Obligatorisk ventilationskontroll
Analys av obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ur ett myndighets- och branschperspektiv
Mandatory ventilation control
Analysis of mandatory ventilation control (OVK) from an authority and industry perspective
Hannes Ivarsson Ahmad Abdul-Razek
Fakulteten för kultur och samhälle FF321F Fastighetsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp Vårtermin 2021
Handledare: Ingrid Svetoft
Förord
Med denna uppsats fullgör vi vår kandidatutbildning i Fastighetsföretagande på Malmö Universitet - 180 HP. Kandidatuppsatsen har författats av Hannes Ivarsson och Ahmad Abdul- Razek under vårterminen 2021.
Ett stort tack riktas till respondenterna som ställde upp på intervjuerna och därmed tog sin tid att dela med sig av sin kunskap och erfarenheter som har haft stor betydelse för studiens resultat. Särskilt tack till vår handledare Ingrid Svetoft som stöttat oss längs vägen och satt oss i kontakt med personer att intervjua. Hennes vilja att vi ska lyckas har varit en stor motivationskälla längs vägen.
2021-08-16
Hannes Ivarsson & Ahmad Abdul-Razek
Sammandrag
Titel: En studie om hur obligatorisk ventilationskontroll fungerar i dess nuvarande form samt hur den kan förbättras för att säkerställa ventilationens bidrag till en god inomhusmiljö.
Syftet med OVK är att visa att inomhusmiljön är bra och att ventilationssystemet fullgör sin funktion. En god inomhusmiljö är en grundläggande nödvändighet samt en viktig förutsättning för att säkra individens välmående och hälsa som spenderar alltmer av sin tid inomhus. Tidigare studier och undersökningar har visat att det finns problematik i hur OVK fungerar och efterlevs idag. Denna studie undersöker därför om den obligatoriska ventilationskontrollen fungerar i dess nuvarande form samt hur den kan förbättras för att säkerställa ventilationens bidrag till en god inomhusmiljö.
I studien har en kvalitativ metod använts som inneburit att intervjuer med personer som är involverade i OVK har genomförts för att få ett verkligt perspektiv på hur kontrollen uppfattas och efterlevs. Utifrån detta, tillsammans med vad andra studier har kommit fram till, har studien konstaterat att OVK inte fungerar i dagsläget som det är tänkt. Den främsta anledningen till problematiken med OVK idag är olika intressenters okunskap kring både kontrollen och inomhusmiljön i stort. En ökad kunskap är central för att kontrollen skall tas på större allvar.
Dessutom behöver kontrollen moderniseras och eventuellt digitaliseras för att främja en bättre efterlevnad.
Abstract
Title: A study of how mandatory ventilation control works in its current form and how it can be improved to ensure the contribution of ventilation to a good indoor environment.
The purpose of OVK is to show that the indoor environment is good, and that the ventilation system fulfills its function. A good indoor environment is a necessity and an important prerequisite for ensuring the well-being and health of the individual who spends more and more of his time indoors. Previous studies and surveys have shown that there are problems in how OVK works and is complied with today. This study therefore examines whether the mandatory ventilation control works in its current form and how it can be improved to ensure the contribution of ventilation to a good indoor environment.
In the study, a qualitative method was used which meant that interviews with people involved in OVK were conducted to get a real perspective on how the control is perceived and complied with. Based on this, together with what other studies have concluded, the study has established that OVK does not function as it is currently intended. The main reason for the problems with OVK today is the lack of knowledge of various stakeholders about both the control and the indoor environment in general. Increased knowledge is central for the control to be taken more seriously. In addition, controls need to be modernized and possibly digitized to promote better compliance.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1BAKGRUND ... 2
1.2PROBLEMOMRÅDE ... 5
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
1.4AVGRÄNSNINGAR ... 6
1.5MÅLGRUPP ... 6
1.6DISPOSITION ... 6
2. METOD ... 8
2.1TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 8
2.2BEGRÄNSNINGAR MED METODVAL ... 8
2.3INTERVJUMETOD ... 8
2.4URVALSSTRATEGI ... 9
2.5UTFÖRANDE ... 10
2.6FILTRERING OCH KATEGORISERING AV INTERVJUMATERIAL ... 11
2.7KONFIDENTIALITET OCH ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 11
2.8TROVÄRDIGHET ... 11
2.9KÄLLKRITIK ... 12
3. LAGRUM OCH FÖRESKRIFTER ... 13
3.1LAGTEXT ... 13
3.1.1 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) ... 13
3.1.2 Plan- och byggförordningen 2011:338 (PBF) ... 13
3.1.3 Miljöbalken 1998:808 (MB) ... 14
3.1.4 Arbetsmiljölagen 1977:1160 (AML) ... 14
3.2ANSVARSFÖRDELNING OCH KRAV ... 15
3.2.1 Boverket ... 15
3.2.2 Folkhälsomyndigheten ... 16
3.2.3 Arbetsmiljöverket ... 17
3.2.4 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ... 18
3.2.5 Kommunen ... 18
3.2.6 Svensk Ventilation ... 19
3.2.7 Fastighetsägarna ... 19
4. OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL DE SENASTE ÅREN ... 21
4.1STATISTIK ÖVER GENOMFÖRANDE AV OVK ... 21
4.2HUR UPPFYLLS AKTÖRERNAS ANSVARSOMRÅDEN? ... 21
4.3VAD UPPTÄCKS I KONTROLLEN? ... 23
4.4HUR UPPFATTAS REGELVERKET? ... 23
5. VENTILATIONENS PÅVERKAN PÅ HÄLSA/VÄLMÅENDE ... 25
5.1SICK BUILDING SYNDROME (SBS) ... 25
5.2SKOLOR ... 25
5.3LOKALER ... 26
5.4BETYDELSE UNDER PÅGÅENDE PANDEMI ... 27
5.5FORSKNINGSÖVERSIKT ... 29
6. EMPIRI ... 31
6.1B OVK– ... 31
6.1.1 Myndigheter ... 31
6.1.2 Branschorganisationer ... 33
6.1.3 Kommuner och fastighetsägare ... 33
6.2BRISTER I OVK– RESURSER OCH TILLSYN ... 34
6.2.1 Myndigheter ... 34
6.2.2 Branschorganisationer ... 35
6.2.3 Kommuner och fastighetsägare ... 35
6.3FÖRSTÅELSE FÖR OVK OCH INOMHUSMILJÖ SAMT KOPPLINGEN TILL HÄLSA ... 37
6.3.1 Myndigheter ... 37
6.3.2 Branschorganisationer ... 38
6.3.3 Kommuner och fastighetsägare ... 38
6.4FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL ... 39
6.4.1 Myndigheter ... 39
6.4.2 Branschorganisationer ... 39
6.4.3 Kommuner och fastighetsägare ... 40
6.5LIKHETER & SKILLNADER ... 40
7. ANALYS ... 41
7.1BRISTER I OVK OCH HUR DE FÖRHÅLLER SIG TILL ANSVARET VARJE AKTÖR HAR ENLIGT REGELVERKET ... 41
7.2FÖRSTÅELSE OCH KUNSKAP BLAND FASTIGHETSÄGARE OCH BRUKARE FÖR VENTILATIONENS PÅVERKAN PÅ INOMHUSMILJÖN OCH MÄNNISKANS HÄLSA ... 42
7.3KONTROLLENS FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FÖR ATT UPPNÅ EN STÖRRE KÄNNEDOM OM KONTROLLENS BETYDELSE SAMT EN HÖGRE EFTERLEVNAD ... 45
7.4STUDIENS BEGRÄNSNINGAR ... 47
8. SLUTSATSER ... 48
9. EGEN REFLEKTION & VIDARE FORSKNING ... 49
REFERENSER ...
BILAGA 1 – INTERVJUUNDERLAG ...
1. Inledning
Studier har genom åren visat att ventilationen i svenska byggnader är bristfällig. Stor uppmärksamhet har riktats mot skolor där god ventilation är oerhört viktigt för att undvika huvudvärk och trötthet som kan leda till försämrade prestationer. (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017) Miljöbalken ställer krav på att lokaler för allmänna ändamål inte ska orsaka olägenheter för människors hälsa (Boverket, 2021a). I syfte att motverka och förebygga en negativ hälsopåverkan hos brukare av lokalerna, som en konsekvens av dålig ventilation, samt för att upptäcka var inomhusmiljön är bristande används obligatorisk ventilationskontroll.
