F ÖRSTÅELSE OCH KUNSKAP BLAND FASTIGHETSÄGARE OCH BRUKARE FÖR VENTILATIONENS

Ventilation finns i grund och botten till för människans skull. Därför är denna fråga viktig att

brukarna av lokalerna som kommer att må och prestera sämre. Tidigare studier som presenterades i inledningen och i teorin har belyst ett flertal brister när det kommer till hur OVK idag fungerar i praktiken. Bristerna som upptäckts och som har en direkt koppling till människors välmående sammanfattas i tabell 7.2.

Tabell 7.2 Brister i själva kontrollen

Nr. 1 Kontroller som inte genomförs alls eller inom lagstadgad intervall

Nr. 2 Åtgärder som inte genomförs eller inom rimligt tidsspann

Nr. 3 Ventilationen inte anpassad efter aktuell verksamhet och antalet brukare

Nr. 4 Bristande service & underhåll → smutsiga kanaler och filter

Ventilation kan konstateras utgöra en betydande del i begreppet god inomhusmiljö. Med det sagt kan det vara svårt som fastighetsägare eller brukare att förstå att ett problem i inomhusmiljön beror på brister i ventilationen. Ett exempel på detta är sick building syndrome där symptomen eller sjukdomarna inte kan kopplas till enbart en form av exponering. Utöver detta visar studier att hur pass mycket man som individ påverkas kan variera mycket från person till person. Om ett antal elever eller anställda blir sjuka eller har symptom, hur lätt är det då att dra slutsatsen att det beror på problem i inomhusmiljön? Ännu svårare är det att dra slutsatsen att det är just ventilationen som brister. När det kommer till skolor är denna problematik ännu svårare eftersom barn inte kommer att klaga på inomhusmiljön. Här blir det upp till lärare och övriga anställda på skolorna att identifiera brister i inomhusklimatet. Men är det säkert att just dessa individer kan identifiera detta? Dessutom har studier bevisat att barn har större risk att bli sjuka. En potentiell lösning på detta vore att OVK genomförs oftare i skolor än vad det gör i kontorsfastigheter exempelvis. Alternativt möjliggör digitaliseringen att skolor kan kontrolleras mer frekvent på distans. Lösningar på detta finns redan idag där man samkör statistik från luftflödesmätningar med statistik på elevernas sjukfrånvaro samt på statistik på mängden partiklar i luften. Ett exempel på detta är Engelska Skolan i Helsingborg.

Fördelen med detta är att man kan använda denna typ av statistik i sin marknadsföring för att visa hur man tar hand om sina elever och personal.

Utifrån vad tidigare studier sagt angående ventilation i förhållande till inomhusmiljö bör ventilationen ses som ett sätt att förebygga negativ påverkan på hälsan som orsakas av luftföroreningar med mera. Här blir intervjuerna som genomförts i denna studie viktiga då de

belyser att det finns brukare och fastighetsägare som inte förstår vad ventilationen faktiskt gör, samt ännu mindre varför man gör en OVK. Detta bör egentligen inte vara ett problem för de flesta skolor eftersom det i mångt och mycket är kommunerna som äger dessa med undantag för privata skolor. Kommunerna bör besitta kunskap för varför OVK är viktigt, men studier har visat att det finns skolor där OVK inte blivit godkänd samt där felen inte åtgärdats. Vad är det som gör att kommunerna inte klarar av att sköta OVK i sina egna fastigheter? Beror det på att OVK inte tas tillräckligt seriöst eller är det en resursfråga? Mest troligen utifrån intervjuarna som genomförts är det de sistnämnda som är problemet. Detta är oftast ett problem i mindre kommuner där det är för kostsamt att åtgärda bristerna i ventilationen. Här blir det dock en fråga om hur prioriteringarna sett ut. Trots att de ekonomiska resurserna kanske inte finns, borde man inte som kommun inse vikten av att budgetera för att kunna åtgärda dessa? Eller anser man att dessa åtgärder inte kommer göra någon skillnad sett till helheten i förhållande till problemen i inomhusmiljön i stort som dessa skolor sannerligen lider av?

