Björklund och Paulsson (2012) menar på att valet av en lämplig metod är av högsta vikt vid en undersökning. Detta då tid och resurser är begränsade. Metoden ska trots begränsningarna kunna besvara undersökningens syfte.
2.1 Tillvägagångssätt
Denna studie är av normativ karaktär vilket enligt (Björklund och Paulsson, 2012 s. 60) innebär att det redan finns en del kunskap och förståelse kring forskningsområdet samt ett mål om att vägleda eller föreslå förbättringsmöjligheter. Vidare antar undersökningen ett analytiskt synsätt vars mål är att beskriva hela sanningen på ett objektivt vis. Kunskapen är således inte beroende av att observatörerna ska besitta egen erfarenhet av verkligheten. Det handlar snarare om att finna orsak-verkan-relationer som tillsammans skapar en helhetsbild. (Björklund och Paulsson, 2012 s.61) Studien grundar sig i en kvalitativ ansats som består av icke-numerisk data och syftar till att skapa djupare förståelse för ett visst problem. Vidare samlar studien in och tolkar information från olika aktörer involverade i OVK. Därför är en kvalitativ ansats lämplig för denna undersökning. Studien utgår från en induktiv ansats vilket innebär att slutsatser dras utifrån mönster och information som observeras (Björklund och Paulsson, 2012 s. 64). Med utgångspunkt i den empiriska datan skapas slutligen generaliseringar som sedan kopplas till tidigare studier inom området.
2.2 Begränsningar med metodval
Nackdelen med att genomföra en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt är att informationen kan vara svår att generalisera. Detta då svaren kan variera i stor utsträckning.
Dessutom kan denna typ av studie vara mer tidskrävande än en kvantitativ studie då det inte finns förutbestämda svar. Utöver detta finns en risk att respondenterna talar osanning eller anpassar sig till det författaren tros vilja höra. (Bryman & Bell, 2017) Därav är det av högsta vikt att som författare hålla frågorna så öppna som möjligt för att inte riskera att leda respondenterna till ett visst svar.
2.3 Intervjumetod
Bryman (2008 s. 412–413) säger att intervjuer som genomförs inom kvalitativ forskning tenderar att vara mindre strukturerade. I en kvalitativ intervju finns det ett stort fokus på
en kvantitativ intervju är ämnad att hämta. Således är syftet med en kvalitativ intervju att få fram detaljerade svar. Bryman (2008 s. 415) behandlar två former av kvalitativa intervjuer i sin bok; ostrukturerade samt semistrukturerade intervjuer. En ostrukturerad intervju utmärks ofta av att inga frågor har förberetts, utan frågorna formuleras och ställs i samband med att respondenten tar upp något som anses värdefullt för intervjun. Semistrukturerade intervjuer däremot har ofta ett antal förberedda frågor som ställs till intervjupersonen, med utrymme för att intervjupersonen ska kunna formulera svaren på sitt eget vis. Följdfrågor som inte är förberedda kan dyka upp men i huvudsak följs den ordning på frågorna som förberetts.
I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts av den anledningen att de ansågs ge fler svar som är relevanta för syftet med studien än vad ostrukturerade intervjuer hade åstadkommit. Intervjuerna har genomförts på distans med ansvariga hos passande aktörer inom OVK, vilket innebär att signaler såsom kroppsspråk med mera inte kunnat tolkas. I intervjuerna har frågorna i huvudsak ställts i en förutbestämd ordning. Vikten av att ändå hålla samtalen öppna och vara flexibla har värderats högt eftersom det enligt Bryman (2008 s. 413) innebär att en uppfattning om vad intervjupersonerna upplever som relevant och viktigt kan åstadkommas.
Det finns såklart en risk att intervjuerna inte ger svar på frågeställningarna men för att möta denna svårighet har det lagts stor vikt vid att vara insatt inom ämnet för att kunna möta intervjupersonerna på bästa möjliga sätt. Detta innefattar att intervjuunderlaget är väl genomtänkt och tydligt för respondenterna. Att förstå själva problematiken med OVK har varit särskilt angeläget för att kunna föra goda diskussioner med respondenterna.
2.4 Urvalsstrategi
Intervjupersonerna har i studien valts ut genom ett målinriktat urval. Brymans (2008 s. 350) definition av detta är att individer som har en direkt koppling till forskningsfrågorna väljs ut till studien. Urvalet ses således som strategiskt snarare än slumpmässigt. Vidare har det varit viktigt att bidra med variation för att främja en bättre helhetsbild. Författarna har därför använt sig av en urvalsstrategi likt en trappa. Trappan baseras på vilka aktörer som finns inom OVK samt hur de förhåller sig till varandra. Denna trappa illustreras i figur 2.1. Urvalet har i första hand skett utifrån vikten att få med alla typer av aktörer som är involverade i OVK. Med undantag av besiktningsmän som utför ventilationskontrollerna. Aktörerna som representeras
är således myndigheter, branschorganisationer, kommuner samt fastighetsägare. I andra hand har det skett ett urval utifrån vilka kommuner som intervjuats där två större kommuner valts ut tillsammans med en mindre. Slutligen var det viktigt att få tag i rätt person hos varje aktör, det vill säga den som är ansvarig eller insatt i just OVK. Vilka som intervjuats redovisas i figur 2.1 nedan.