Obligatorisk ventilationskontroll, som hädanefter kommer benämnas OVK, infördes 1991 i Sverige i syfte att kontrollera inomhusklimatet i svenska byggnader så att de uppnår önskade riktvärden (Folkhälsomyndigheten, 2020a). OVK benämns allt som oftast som en lag men den mer korrekta termen skulle vara krav eller direktiv eftersom det är Riksdagen som stiftar lagar, inte myndigheter såsom bland annat Boverket i detta fall. I plan- och bygglagen (PBL) finns reglerna om OVK skrivna och även här benämns OVK som ett krav (Boverket, 2019b). Enligt kraven i PBL ska OVK ske inom olika intervall beroende på byggnadstyp och ventilationssystem. I alla byggnader finns krav på återkommande besiktning antingen vart tredje eller sjätte år, men för en- och tvåbostadshus krävs endast en första besiktning. Vid den återkommande besiktningen ska det även undersökas vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan göras för att förbättra inomhusklimatet. (Boverket, 2019b)
Byggnadens ägare är ansvarig för att OVK utförs av en certifierad kontrollant men det har visat sig under flera år att fastighetsägare låtit bli att kontrollera sina byggnader eller åtgärda de fel som besiktningen visat på (Dahlstedt, 2019). Ventilationssystemen bör vara dimensionerade efter hur många som ska vistas i lokalerna samt vilken verksamheten som bedrivs, men OVK tar oftast inte hänsyn till den faktiska användningen och verksamheten i lokalen (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017). Med anledning av ökad smittorisk i utrymmen med dålig ventilation är dessa problem något som har fått stor uppmärksamhet under rådande pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
1.1 Bakgrund
I USA formades ”The New York State Ventilation Commission” år 1913 för att studera vad rekommenderade luftflöden i skolor och andra samhällsfastigheter bör uppgå till. De kom fram till att luftflöden mellan 5 l/s till 7,5 l/s var rimliga för klassrum. (Persily, 2015) Redan 1923 kunde EP Dutton & Company i USA konstatera att otillräcklig ventilation är associerad med sjuklighet och i vissa fall även dödlighet. Studien visar att ventilationshastighet påverkar hälsan. Som ett exempel tenderar barn som växer upp i ett hus med låg ventilationshastighet att drabbas av astma och allergier, medan barn som växer upp i hus med högre ventilationshastighet oftast undviker dessa problem. Högre ventilationshastigheter kan alltså i många fall minska hälsoutfallen och genom att uppnå specifika minimihastigheter kan hälsoeffekter undvikas. (New York State Commission on Ventilation, 1923)
Utifrån denna forskning togs en standard för ventilation fram i USA 1973 som kallades för ASHRAE Standard 62 (American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineer). Standarden hade ett minimikrav på 7,5 l/s per person och rekommenderade värden var 7,5 l/s – 12,5 l/s per person. Klassrummen hade ett minimikrav på 5 l/s per person och en rekommendation på 5 l/s – 7,5 l/s per person. Denna standard har sedan den infördes anpassats efter vad man kommit fram till genom studier om ventilationens påverkan på inomhusmiljö och hälsa. (Persily, 2015)
I Europa infördes krav på ventilation för första gången mellan 1980- och 1990-talet. På 1980- talet genomfördes flera studier i Sverige tillsammans med andra länder i Norden där man kom fram till att orsaken till dålig inomhusmiljö i många svenska hushåll berodde på att ventilationen inte underhållits och luftflöden inte uppgick till rimliga värden. För Sveriges del innebar detta att en OVK infördes 1991. (Engdahl, 1998) För de flesta länder var det i huvudsak standarder och byggregler som upprättades och en av standarderna man använde var just ASHRAE Standard 62. (Persily, 2015)
Trots att krav på ventilationen tillsammans med en OVK infördes 1991 är det många ventilationssystem som inte uppfyller ventilationskraven som finns. Redan år 2002 beskrev Engdahl i sin doktorsavhandling att mindre än 50% av ventilationssystemen i svenska flerbostadshus, skolor och kontor, oavsett byggnadstyp och ventilationssystem, inte uppnådde
mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning där antalet system som uppnådde kraven var 62%.
År 2005 genomfördes en offentlig utredning av staten som utredde om syftet med OVK hade uppnåtts. Bakgrunden till detta var ett ökat antal barn som fick allergier och fler hus som fick mögel- och fuktskador. Utredningen kom fram till att flera kommuner hade brister i sin tillsyn som en konsekvens av att det saknades resurser och att de inte kunde ta ut en avgift för sitt arbete. (Statens offentliga utredningar, 2005)
Mellan 2014 och 2015 genomförde Folkhälsomyndigheten ett nationellt tillsynsprojekt med anledning av att flera brister hade identifierats i skolors inomhusmiljö där ventilationen spelar en stor roll. Av undersökningen framgick att cirka 15% av skolorna hade en dålig luftkvalitet och 30% av skolorna som undersöktes hade ingen godkänd OVK. Det vanligaste felet som upptäcktes var att filter i ventilationssystemen inte bytts ut tillräckligt frekvent. Dessutom var klagomålen på ventilationen i skolorna hög vilket tyder på att det fanns problem med ventilationen som OVK:n kanske inte fångat upp. (Folkhälsomyndigheten, 2015)
Det första stora projektet med syftet att förbättra och utveckla OVK:n genomfördes av Research Institutes of Sweden (RISE) mellan åren 2016 och 2017 vilket benämndes
“Moderniserad ventilationskontroll”. Flertalet brister i hur OVK fungerar idag identifierades där bland annat kommunernas tillsyn återkom, en lagstiftning som behöver moderniseras samt protokoll som varierar kraftigt i kvalitet och omfattning. Resultatet av projektet relaterar till ett antal utvecklingsområden inom OVK för att förbättra inomhusklimaten. (Fyhr, Markusson &
Ruud, 2017) Denna rapport översattes också till engelska som benämndes “Does the obligatory ventilation control fulfill its purpose?” (Fyhr, Markusson & Ruud, 2018).
Förbättringspotentialen i lagstiftningen är något som Svensk Ventilation tillsammans med Astma- och Allergiförbundet frågade riksdagspartierna om 2018. Endast tre av åtta partier gav ett tydligt ja på att de anser att lagstiftningen kring detta behöver förändras. Det framgick av rapporten att partierna inte är emot en modernisering av OVK-lagstiftningen men att detta inte är en fråga som prioriteras av flera av partierna. (Permats & Sedvallson, 2018)
Svensk Ventilation (2019) är en branschorganisation som genom åren publicerat flertalet rapporter angående inomhusmiljöns och ventilationens brister i svenska byggnader, med särskilt fokus på hur det ser ut i skolorna. Svenska byggnader har under en längre tid varit bristande och tillsynen tillsammans med uppföljningen av detta har varit otillräcklig.
Brister i rapporten från 2019 är att kontrollen inte alltid genomförs, kommunerna inte sköter sin tillsyn och att icke-godkända fastigheter inte åtgärdas. Några politiska reformer för att komma till rätta med problemen med OVK säger Svensk Ventilation inte har gjorts.
Svensk Ventilation (2021a) arrangerade dessutom i början av 2021 ett webinar angående vilka ventilationsåtgärder som kan göras för att minska energianvändningen i svenska byggnader, samt hur en god ventilation kan förebygga en hög smittspridning av Covid-19 inomhus. Flera viktiga personer som är insatta i OVK deltog i mötet. Gällande kontrollen fanns det ett tydligt budskap om att samordningen mellan myndigheterna är ett problem som måste förbättras för att OVK ska efterlevas bättre. I webinariet nämndes att kontrollen i vissa kommuner är som att säga att du inte får gå mot rött men det händer inget om du gör det. Större fokus behöver enligt webinariet läggas på offentliga lokaler såsom skolor och arbetsplatser.
På uppdrag av Boverket, som insett att OVK inte fungerar som det är avsett att göra, genomfördes i början av 2021 en kunskapssammanställning, ledd av Mats Persson på Malmö universitet. Kunskapssammanställningen var en beskrivning av nuläget inom svensk ventilation där allt regelverk kring ventilation samt OVK återfanns. Rapporten belyste utvecklingsbehov i OVK som Boverket kan ta i beaktning.