Vad är det som gör att fastighetsägare (som inte är kommuner) inte förstår vad OVK är samt varför det är viktigt i förhållande till brukarnas hälsa? Är det en ren kunskapsfråga, brist på engagemang eller även här en resursfråga? Utifrån vad tidigare studier har sagt samt vad intervjuarna i denna studie har tagit upp, anses det handla om en mix av alla tre. Som en respondent sa ”Om man inte förstår varför man gör något, kommer man inte göra det heller”.

Alltså, om man inte förstår varför kontrollen finns eller varför ventilation överhuvudtaget finns kommer engagemanget för att sköta sin OVK eller åtgärda bristerna som upptäcks inte heller att finnas. Om inte engagemanget finns kommer i många fall inte resurserna heller att finnas eftersom man väljer att lägga pengar på annat. I stället för att tänka på människorna som brukar lokalerna sätter man i stället den ekonomiska aspekten före. Som en respondent beskriver finns det många fastighetsägare som endast gör det minsta möjliga och det är denna mentalitet som finns inom branschen i mångt och mycket när det kommer till inomhusmiljö. OVK anses fungera som en väckarklocka och med det menas att fastighetsägare åtgärdar bristerna först när problemen upptäcks. För att förebygga negativ hälsopåverkan krävs att brister åtgärdas innan skadan redan skett. Själva tankesättet i form av OVK som ett verktyg för att upptäcka fel snarare än att förebygga fel bör därför förändras för att motverka en ventilation som är skadlig för hälsan.

Vidare framgick det i intervjuerna att det förekommer att fastighetsägare tror att inomhusmiljön är bra bara för att OVK:n är godkänd. Hur kommer det sig att dessa fastighetsägare inte förstår att detta samband inte är riktigt? Detta måste kopplas till den allmänna okunskapen inom branschen som både tidigare studier och intervjuerna i denna studie lagt märke till. Denna okunskap innebär att OVK ses som något man måste göra, snarare än något man vill göra. Det ideala bör vara att fastighetsägare vill utföra kontrollen och åtgärda de fel som finns i deras ventilationssystem av den anledningen att de förstår kopplingen till brukarnas hälsa.

Anledningen till att okunskapen finns anses vara ett resultat av att myndigheterna misslyckats med att utbilda fastighetsägare såväl som arbetsgivare inom inomhusmiljö och ventilation. För att lösa detta bör man eftersträva att öka kunskapen och förståelsen hos fastighetsägare och det bör åligga ansvariga myndigheter, branschorganisationer och kommuner att öka denna förståelse. Det finns två sätt att göra detta på varav det första är som en av respondenterna nämnde att anordna event och skicka ut information om betydelsen av OVK. Det andra sättet att göra det på är att skärpa lagstiftningen och påtryckningsmedlen.

Ventilationens viktighet under pågående pandemi är något som respondenterna är väl medvetna om. Forskning som redogjorts för tidigare i rapporten visar vilka effekter en dålig ventilation har på individen i form av ökad smittorisk med mera. Detta är en särskild risk i trånga utrymmen där det vistas många människor, vilket klassrum där många elever vistas samtidigt är ett bra exempel på. Med anledning av denna ökade fara för människans hälsa, kan vi förvänta oss att fastighetsägare blir mer uppmärksamma på behovet av god ventilation under och efter pågående pandemi? Detta är inte något som denna studie kan besvara men det går att tänka sig att uppmärksamheten ventilationen fått de senaste två åren innebär att ventilationen tas mer på allvar bland fastighetsägare samt brukare som förstår betydelsen av god ventilation.

7.3 Kontrollens förbättringspotential för att uppnå en större kännedom om