regler.

(Hjelmer, Kempe, Ruud & Persson 2021)

Boverkets byggregler (2011:6) innehåller föreskrifter och allmänna råd kring plan- och bygglagen där även ventilation i byggnader omfattas. Ventilationens huvudsakliga uppgift är att den luft som tillförs rummen inte får vara av sämre kvalitet eller innehålla mer luftföroreningar än den uteluft som tas in. Uteluftsflödet ska i lokaler inte understiga 7 l/s + 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea. (Boverket, 2011)

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) beskrivs OVK mer i detalj. I dessa byggregler beskrivs hur OVK ska genomföras. Grundregeln för detta är att OVK ska göras först när ventilationssystemet installeras och sedan inom lagstadgade intervall. För skolor och förskolor är detta intervall vart tredje år oavsett vilket ventilationssystem som används.

Kontorsbyggnader med FT- eller FTX-system måste också besiktigas vart tredje år. Om det enbart finns självdrag eller frånluft, respektive frånluft med värmeåtervinning, krävs besiktning endast vart sjätte år. Det enda undantaget från att genomföra kontrollen inom dessa intervall är om kommunens byggnadsnämnd anser att det finns särskilda skäl till att besiktningen senareläggs. (Olsson, 2011)

Vid den första besiktningen ska ventilationssystemets samtliga funktioner och egenskaper överensstämma med gällande föreskrifter vid den tidpunkten. Vid de återkommande besiktningarna ska ventilationssystemet kontrolleras utefter samma föreskrifter som gällde vid den första besiktningen, alltså när systemet togs i bruk. (Boverket, 2021b). Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem beskriver att vid den första besiktningen kontrolleras att ventilationssystemet är i enlighet med ritningarna och att det är injusterat efter avsedd användning. Det undersöks också om uteluftsintagen är placerade så att problem med drag inte uppstår samt om dålig lukt eller ljud från ventilationssystemet förekommer. Det ska även finnas utrymme för kontinuerlig skötsel och underhåll av systemet.

Fläktarnas och aggregatets funktion är något som också säkerställs. Vidare ska det inte finnas uppenbara föroreningar i systemet som försämrar innemiljön. Vid den återkommande besiktningen bör funktionskontrollanten upplysa fastighetsägaren om ventilationssystemet inte är anpassat till de verksamheter som bedrivs i byggnaden. Åtgärder för att minska energianvändningen bör också föreslås av funktionskontrollanten. (Svensson, 2012)

3.2.2 Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten anger i sina allmänna råd hur miljöbalken ska tillämpas. Myndigheten är ansvarig för att ange riktvärden för uteluftsflöde, luftomsättning, lufthastighet och koldioxidhalt vilket görs i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). För olika byggnader gäller olika krav och en indelning sker likt den som Boverket gör. Byggnaderna delas in i bostäder, skolor/förskolor/idrottshallar samt allmänna lokaler.

Varje rum och lokal förväntas ha god luftkvalitet och ett luftflöde som motsvarar de krav som finns utifrån hur många personer som vistas i rummet. Kraven kring luftflöde i skolor och allmänna utrymmen gäller däremot för hela lokalen. (Folkhälsomyndigheten, 2014)

För skolor och förskolor ska, enligt de allmänna råden, uteluftsflödet uppgå till minst 7 l/s och person + minst 0,35 l/s per m2 golvarea vilket gäller för stillasittande sysselsättning. Det kan därför vara så att detta inte är tillräckligt om verksamheten som bedrivs kräver högre luftflöden.

För idrottshallar, gym och allmänna lokaler finns det inget bestämt värde för vad luftflödet ska vara med anledning av att det är så pass beroende av vilken aktivitet/verksamhet som bedrivs och hur många personer som vistas i rummet/lokalen. Luftflödet behöver därför anpassas till aktiviteten och antalet personer. Luftflödet i idrottshallar bör uppgå till minst 7 l/s och person + 0,35 l/s m2 golvarea och 30 personer per 100 m2. Uteluftsflödet som krävs är då minst 10 l/s

och person men rekommenderat luftflöde är 15 l/s och person i idrottshallar.