(Ekberg, Hjelmer, Kempe, Ruud & Persson, 2021) Detta är ett steg mot en moderniserad och förbättrad OVK men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan detta mål är nått.
1.2 Problemområde
Någon exakt statistik över hur situationen kring OVK har sett ut genom åren är svår att finna.
Svensk Ventilation med flera har dock konstaterat att varken fastighetsägare eller kommuner till fullo lever upp till regelverket om OVK. Dock anses fastighetsägare, kommuner och kontrollanter behöva bättre förutsättningar för att främja en god inomhusmiljö.
Branschorganisationen säger att problemet med dålig inomhusluft är allt viktigare att hantera nu än förut vilket beror på att klasstorlekarna ökar och trångboddheten likaså. Arbetsmiljön blir lidande då ventilationen inte klarar av eller inte är dimensionerad efter dessa förändringar.
Det finns en allmän åsikt bland många insatta aktörer att regelverket kring OVK behöver moderniseras eftersom trovärdigheten för en OVK inte längre finns när den inte fungerar som det är tänkt. (Permats & Sedvallson, 2018)
Bakgrunden har visat på flertalet brister, både i teorin och praktiken, med OVK genom åren.
Problemen består fortfarande och en förbättrad hantering av OVK är ingenting som märkts av hittills. Frågan som ställs är först och främst varför efterlevnaden av kontrollen, trots att den är obligatorisk, inte är fullständig? Även på kommun-nivå har brister upptäckts vilket väcker frågor kring kontrollens relevans. Om kommunen inte gör sin del, kommer då fastighetsägare verkligen att ta kontrollen på allvar och sköta sin egen del?
Den senaste rapporten som skrevs angående problemen med OVK är en nulägesrapport av svensk ventilation som skrevs av Ekberg, Hjelmer, Kempe, Ruud & Persson (2021) i början av året. I denna poängterades att det finns goda möjligheter att bygga vidare på kunskapen i deras rapport genom att utreda behovet av forskning och utveckling inom området. Enligt författarna finns det ett behov av att luckor identifieras och kompletteras för att öka kunskapen samt för att forskningen kring ventilation och OVK ska leva vidare.
Utifrån det ovannämnda anses det inom detta område finnas mer utrymme att studera och ett särskilt fokus riktas på myndigheterna som sätter upp kraven för ventilation i svenska fastigheter, men även spinna vidare på vad branschen anser om OVK. Förhoppningen är att studien ska resultera i områden att vidare beakta i arbetet med revideringen av regelverket gällande OVK.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om den obligatoriska ventilationskontrollen fungerar i dess nuvarande form samt hur den kan förbättras för att säkerställa ventilationens bidrag till en god inomhusmiljö? För att åstadkomma syftet krävs att följande frågeställningar studeras:
- Vilka brister finns i OVK och hur förhåller de sig till ansvaret varje aktör har enligt regelverket?
- Hur ser fastighetsägares och brukares förståelse och kunskap ut för ventilationens påverkan på inomhusmiljön och människans hälsa?
- Hur kan OVK förbättras för att uppnå en större kännedom om kontrollens betydelse samt en högre efterlevnad?
Hypotes: I dagsläget fungerar inte OVK i dess nuvarande form för att främja ventilationens bidrag till en god inomhusmiljö av den anledningen att kontrollen inte tas på tillräckligt stort allvar och regelverket inte skapar förutsättningar för en hög efterlevnad.
1.4 Avgränsningar
En avgränsning av studien kommer först och främst göras till att omfatta endast hur OVK fungerar och uppfattas av aktörer inom branschen i Sverige. Då lagstiftningen kring ventilationskontroller är väldigt nationellt kopplad görs ingen analys i denna studie om hur andra länder arbetar med OVK. Vidare fokuserar studien inte på kraven för bostäder, utan i stället läggs fokus på skolor och förskolor samt lokaler i övrigt som till exempel kontor. Studien kommer också att avgränsas till vilka som intervjuas varvid en tydligare förklaring följer i metodavsnittet.
1.5 Målgrupp
Studien riktar sig i huvudsak till Boverket och kommunernas ansvariga förvaltningar i syfte att medvetandegöra dessa kring hur OVK uppfattas, tillämpas och efterlevs samt vad som skulle kunna förändras och förbättras.
1.6 Disposition
Nästkommande del i uppsatsen består av en metodbeskrivning som innehåller både en övergripande och mer detaljerad redogörelse för metodvalet. Här förklaras också hur
genomgång av regelverket som reglerar OVK. Dessutom beskrivs vilket ansvar involverade aktörer i processen har. I empirin presenteras materialet som framkommit av intervjuerna och detta analyseras därefter i förhållande till teorin. Baserat på vad analysen kommer fram till dras en slutsats över hur nuvarande regelverk uppfattas av aktörerna, samt på vilket sätt det kan förbättras.
2. Metod
Björklund och Paulsson (2012) menar på att valet av en lämplig metod är av högsta vikt vid en undersökning. Detta då tid och resurser är begränsade. Metoden ska trots begränsningarna kunna besvara undersökningens syfte.
2.1 Tillvägagångssätt
Denna studie är av normativ karaktär vilket enligt (Björklund och Paulsson, 2012 s. 60) innebär att det redan finns en del kunskap och förståelse kring forskningsområdet samt ett mål om att vägleda eller föreslå förbättringsmöjligheter. Vidare antar undersökningen ett analytiskt synsätt vars mål är att beskriva hela sanningen på ett objektivt vis. Kunskapen är således inte beroende av att observatörerna ska besitta egen erfarenhet av verkligheten. Det handlar snarare om att finna orsak-verkan-relationer som tillsammans skapar en helhetsbild. (Björklund och Paulsson, 2012 s.61) Studien grundar sig i en kvalitativ ansats som består av icke-numerisk data och syftar till att skapa djupare förståelse för ett visst problem. Vidare samlar studien in och tolkar information från olika aktörer involverade i OVK. Därför är en kvalitativ ansats lämplig för denna undersökning. Studien utgår från en induktiv ansats vilket innebär att slutsatser dras utifrån mönster och information som observeras (Björklund och Paulsson, 2012 s. 64). Med utgångspunkt i den empiriska datan skapas slutligen generaliseringar som sedan kopplas till tidigare studier inom området.
2.2 Begränsningar med metodval
Nackdelen med att genomföra en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt är att informationen kan vara svår att generalisera. Detta då svaren kan variera i stor utsträckning.
Dessutom kan denna typ av studie vara mer tidskrävande än en kvantitativ studie då det inte finns förutbestämda svar. Utöver detta finns en risk att respondenterna talar osanning eller anpassar sig till det författaren tros vilja höra. (Bryman & Bell, 2017) Därav är det av högsta vikt att som författare hålla frågorna så öppna som möjligt för att inte riskera att leda respondenterna till ett visst svar.
2.3 Intervjumetod
Bryman (2008 s. 412–413) säger att intervjuer som genomförs inom kvalitativ forskning tenderar att vara mindre strukturerade. I en kvalitativ intervju finns det ett stort fokus på
en kvantitativ intervju är ämnad att hämta. Således är syftet med en kvalitativ intervju att få fram detaljerade svar. Bryman (2008 s. 415) behandlar två former av kvalitativa intervjuer i sin bok; ostrukturerade samt semistrukturerade intervjuer. En ostrukturerad intervju utmärks ofta av att inga frågor har förberetts, utan frågorna formuleras och ställs i samband med att respondenten tar upp något som anses värdefullt för intervjun. Semistrukturerade intervjuer däremot har ofta ett antal förberedda frågor som ställs till intervjupersonen, med utrymme för att intervjupersonen ska kunna formulera svaren på sitt eget vis. Följdfrågor som inte är förberedda kan dyka upp men i huvudsak följs den ordning på frågorna som förberetts.
I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts av den anledningen att de ansågs ge fler svar som är relevanta för syftet med studien än vad ostrukturerade intervjuer hade åstadkommit. Intervjuerna har genomförts på distans med ansvariga hos passande aktörer inom OVK, vilket innebär att signaler såsom kroppsspråk med mera inte kunnat tolkas. I intervjuerna har frågorna i huvudsak ställts i en förutbestämd ordning. Vikten av att ändå hålla samtalen öppna och vara flexibla har värderats högt eftersom det enligt Bryman (2008 s. 413) innebär att en uppfattning om vad intervjupersonerna upplever som relevant och viktigt kan åstadkommas.
Det finns såklart en risk att intervjuerna inte ger svar på frågeställningarna men för att möta denna svårighet har det lagts stor vikt vid att vara insatt inom ämnet för att kunna möta intervjupersonerna på bästa möjliga sätt. Detta innefattar att intervjuunderlaget är väl genomtänkt och tydligt för respondenterna. Att förstå själva problematiken med OVK har varit särskilt angeläget för att kunna föra goda diskussioner med respondenterna.
2.4 Urvalsstrategi
Intervjupersonerna har i studien valts ut genom ett målinriktat urval. Brymans (2008 s. 350) definition av detta är att individer som har en direkt koppling till forskningsfrågorna väljs ut till studien. Urvalet ses således som strategiskt snarare än slumpmässigt. Vidare har det varit viktigt att bidra med variation för att främja en bättre helhetsbild. Författarna har därför använt sig av en urvalsstrategi likt en trappa. Trappan baseras på vilka aktörer som finns inom OVK samt hur de förhåller sig till varandra. Denna trappa illustreras i figur 2.1. Urvalet har i första hand skett utifrån vikten att få med alla typer av aktörer som är involverade i OVK. Med undantag av besiktningsmän som utför ventilationskontrollerna. Aktörerna som representeras
är således myndigheter, branschorganisationer, kommuner samt fastighetsägare. I andra hand har det skett ett urval utifrån vilka kommuner som intervjuats där två större kommuner valts ut tillsammans med en mindre. Slutligen var det viktigt att få tag i rätt person hos varje aktör, det vill säga den som är ansvarig eller insatt i just OVK. Vilka som intervjuats redovisas i figur 2.1 nedan.
Figur 2.1 Översikt intervjutrappa
2.5 Utförande
Samtliga intervjupersoner kontaktades via telefon där de fick en beskrivning av undersökningens syfte. Personerna som var fortsatt intresserade av att delta blev vidare mejlade med information om hur de skulle koppla upp sig till det digitala mötet via konferensprogrammet Zoom, alternativt Teams. Ett antal respondenter fick även tillgång till intervjufrågorna på förhand, enligt önskemål. Intervjuunderlaget som skickats ut återfinns i Bilaga 1. Noterbart är att underlaget i viss mån anpassats beroende på vilken aktör intervjupersonen representerat. Fyra av intervjuerna varade i cirka 30 minuter. Resterande fyra uppgick till cirka en timme. Båda skribenterna för studien var närvarande vid samtliga intervjuer förutom två; Lunds kommun samt Wihlborgs. Intervjuerna spelades inte in, utan i stället ledde den ena skribenten intervjun medan den andra förde anteckningar.
2.6 Filtrering och kategorisering av intervjumaterial
Anteckningarna som fördes under intervjuerna avsåg information med övergripande relevans till OVK och inomhusmiljö. Därefter renskrevs anteckningarna i direkt anslutning till intervjutillfället och filtrerades ännu en gång efter relevans i förhållande till studiens syfte samt i vilken utsträckning detta kunde bidra med något nytt. Vidare kategoriserades materialet utifrån ett antal rubriker i syfte att koppla intervjusvaren, men främst för att skapa en röd tråd som även följer resten av arbetet.
2.7 Konfidentialitet och etiska överväganden
I studien bevaras respondenternas anonymitet, på så sätt att de inte nämns vid namn i rapporten.
Anledningen till detta är att det kan anses vara känsligt att yttra sig om hur den faktiska verkligheten inom branschen är. Däremot anses aktörernas roll vara så viktigt att det inte går att utelämna namnen på myndigheterna, organisationerna, kommunerna och fastighetsägaren som intervjuats.
Inom svensk forskning finns ett antal grundprinciper. Dessa är enligt Bryman (2008 s. 131–
132) informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren har en plikt att informera intervjupersonerna om undersökningens syfte, vilket har gjorts i mejlutskicken. Dessutom ska respondenterna informeras om att deltagandet i undersökningen är frivilligt samt att de kan avsluta sitt deltagande när som helst under studiens gång utan att behöva motivera sitt agerande.
Samtyckeskravet handlar i sin tur om att intervjupersonerna har en rätt att godkänna sin medverkan i studien. En samtyckesblankett har därför skickats ut och undertecknats av samtliga respondenter. Vidare finns konfidentialitetskravet för att hindra utomstående av att ta del av personuppgifter och information om deltagarna. Även GDPR belyser vikten av detta vilket stått till grund för hur personuppgifter behandlats i detta arbete. Slutligen innebär nyttjandekravet att den insamlade informationen enbart får användas för forskningsändamålet.
2.8 Trovärdighet
Reliabilitet, validitet och objektivitet är tre aspekter på en studies trovärdighet som flera anser alltid måste tas hänsyn till i vetenskapliga sammanhang (Björklund & Paulsson, 2012 s. 61).
Reliabilitet syftar till att samma resultat ska uppnås vid upprepade försök av en undersökning.
På så vis bedöms tillförlitligheten i en mätning (Björklund & Paulsson, 2012 s. 61). Enligt Bryman (2008 s. 351–355) handlar reliabilitet om att skapa förtroende för studien och dess resultat. Intervjuerna och intervjupersonerna spelar stor roll i detta avseende vilket innebär att det är viktigt att rätt personer intervjuas och att rätt frågor ställs. Olika perspektiv i undersökningen har värderats högt och därför har kommuner av olika storlekar samt ett antal myndigheter och branschorganisationer intervjuats. Slutligen har det varit viktigt att få tag i rätt personer att intervjua hos myndigheterna och inom ventilationsbranschen.
Validitet står för hur väl undersökningen faktiskt mäter det som är tänkt att mätas (Björklund
& Paulsson, 2012 s. 61). Med andra ord hur väl undersökningen uppfyller syftet med studien.
Målet är att åstadkomma en hög validitet och därför har intervjuer genomförts då de anses åstadkomma mer relevanta svar kopplat till syftet med studien till skillnad mot vad en enkätundersökning hade uppnått.
Objektivitet avser i vilken omfattning värderingar spelar in i studien (Björklund & Paulsson, 2012 s. 61). Med tanke på att studien är beroende av intervjuer med aktörer som är insatta i området, finns det en objektivitetsaspekt som behöver beaktas även i intervjuerna. Den forskning som bedrivs i denna studie kan leda till att det ställs större krav på fastighetsägare, kommuner och besiktningsmän som kommer att påverka deras vardag. I syfte att förebygga objektivitetsproblem är detta något som har tagits särskild hänsyn till vid intervjuerna samt även i den litteraturinsamling som gjorts.
2.9 Källkritik
Det finns en medvetenhet om att vissa källor som använts i detta arbete, såsom Inneboken (1998) och Sundell med flera (2010), har flera år på nacken. Däremot motiveras valet av dessa källor av att forskningen fortfarande är aktuell och relevant, särskilt för denna studie.
Problemen med OVK är något som inte har blivit bättre, men på senare tid har det fått mer uppmärksamhet än tidigare. Det finns även en medvetenhet om att Svensk Ventilation kan uppfattas som en subjektiv källa i denna studie. Branschorganisationens rapporter och uttalanden anses däremot så pass viktiga att de inte går att exkludera. Dessutom finns organisationens syfte alltid i baktanken.
3. Lagrum och föreskrifter
Björklund och Paulsson (2012 s. 47–48) beskriver att teoriavsnittet ska bestå av en kortfattad beskrivning av de teorier som anses som relevanta för studien. Däremot kan det vara så att de teorier och modeller som finns inte passar syftet med studien. I detta fall anses det inte finnas någon teori som passar in eller bidrar med något särskilt till studiens syfte. För att förstå problematiken inom OVK har därför teoriavsnittet formulerats likt en trappa. Den gällande lagstiftningen är högst upp på trappan som följs av föreskrifter, förordningar och allmänna råd som myndigheterna upprättar. Därefter beskrivs varje aktörs roll i förhållande till lagstiftningen och regelverket i övrigt.