(Folkhälsomyndigheten, 2014)

Luftomsättningen, som inte är samma sak som luftväxling, baseras på uteluftsflödet och beskriver hur många gånger rummets luftvolym byts ut med uteluften inom ett visst tidsintervall. Folkhälsomyndigheten redovisar endast riktvärden kring luftomsättning för bostäder, inte skolor och allmänna lokaler. Här sker istället en hänvisning till de krav som gäller kring uteluftsflöde och anpassning till personbelastningen. (Folkhälsomyndigheten, 2014)

Myndigheten sätter också riktvärden för lufthastighet och dessa anges i de allmänna råden FoHMFS 2014:17. För att undvika besvär med drag i lokalen bör lufthastigheten inte överstiga 0,15 m/s. Avseende koldioxidhalten ska denna inte överstiga 1000 ppm då detta kan innebära att föroreningar inte ventileras bort tillräckligt väl. En fungerande ventilation blir extra viktig i större lokaler där många människor vistas i mindre rum, exempelvis i skolor. När personerna andas ut koldioxid kommer halten i dessa rum bli höga. Där ventilationen fungerar som bäst brukar koldioxidhalten uppgå till cirka 600–800 ppm. (Folkhälsomyndigheten, 2020a)

3.2.3 Arbetsmiljöverket

Arbetsgivaren är enligt Arbetsmiljöverket skyldig att följa föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Ett särskilt ansvar finns för att ventilationen på arbetsplatsen är tillräcklig och att kontroller samt underhåll av denna genomförs. Om ventilationen inte uppnår kraven i föreskrifterna ska åtgärder vidtas som kan ingå i en handlingsplan om de inte kan genomföras direkt. Viktigt att notera är att arbetsgivaren, trots att hen inte äger lokalen har samma krav på sig som hyresvärden/fastighetsägaren. Dock har arbetsgivaren möjlighet att ställa krav på hyresvärden att reglerna uppfylls som Arbetsmiljöverket ställer på luftkvalitet och ventilation. Arbetsmiljöverket kan förbjuda en lokal från att användas för ett visst ändamål om de anser att kraven för luftkvalitet inte uppfylls. (Arbetsmiljöverket, 2021a)

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) finns regler kring ventilation och luftkvalitet på arbetsplatsen. Luftkvaliteten ska enligt kraven vara tillfredsställande i vistelsezonen och så långt det går vara fri från föroreningar som kan skada hälsan. På ventilationen ställs endast krav på att den på ett effektivt sätt ska tillföra tillräckligt mycket uteluft och ventilera bort luftföroreningar. Luftföroreningarna får dock inte spridas

mellan lokalerna och rummen. I föreskriften framgår att luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40%. (Arbetsmiljöverket, 2020)

AFS 2020:1 ställer krav på att arbetsplatser ska förses med uteluft motsvarande 7 l/s och person + 0,35 l/s och m2 golvyta under den tid som arbete pågår. Detta är det minsta tillåtna uteluftsflödet och gäller vid stillasittande arbete. Beträffande lufthastighet gäller de krav som Folkhälsomyndigheten ställer där lufthastigheten i vistelsezon inte ska överstiga 0,15 m/s, med vissa undantag. Vidare ställs det krav på arbetsgivaren att kontrollera nyinstallerade ventilationssystem innan de sätts i bruk samt att ventilationssystemen kontrolleras och underhålls inom angivet intervall. Om OVK genomförs ska denna utföras inom rätt tid och bli godkänd. (Arbetsmiljöverket, 2020)