3.1 Lagtext
Lagarna som följer nedan avser huvudsakligen övergripande bestämmelser kring inomhusmiljö i byggnader. Dessa lägger dock grunden för de regler och krav som finns för ventilation och OVK. Lagar, förordningar och föreskrifter är tvingande medan allmänna råd inte är det då dessa fungerar som vägledning och förtydliganden för hur reglerna ska tolkas. (Ekberg, Hjelmer, Kempe, Ruud & Persson, 2021).
3.1.1 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL)
Det huvudsakliga kravet byggnader har på sig är att de ska ha de tekniska egenskaperna som krävs för att främja hälsa, hygien och miljö. Ventilationen ska enligt lagen uppfylla sitt ändamål och för detta krävs mer än att ventilationssystemet kontrolleras och underhålls. Kontinuerlig översyn krävs där skötsel och injustering efter behov genomförs. Kraven om ventilation i PBL gäller vid nybyggnation och ombyggnation, däremot inte befintliga byggnader som inte byggs om. Syftet med OVK är att inomhusklimatet i byggnader ska vara tillfredsställande. Kontrollen ska utföras av en sakkunnig funktionskontrollant och fastighetsägaren beslutar vem detta är.
(Boverket, 2021a)
3.1.2 Plan- och byggförordningen 2011:338 (PBF)
Kraven i PBL utvecklas och preciseras i plan- och byggförordningen (PBF). Det framgår här att fastighetsägaren ansvarar för att OVK utförs. Kontrollen ska göras innan ventilationssystemet tas i bruk första gången samt vid en återkommande besiktning antingen vart tredje eller sjätte år beroende på byggnad, typ av ventilationssystem och verksamhet. Vid den första besiktningen av ventilationssystemet kontrolleras i huvudsak om den
överensstämmer med gällande föreskrifter och att den fungerar efter avsett ändamål. Vid den återkommande besiktningen kontrolleras att systemet fungerar som det ska enligt samma regler som fanns vid den första besiktningen. Detta innebär att äldre ventilationssystem inte behöver uppnå nya gällande föreskrifter. Däremot ska en undersökning göras om det finns energibesparingsåtgärder som kan genomföras. Det finns dock inget krav på att fastighetsägaren måste genomföra dessa. Protokoll över kontrollen och ett intyg som visar att den genomförts ska upprättas av funktionskontrollanten. (Boverket, 2021a)
3.1.3 Miljöbalken 1998:808 (MB)
I miljöbalken (MB) finns bestämmelser som kan leda till att svenska byggnader får förbättrad luftkvalitet och bättre kontroll på ventilationen. I lagtexten återfinns ett övergripande krav på att lokaler för allmänna ändamål används på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppstår. Några specifika regler om inomhusmiljö finns dock inte i denna lagtext.
Byggnader som berörs av miljöbalken är bland annat skolor och förskolor. Den som bedriver verksamhet ska enligt lag vara medveten om de hälsorisker verksamheten medför. Dessutom ska verksamhetsutövaren vidta försiktighetsåtgärder och förebygga hälsorisker. En verksamhetsutövare kan både vara den som bedriver verksamhet i byggnaden och den som äger fastigheten. (Boverket, 2021a)
I miljöbalken ställs även krav på egenkontroll vilket kan förklaras som en rutin som syftar till att inom verksamheten identifiera, förebygga och åtgärda brister som kan leda till olägenheter för människors hälsa. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att egenkontroller genomförs. Det framgår att egenkontrollen kan utformas så att den hänger ihop med reglerna kring OVK. (Folkhälsomyndigheten, 2020c)
3.1.4 Arbetsmiljölagen 1977:1160 (AML)
Ändamålet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Det är arbetsgivaren som bär ansvaret för att vidta åtgärder som bidrar till att minska dessa risker.
Däremot är det både arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar att samarbeta i arbetet för en god arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen framgår det att arbetsmiljön ska följa den tekniska utvecklingen i samhället och att arbetstagare ska informeras om de risker som finns i arbetsmiljön.
(Boverket, 2021a)
3.2 Ansvarsfördelning och krav
Ansvaret för att lagtexten ovan följs ligger på olika myndigheter vars arbete också syftar till att förtydliga och underlätta fastighetsägarens arbete med inomhusmiljö, i detta fallet mer specifikt ventilationen i byggnader.
3.2.1 Boverket
Boverket beskriver sina övergripande uppdrag på deras hemsida. Här framgår det att de ansvarar för tillämpningen av plan-och bygglagen samt delar av miljöbalken, vilket bland annat görs genom vägledningar och föreskrifter. Syftet med detta är också att öka kännedomen och kunskapen inom bygg- och bostadssektorn. (Boverket, 2020) I många fall sätts minimikrav som är till för att främja hälsa och förebygga skador i fastigheter. Dessa krav måste uppnås men bland flera uppfattas detta krav som ett önskat värde enligt Ekberg, Hjelmer, Kempe, Ruud
& Persson (2021). Detta leder, enligt författarna till nulägesrapporten inom svensk ventilation, till att komplikationer mellan regler och föreskrifter uppstår, d.v.s. att folk inte vet vilka regler de ska följa. Detta säger författarna är en följd av att kraven styrs av andra krav och regler.
(Hjelmer, Kempe, Ruud & Persson 2021)
Boverkets byggregler (2011:6) innehåller föreskrifter och allmänna råd kring plan- och bygglagen där även ventilation i byggnader omfattas. Ventilationens huvudsakliga uppgift är att den luft som tillförs rummen inte får vara av sämre kvalitet eller innehålla mer luftföroreningar än den uteluft som tas in. Uteluftsflödet ska i lokaler inte understiga 7 l/s + 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea. (Boverket, 2011)
I Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) beskrivs OVK mer i detalj. I dessa byggregler beskrivs hur OVK ska genomföras. Grundregeln för detta är att OVK ska göras först när ventilationssystemet installeras och sedan inom lagstadgade intervall. För skolor och förskolor är detta intervall vart tredje år oavsett vilket ventilationssystem som används.
Kontorsbyggnader med FT- eller FTX-system måste också besiktigas vart tredje år. Om det enbart finns självdrag eller frånluft, respektive frånluft med värmeåtervinning, krävs besiktning endast vart sjätte år. Det enda undantaget från att genomföra kontrollen inom dessa intervall är om kommunens byggnadsnämnd anser att det finns särskilda skäl till att besiktningen senareläggs. (Olsson, 2011)
Vid den första besiktningen ska ventilationssystemets samtliga funktioner och egenskaper överensstämma med gällande föreskrifter vid den tidpunkten. Vid de återkommande besiktningarna ska ventilationssystemet kontrolleras utefter samma föreskrifter som gällde vid den första besiktningen, alltså när systemet togs i bruk. (Boverket, 2021b). Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem beskriver att vid den första besiktningen kontrolleras att ventilationssystemet är i enlighet med ritningarna och att det är injusterat efter avsedd användning. Det undersöks också om uteluftsintagen är placerade så att problem med drag inte uppstår samt om dålig lukt eller ljud från ventilationssystemet förekommer. Det ska även finnas utrymme för kontinuerlig skötsel och underhåll av systemet.
Fläktarnas och aggregatets funktion är något som också säkerställs. Vidare ska det inte finnas uppenbara föroreningar i systemet som försämrar innemiljön. Vid den återkommande besiktningen bör funktionskontrollanten upplysa fastighetsägaren om ventilationssystemet inte är anpassat till de verksamheter som bedrivs i byggnaden. Åtgärder för att minska energianvändningen bör också föreslås av funktionskontrollanten. (Svensson, 2012)
3.2.2 Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten anger i sina allmänna råd hur miljöbalken ska tillämpas. Myndigheten är ansvarig för att ange riktvärden för uteluftsflöde, luftomsättning, lufthastighet och koldioxidhalt vilket görs i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). För olika byggnader gäller olika krav och en indelning sker likt den som Boverket gör. Byggnaderna delas in i bostäder, skolor/förskolor/idrottshallar samt allmänna lokaler.
Varje rum och lokal förväntas ha god luftkvalitet och ett luftflöde som motsvarar de krav som finns utifrån hur många personer som vistas i rummet. Kraven kring luftflöde i skolor och allmänna utrymmen gäller däremot för hela lokalen. (Folkhälsomyndigheten, 2014)
För skolor och förskolor ska, enligt de allmänna råden, uteluftsflödet uppgå till minst 7 l/s och person + minst 0,35 l/s per m2 golvarea vilket gäller för stillasittande sysselsättning. Det kan därför vara så att detta inte är tillräckligt om verksamheten som bedrivs kräver högre luftflöden.
För idrottshallar, gym och allmänna lokaler finns det inget bestämt värde för vad luftflödet ska vara med anledning av att det är så pass beroende av vilken aktivitet/verksamhet som bedrivs och hur många personer som vistas i rummet/lokalen. Luftflödet behöver därför anpassas till aktiviteten och antalet personer. Luftflödet i idrottshallar bör uppgå till minst 7 l/s och person + 0,35 l/s m2 golvarea och 30 personer per 100 m2. Uteluftsflödet som krävs är då minst 10 l/s
och person men rekommenderat luftflöde är 15 l/s och person i idrottshallar.
(Folkhälsomyndigheten, 2014)
Luftomsättningen, som inte är samma sak som luftväxling, baseras på uteluftsflödet och beskriver hur många gånger rummets luftvolym byts ut med uteluften inom ett visst tidsintervall. Folkhälsomyndigheten redovisar endast riktvärden kring luftomsättning för bostäder, inte skolor och allmänna lokaler. Här sker istället en hänvisning till de krav som gäller kring uteluftsflöde och anpassning till personbelastningen. (Folkhälsomyndigheten, 2014)
Myndigheten sätter också riktvärden för lufthastighet och dessa anges i de allmänna råden FoHMFS 2014:17. För att undvika besvär med drag i lokalen bör lufthastigheten inte överstiga 0,15 m/s. Avseende koldioxidhalten ska denna inte överstiga 1000 ppm då detta kan innebära att föroreningar inte ventileras bort tillräckligt väl. En fungerande ventilation blir extra viktig i större lokaler där många människor vistas i mindre rum, exempelvis i skolor. När personerna andas ut koldioxid kommer halten i dessa rum bli höga. Där ventilationen fungerar som bäst brukar koldioxidhalten uppgå till cirka 600–800 ppm. (Folkhälsomyndigheten, 2020a)
3.2.3 Arbetsmiljöverket
Arbetsgivaren är enligt Arbetsmiljöverket skyldig att följa föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Ett särskilt ansvar finns för att ventilationen på arbetsplatsen är tillräcklig och att kontroller samt underhåll av denna genomförs. Om ventilationen inte uppnår kraven i föreskrifterna ska åtgärder vidtas som kan ingå i en handlingsplan om de inte kan genomföras direkt. Viktigt att notera är att arbetsgivaren, trots att hen inte äger lokalen har samma krav på sig som hyresvärden/fastighetsägaren. Dock har arbetsgivaren möjlighet att ställa krav på hyresvärden att reglerna uppfylls som Arbetsmiljöverket ställer på luftkvalitet och ventilation. Arbetsmiljöverket kan förbjuda en lokal från att användas för ett visst ändamål om de anser att kraven för luftkvalitet inte uppfylls. (Arbetsmiljöverket, 2021a)
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) finns regler kring ventilation och luftkvalitet på arbetsplatsen. Luftkvaliteten ska enligt kraven vara tillfredsställande i vistelsezonen och så långt det går vara fri från föroreningar som kan skada hälsan. På ventilationen ställs endast krav på att den på ett effektivt sätt ska tillföra tillräckligt mycket uteluft och ventilera bort luftföroreningar. Luftföroreningarna får dock inte spridas
mellan lokalerna och rummen. I föreskriften framgår att luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40%. (Arbetsmiljöverket, 2020)
AFS 2020:1 ställer krav på att arbetsplatser ska förses med uteluft motsvarande 7 l/s och person + 0,35 l/s och m2 golvyta under den tid som arbete pågår. Detta är det minsta tillåtna uteluftsflödet och gäller vid stillasittande arbete. Beträffande lufthastighet gäller de krav som Folkhälsomyndigheten ställer där lufthastigheten i vistelsezon inte ska överstiga 0,15 m/s, med vissa undantag. Vidare ställs det krav på arbetsgivaren att kontrollera nyinstallerade ventilationssystem innan de sätts i bruk samt att ventilationssystemen kontrolleras och underhålls inom angivet intervall. Om OVK genomförs ska denna utföras inom rätt tid och bli godkänd. (Arbetsmiljöverket, 2020)
3.2.4 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation där alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar. Organisationen beskriver sin roll på följande sätt: “SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet”. (SKR, 2021a) Ett exempel på ett sådant stöd är hur kommunerna ska arbeta med fysisk arbetsmiljö, där ventilation och mer specifikt OVK faller inom ramen. SKR hjälper kommunen att förstå sin roll i processen och vilka föreskrifter som finns gällande ventilation på arbetsplatsen. Dessutom förklaras vilka skyldigheter byggnadsnämnden eller motsvarande nämnd har enligt förordningarna och hur nämnden kan sköta uppgiften i praktiken. (Westman, 1992) Det beskrivs även vilka skyldigheter kommunerna har respektive vad fastighetsägarna ska ansvara för. Vägledningen grundar sig i de föreskrifter som finns från Boverket med flera. Utöver detta tillhandahåller SKR mallar för ansökan, godkännande och intyg för OVK till kommunerna för att förenkla deras arbete. (SKR, 2021b)
3.2.5 Kommunen
Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för att fastighetsägare genomför OVK. Detta innebär att de enligt PBL kan förelägga fastighetsägare att genomföra kontrollen och att den görs i tid, vilket med andra ord betyder att de kräver att den genomförs. Om kontrollen inte godkänns av funktionskontrollanten kan byggnadsnämnden kräva att åtgärder vidtas för att ventilationen ska godkännas. Dessutom kan ägaren eller användaren förbjudas från att använda byggnaden om bristerna är tillräckligt allvarliga. (Boverket, 2021b)
Det protokoll som funktionskontrollanten författar, redovisar resultatet av kontrollen där fel och brister antecknas. Här ska även en koppling göras till de krav som Arbetsmiljöverket och miljöbalken ställer på ventilationen utifrån vilken verksamhet som bedrivs. Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken finns det inget som säger att kommunens byggnadsnämnd ska godkänna OVK-protokollet. (Boverket, 2017)
Kommunen har också ett ansvar kopplat till att se till att bestämmelserna i miljöbalken uppfylls.
Inom kommunen är det nämnden för miljö-och hälsoskyddsfrågor som ansvarar för denna del.
I fall där bestämmelserna i miljöbalken inte följs av verksamhetsutövare kan nämnden bestämma att verksamheten inte får fortlöpa eller att åtgärder måste vidtas för att den ska få fortsätta. Nämnden har möjlighet att bestraffa, med exempelvis vite, en verksamhetsutövare som inte vidtar dessa åtgärder. (Folkhälsomyndigheten, 2019)
3.2.6 Svensk Ventilation
Branschorganisationen Svensk Ventilation arbetar med att uppmärksamma inomhusmiljöns betydelse för hälsan, samt vilka ventilationstekniska möjligheter det finns för att minska energianvändningen i svenska byggnader. Detta görs genom särskilda evenemang, publikationer och samarbeten. I förhållande till den kunskapsspridning som bedrivs lyfter Svensk Ventilation fram var det finns möjligheter för kompetensutveckling inom branschen.
(Svensk Ventilation, 2021b)
Svensk Ventilation representerar branschen i relation till de lagar och regler som myndigheter, regering och Europeiska unionen tar fram (Svensk Ventilation, 2021b). Ett sätt som detta görs på är genom att granska och kommentera de förslag på regeländringar avseende inomhusmiljö, ventilation med mera som myndigheterna lägger fram. Svensk Ventilation har även en dialog med myndigheternas tekniska och juridiska experter om aktuella och viktiga frågor för deras medlemmar. (Svensk Ventilation, 2021c)
3.2.7 Fastighetsägarna
Fastighetsägarna är en branschorganisation som består av ett förbund och fyra regioner som finns för att åstadkomma en mer lokal förankring. Totala antalet medlemmar uppgår till cirka 15 000 varav dessa huvudsakligen är fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar.