3.2.4 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation där alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar. Organisationen beskriver sin roll på följande sätt: “SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet”. (SKR, 2021a) Ett exempel på ett sådant stöd är hur kommunerna ska arbeta med fysisk arbetsmiljö, där ventilation och mer specifikt OVK faller inom ramen. SKR hjälper kommunen att förstå sin roll i processen och vilka föreskrifter som finns gällande ventilation på arbetsplatsen. Dessutom förklaras vilka skyldigheter byggnadsnämnden eller motsvarande nämnd har enligt förordningarna och hur nämnden kan sköta uppgiften i praktiken. (Westman, 1992) Det beskrivs även vilka skyldigheter kommunerna har respektive vad fastighetsägarna ska ansvara för. Vägledningen grundar sig i de föreskrifter som finns från Boverket med flera. Utöver detta tillhandahåller SKR mallar för ansökan, godkännande och intyg för OVK till kommunerna för att förenkla deras arbete. (SKR, 2021b)

3.2.5 Kommunen

Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för att fastighetsägare genomför OVK. Detta innebär att de enligt PBL kan förelägga fastighetsägare att genomföra kontrollen och att den görs i tid, vilket med andra ord betyder att de kräver att den genomförs. Om kontrollen inte godkänns av funktionskontrollanten kan byggnadsnämnden kräva att åtgärder vidtas för att ventilationen ska godkännas. Dessutom kan ägaren eller användaren förbjudas från att använda byggnaden om bristerna är tillräckligt allvarliga. (Boverket, 2021b)

Det protokoll som funktionskontrollanten författar, redovisar resultatet av kontrollen där fel och brister antecknas. Här ska även en koppling göras till de krav som Arbetsmiljöverket och miljöbalken ställer på ventilationen utifrån vilken verksamhet som bedrivs. Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken finns det inget som säger att kommunens byggnadsnämnd ska godkänna OVK-protokollet. (Boverket, 2017)

Kommunen har också ett ansvar kopplat till att se till att bestämmelserna i miljöbalken uppfylls.

Inom kommunen är det nämnden för miljö-och hälsoskyddsfrågor som ansvarar för denna del.

I fall där bestämmelserna i miljöbalken inte följs av verksamhetsutövare kan nämnden bestämma att verksamheten inte får fortlöpa eller att åtgärder måste vidtas för att den ska få fortsätta. Nämnden har möjlighet att bestraffa, med exempelvis vite, en verksamhetsutövare som inte vidtar dessa åtgärder. (Folkhälsomyndigheten, 2019)

3.2.6 Svensk Ventilation

Branschorganisationen Svensk Ventilation arbetar med att uppmärksamma inomhusmiljöns betydelse för hälsan, samt vilka ventilationstekniska möjligheter det finns för att minska energianvändningen i svenska byggnader. Detta görs genom särskilda evenemang, publikationer och samarbeten. I förhållande till den kunskapsspridning som bedrivs lyfter Svensk Ventilation fram var det finns möjligheter för kompetensutveckling inom branschen.

(Svensk Ventilation, 2021b)

Svensk Ventilation representerar branschen i relation till de lagar och regler som myndigheter, regering och Europeiska unionen tar fram (Svensk Ventilation, 2021b). Ett sätt som detta görs på är genom att granska och kommentera de förslag på regeländringar avseende inomhusmiljö, ventilation med mera som myndigheterna lägger fram. Svensk Ventilation har även en dialog med myndigheternas tekniska och juridiska experter om aktuella och viktiga frågor för deras medlemmar. (Svensk Ventilation, 2021c)

3.2.7 Fastighetsägarna

Fastighetsägarna är en branschorganisation som består av ett förbund och fyra regioner som finns för att åstadkomma en mer lokal förankring. Totala antalet medlemmar uppgår till cirka 15 000 varav dessa huvudsakligen är fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar.

Branschorganisationens huvudsakliga syfte, enligt deras hemsida, är att “förbättra villkoren för fastighetsföretagandet i landet”. (Fastighetsägarna, 2021a).

Branschorganisationens roll i förhållande till OVK är att de arbetar med näringspolitiska frågor kring fastighetsägares vardag som bland annat innebär att påverka styrmedel och regler för att främja en god branschutveckling (Fastighetsägarna, 2021b). Fastighetsägarna upplyser sina medlemmar genom utbildningar och handböcker om vilka lagar, regler och krav som ställs på dem som fastighetsägare (Fastighetsägarna, 2021c).