Branschorganisationens huvudsakliga syfte, enligt deras hemsida, är att “förbättra villkoren för fastighetsföretagandet i landet”. (Fastighetsägarna, 2021a).
Branschorganisationens roll i förhållande till OVK är att de arbetar med näringspolitiska frågor kring fastighetsägares vardag som bland annat innebär att påverka styrmedel och regler för att främja en god branschutveckling (Fastighetsägarna, 2021b). Fastighetsägarna upplyser sina medlemmar genom utbildningar och handböcker om vilka lagar, regler och krav som ställs på dem som fastighetsägare (Fastighetsägarna, 2021c).
4. Obligatorisk ventilationskontroll de senaste åren
I inledningen av rapporten har det hänvisats till flera studier och rapporter som beskriver hur OVK fungerar idag i praktiken. Nedan följer en fördjupning av detta uppdelat efter aktörer, kontroll och regelverk.
4.1 Statistik över genomförande av OVK
Under 2014 - 2015 utförde Folkhälsomyndigheten ett tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolor med fokus på ventilation. Syftet med projektet var att miljöbalkens krav skulle uppfyllas för inomhusmiljöer och ventilation. Barn och ungdomar spenderar en stor del av dagen i skolan och denna typ av lokaler har oftast en stor belastning då det vistas många individer samtidigt på en relativt liten yta. Som en konsekvens av detta ställs högre krav på ventilationen. År 2006 kunde det konstateras att knappt 40% av skolor och förskolor hade en godkänd OVK eller åtgärdat de fel som upptäckts i OVK. Folkhälsomyndigheten kunde genom sitt tillsynsprojekt konstatera att byte av ventilationsfilter sker allt för sällan. Filtret bör bytas två gånger per år för att undgå all polleninsamling som fastnar i filtret efter pollensäsongen. När filtret inte byts regelbundet tenderar pollen och mögelsporer att ta sig in genom filtret som i sin tur tillförs i inomhusmiljön. (Folkhälsomyndigheten, 2015)
Arbetsmiljöverket genomförde undersökningar under 2016 där de kunde konstatera att 20% av de 2200 skolorna som undersöktes hade bristande luftkvalitet. I en undersökning som Svensk Ventilation genomförde vid samma tidpunkt visade det sig att endast tre av tio kommuner hade genomfört OVK i alla sina skolor de senaste tre åren. Där OVK hade gjorts kunde man konstatera att 25% av skolorna i vart fjärde kommun inte fått sin kontroll godkänd eller hade fått en anmärkning. (Astma- och Allergiförbundet, 2021)
4.2 Hur uppfylls aktörernas ansvarsområden?
I undersökningen ”Moderniserad Ventilationskontroll” framgår att både fastighetsägare och funktionskontrollanter upplever att kommunens tillsyn vad gäller OVK är bristande.
Exempelvis lyfts det fram att handläggarna hos kommunerna sällan lägger någon vikt vid att följa upp nivå och omfattning på de energibesparingsåtgärder som funktionskontrollanten föreslår till fastighetsägaren. Enligt rapporten beror detta på att det inte på ett tydligt vis ingår i handläggarnas arbetsbeskrivning och att handläggarna upplever att det finns brist på resurser i många kommuner. De större kommunerna har såklart bättre förutsättningar att på ett
systematiskt sätt kunna arbeta med detta. Om kommunens tillsyn ska fungera säger handläggarna själva att det krävs en byggnadsnämnd som aktivt arbetar med OVK.
Fastighetsägarna framför också kritik mot funktionskontrollanter som inte når upp till förväntningarna av den kvaliteten på arbetet som ägaren har. Här riktas det dock kritik i den motsatta riktningen också där kontrollanter menar att många fastighetsägare inte bryr sig och inte åtgärdar de fel och brister som upptäcks. Inte heller från kommunens håll sker det någon uppföljning avseende detta. (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017)
I en undersökning som gjordes av Svensk Ventilation 2014 angående kommunernas tillsyn av OVK visade det sig att endast fyra av tio kommuner hade utfört kontrollen i samtliga skolor inom lagstadgad tidsram. Det framgick även att hälften av kommunerna hade en ansvarig som ansåg att det fanns brister i ventilationen. Ventilationssystemen i skolorna var inte dimensionerade efter det faktiska antalet barn i klassrummen. I en uppföljning som genomfördes 2019 konstaterades det att endast tre av tio kommuner hade genomfört kontrollen för samtliga skolor, vilket innebär en minskning i efterlevnad trots att problemen med OVK uppmärksammats alltmer de senaste åren. På temat om skolor visar undersökningarna också att 25% eller fler av skolorna i var fjärde kommun fått den senaste kontrollen underkänd eller fått en anmärkning. Denna siffra är samma för år 2014 som 2019. Brister som hänger kvar till nästa OVK, då de inte åtgärdats, konstaterades också ha ökat. Samtidigt visar undersökningen att färre kommuner 2019 än 2014 utdömer vite för de fastighetsägare som inte sköter sig.
Hälften av respondenterna i undersökningen 2019 ansåg att kommunernas tillsyn av ventilation och luftkvalitet i skolor och förskolor behöver förbättras. Beträffande kommunernas rutiner kring OVK-uppföljning visade det sig att en femtedel av kommunerna helt saknar en rutin för detta. Andelen kommuner som genomför kontroller av ventilationen utöver OVK har minskat enligt den senaste undersökningen jämfört med 2014-års statistik. Undersökningen visade på ett positivt samband mellan kommuner med tydliga rutiner och en ökad efterlevnad/tillsyn.
Cirka hälften av kommunerna anser att luftkvaliteten i skolorna är bra medan cirka 10% anser att den är dålig. (Svensk Ventilation, 2019)
4.3 Vad upptäcks i kontrollen?
I besiktningen ska mätning av till- och frånluftsflöden göras tillsammans med mätning av tilluftstemperaturen. Det ska finnas drifts- och underhållsinstruktioner och även kontrolleras om kanalerna är smutsiga. Slutligen ska brukarnas åsikter om ventilationen samlas in.
(Warfvinge & Dahlblom, 2010 s. 2:103) Sedan något år tillbaka ska även möjligheten för energieffektiviseringsåtgärder tas med i kontrollen (Boverket, 2017).
De mest förekommande felen som upptäcks i en OVK-besiktning är följande:
Tabell 4.1 Jämförelse 20-årsperiod vanliga fel i OVK
1998 - Inneboken 2018 - VVS-forum 2019 - Svensk Ventilation
Avvikande luftflöden Avvikande luftflöden För låga luftflöden
Smutsiga fläktar, kanaler Smutsiga fläktar, kanaler Smuts i kanalsystem
Dåliga filter Smutsiga filter Bristande service & underhåll
Källor: (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998), (Fasth, 2018), (Svensk Ventilation, 2019)
4.4 Hur uppfattas regelverket?
Ett stort problem med OVK i dagsläget är enligt rapporten “Moderniserad ventilationskontroll”
att det inte finns en överensstämmelse mellan god inomhusmiljö och en godkänd OVK. Enligt intervjuerna som genomfördes i projektet framgår det att det finns ett antal anledningar till detta varav den första är att kontrollen inte beaktar den faktiska verksamheten och användningen av lokalen. I skolor och förskolor som ändrar användningen av lokalen blir detta extra tydligt.
Kraven som ska uppfyllas på ventilationssystemet motsvarar vad som gällde när systemet togs i bruk, inte gentemot kraven vid de återkommande besiktningarna. (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017) Det innebär att en fastighets OVK-besiktning kan bli godkänd trots att den inte uppnår de riktvärden som finns avseende luftflöde och luftomsättningar i byggnader (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Dessutom ändras inte kraven om verksamheten som utförs i byggnaden skulle förändras såvida inte ändringen innebär att det krävs bygglov eller att det räknas som en väsentlig ändring (Borglund, 2020). Rapporten ”Moderniserad ventilationskontroll” beskriver att kraven från olika myndigheter kan upplevas som svåra att tolka och uppfatta (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017).
Peter Brander, sakkunnig inom ventilation på Boverket, säger på Svensk Ventilations webinarium, i början av 2021, att för en del kommuner är OVK som att säga att “man får inte gå mot rött men om man gör det händer inget”. En mer frekvent kontroll av OVK kommer inte göra någon större skillnad, i stället bör fokus ligga på att fastighetsägare utför OVK men ännu viktigare är att de åtgärdar de fel som upptäcks. Alltså är det viktigt att man inser att det inte är OVK som kommer att säkra inomhusmiljön utan att det är de åtgärder man gör för att uppfylla kraven som gör den största skillnaden. (Svensk Ventilation, 2021a)
5. Ventilationens påverkan på hälsa/välmående
Antalet studier som genomförts relaterat till ventilationens roll i förhållande till inomhusklimatet är många. Liknande samband gäller för studier som undersökt hur ventilationen och inomhusklimatet kan påverka hälsa och välmående hos individer. I detta kapitel har ett antal studier valts ut som anses bidra med olika perspektiv på rubriken ovan.
5.1 Sick building syndrome (SBS)
Sjuka hus-syndromet har sedan 1970-talet uppmärksammats allt mer. Detta handlar om icke- specifika symptom som uppstår i en viss byggnad och som inte orsakas av en specifik sjukdom.
Symptomen kan vara irritation i luftvägarna, huvudvärk eller generell trötthet. Studier har visat att SBS oftast inte kan kopplas till en typ av exponering, utan problemen kan oftast hänföras till flera olika källor. Hur pass mycket individen påverkas av SBS varierar från person till person inom samma byggnad. Resultatet av att personal eller elever utsätts för SBS är att de tvingas stanna hemma eller blir mindre effektiva. Både nya såväl som äldre byggnader kan ha problem med SBS. Studier har visat att ventilationen spelar en stor roll i att förebygga SBS i byggnader genom att föra bort tillräckligt med luftföroreningar. (Redlich, Sparer & Cullen, 1997)
5.2 Skolor
Barn är vanligtvis mer känsliga för den omgivande miljön eftersom deras organ och organsystem är under utveckling genom hela fosterstadiet och barndomen. Därmed är risken för folksjukdomar såsom astma och allergier större om barn växer upp i hus med bristande ventilation. Sådana sjukdomar kan i många fall dock visa sig först i vuxen ålder. Barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus och har dessutom svårt att påverka de miljöer som de vistats i. Folkhälsomyndighetens rapport BMHE 19 uppger att 11% av vårdnadshavarnas barn i åldern 12 år lider av huvudvärk, trötthet, eller har besvär med ögon, näsa och luftvägar minst en gång i veckan till följd av inomhusmiljön. Skolornas inomhusmiljö anses vara den största påverkande faktorn för ovanstående besvär. Med en ökad luftomsättning i skolor minskar olika luftvägsbesvär, sjukfrånvaro och prestationssvårigheter. (Folkhälsomyndigheten, 2021)
Den bristande inomhusmiljön i skolor och förskolor som Folkhälsomyndighetens tillsynsprojekt mellan 2014–2015 visade på, påverkar alla som vistas i skolorna inte minst barn med överkänslighet. En inomhusmiljö som uppfyller alla krav är till stor fördel för alla som
vistas i lokalen men främst för barn med överkänslighet. Folkhälsomyndigheten kunde genom sitt tillsynsprojekt konstatera att byte av ventilationsfilter sker allt för sällan. När filtret inte byts regelbundet tenderar pollen och mögelsporer att ta sig in genom filtret som i sin tur tillförs i inomhusmiljön. Detta kan leda till att elever med astma och allergi mår sämre när de vistas i lokalerna. Ventilationssystem har dessutom en stor påverkan på aspekter såsom buller, drag och temperatur. Tillsynsprojektet visade att relativt många skolor har klagomål kring dessa aspekter vilket tyder på att skolorna behöver se över samt åtgärda sina ventilationsanläggningar. (Folkhälsomyndigheten, 2015)
Fisk (2017) framför i sin litteraturöversikt att ventilationshastigheterna i klassrum i många fall underskrider föreskrivna värden i standarder med flera. Sambandet mellan ökade prestationer och ökade ventilationshastigheter är något som många studier har kunnat bevisa, om så med några enstaka procent upp till cirka 15% bättre prestationer. Utöver detta visar litteraturen på statistiska samband mellan hälsoeffekter och minskad elevfrånvaro, hänfört till ökad ventilation. Den förbättrade ventilationen resulterar i att luftföroreningarna minskas. Minskade nivåer av koldioxid har visat sig öka den kognitiva prestandan hos elever.
5.3 Lokaler
Vilka effekter luftföroreningar i inomhusklimatet kan ha på kontorsarbetares prestationer studerades av Wargocki med flera (2004). Några exempel på vilka effekter som uppmärksammades är att arbetarna skrev 6,5% färre bokstäver när föroreringskällan, en 20- årig gammal matta, var närvarande i rummet. Dessutom ökade antalet felskrivningar med 5%.
Reaktionsförmågan försämrades med 3,4% och hur snabbt de skrev försämrades med cirka 3%
när föroreringskällan var närvarande. Gällande hur kontorsarbetarna påverkades rent fysiskt noterades att många fick huvudvärk och inte kunde anstränga sig som vanligt. Till sist noterades att 22% av försökspersonerna var missnöjda med inomhusklimatet när föroreringskällan var närvarande, till skillnad från de 15% som var missnöjda när föroreningskällan inte befann sig i rummet. (Wargocki, Wyon, Baik, Clausen & Fanger, 2004)
År 2002 genomförde Seppänen och Fisk en undersökning om Sjuka hus-syndromet som baserades på andra studier som gjorts inom området. Syftet var att ta reda på hur olika ventilationssystemstyper påverkar förekomsten av SBS-symptom hos kontorsarbetare. Först
symptom var fler med luftkonditionering än med naturlig ventilation. Detta gällde för luftkonditionering med eller utan befuktning och den uppskattade ökningen av symtomförekomsten var mellan 30–200%. Det kunde också konstateras att risken var större med luftkonditionering än med enkel mekanisk ventilation. (Seppänen & Fisk, 2002)
I en rapport skriven av Sundell med flera (2010) behandlas effekterna av ventilationshastigheter relaterat till hälsan. Här konstaterades att högre ventilationshastigheter på kontor, det vill säga upp till 25 l/s per person, är sammankopplat med minskad “sick building syndrome”. I en rapport av Fisk, Mirer och Mendell (2009) kunde de komma fram till att antalet SBS symptom på kontor minskar med 29% om ventilationshastigheten ökar från 10 L/s-person till 25 L/s-person. Om ventilationshastigheten minskar från 10 L/s-person till 5 L/s -person kan man räkna med att symtomförekomsten ökar med 23%. Vidare framgår det i Sundell med fleras studie att hälsoeffekter såsom inflammation, luftvägsinfektioner, astmasymtom och kortvarig sjukfrånvaro ökar med lägre ventilationshastigheter. En ventilationshastighet på 25 l/s per person anses som högre än det som krävs för att uppnå de flesta ventilationsstandarder och riktlinjer. Att öka ventilationshastigheten innebär ökade energikostnader och driftkostnader för fastighetsägare. Sundell med flera (2010) poängterar däremot att hälsorelaterade ekonomiska fördelar väsentligt överväger energikostnader.
Det går även utifrån studier att dra en parallell mellan prestationer/produktiviteten hos kontorsarbetarna och ventilationshastigheten. Seppänen, Fisk och Lei (2005) ställde olika studier mot varandra och kom fram till att nästan alla studier de kunde hitta fann ett statistiskt samband mellan ökade prestationer och ökade ventilationshastigheter. Generellt sett kunde de se en ökning av prestationer med 1–3% när ventilationshastigheten ökade med 10 L/s-person.
Över 45 L/s-person kunde författarna däremot komma fram till att ökningen av prestationer stannade av. (Seppänen, Fisk & Lei, 2005)
5.4 Betydelse under pågående pandemi
Coronapandemin och klimatkrisen är två av våra största utmaningar och ventilationen har en viktig roll när det gäller dessa två utmaningar enligt Britta Permats. Coronapandemin har enligt Anders Tegnell därför skapat ett större fokus på ventilation och luftkvaliteten kommer att vara en allt viktigare fråga i framtiden. Jakob Löndahl spinner vidare på ämnet och menar att dålig