Figur 2.1 Översikt intervjutrappa
2.5 Utförande
Samtliga intervjupersoner kontaktades via telefon där de fick en beskrivning av undersökningens syfte. Personerna som var fortsatt intresserade av att delta blev vidare mejlade med information om hur de skulle koppla upp sig till det digitala mötet via konferensprogrammet Zoom, alternativt Teams. Ett antal respondenter fick även tillgång till intervjufrågorna på förhand, enligt önskemål. Intervjuunderlaget som skickats ut återfinns i Bilaga 1. Noterbart är att underlaget i viss mån anpassats beroende på vilken aktör intervjupersonen representerat. Fyra av intervjuerna varade i cirka 30 minuter. Resterande fyra uppgick till cirka en timme. Båda skribenterna för studien var närvarande vid samtliga intervjuer förutom två; Lunds kommun samt Wihlborgs. Intervjuerna spelades inte in, utan i stället ledde den ena skribenten intervjun medan den andra förde anteckningar.
2.6 Filtrering och kategorisering av intervjumaterial
Anteckningarna som fördes under intervjuerna avsåg information med övergripande relevans till OVK och inomhusmiljö. Därefter renskrevs anteckningarna i direkt anslutning till intervjutillfället och filtrerades ännu en gång efter relevans i förhållande till studiens syfte samt i vilken utsträckning detta kunde bidra med något nytt. Vidare kategoriserades materialet utifrån ett antal rubriker i syfte att koppla intervjusvaren, men främst för att skapa en röd tråd som även följer resten av arbetet.
2.7 Konfidentialitet och etiska överväganden
I studien bevaras respondenternas anonymitet, på så sätt att de inte nämns vid namn i rapporten.
Anledningen till detta är att det kan anses vara känsligt att yttra sig om hur den faktiska verkligheten inom branschen är. Däremot anses aktörernas roll vara så viktigt att det inte går att utelämna namnen på myndigheterna, organisationerna, kommunerna och fastighetsägaren som intervjuats.
Inom svensk forskning finns ett antal grundprinciper. Dessa är enligt Bryman (2008 s. 131–
132) informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren har en plikt att informera intervjupersonerna om undersökningens syfte, vilket har gjorts i mejlutskicken. Dessutom ska respondenterna informeras om att deltagandet i undersökningen är frivilligt samt att de kan avsluta sitt deltagande när som helst under studiens gång utan att behöva motivera sitt agerande.
Samtyckeskravet handlar i sin tur om att intervjupersonerna har en rätt att godkänna sin medverkan i studien. En samtyckesblankett har därför skickats ut och undertecknats av samtliga respondenter. Vidare finns konfidentialitetskravet för att hindra utomstående av att ta del av personuppgifter och information om deltagarna. Även GDPR belyser vikten av detta vilket stått till grund för hur personuppgifter behandlats i detta arbete. Slutligen innebär nyttjandekravet att den insamlade informationen enbart får användas för forskningsändamålet.
2.8 Trovärdighet
Reliabilitet, validitet och objektivitet är tre aspekter på en studies trovärdighet som flera anser alltid måste tas hänsyn till i vetenskapliga sammanhang (Björklund & Paulsson, 2012 s. 61).
Reliabilitet syftar till att samma resultat ska uppnås vid upprepade försök av en undersökning.
På så vis bedöms tillförlitligheten i en mätning (Björklund & Paulsson, 2012 s. 61). Enligt Bryman (2008 s. 351–355) handlar reliabilitet om att skapa förtroende för studien och dess resultat. Intervjuerna och intervjupersonerna spelar stor roll i detta avseende vilket innebär att det är viktigt att rätt personer intervjuas och att rätt frågor ställs. Olika perspektiv i undersökningen har värderats högt och därför har kommuner av olika storlekar samt ett antal myndigheter och branschorganisationer intervjuats. Slutligen har det varit viktigt att få tag i rätt personer att intervjua hos myndigheterna och inom ventilationsbranschen.
Validitet står för hur väl undersökningen faktiskt mäter det som är tänkt att mätas (Björklund
& Paulsson, 2012 s. 61). Med andra ord hur väl undersökningen uppfyller syftet med studien.
Målet är att åstadkomma en hög validitet och därför har intervjuer genomförts då de anses åstadkomma mer relevanta svar kopplat till syftet med studien till skillnad mot vad en enkätundersökning hade uppnått.
Objektivitet avser i vilken omfattning värderingar spelar in i studien (Björklund & Paulsson, 2012 s. 61). Med tanke på att studien är beroende av intervjuer med aktörer som är insatta i området, finns det en objektivitetsaspekt som behöver beaktas även i intervjuerna. Den forskning som bedrivs i denna studie kan leda till att det ställs större krav på fastighetsägare, kommuner och besiktningsmän som kommer att påverka deras vardag. I syfte att förebygga objektivitetsproblem är detta något som har tagits särskild hänsyn till vid intervjuerna samt även i den litteraturinsamling som gjorts.
2.9 Källkritik
Det finns en medvetenhet om att vissa källor som använts i detta arbete, såsom Inneboken (1998) och Sundell med flera (2010), har flera år på nacken. Däremot motiveras valet av dessa källor av att forskningen fortfarande är aktuell och relevant, särskilt för denna studie.
Problemen med OVK är något som inte har blivit bättre, men på senare tid har det fått mer uppmärksamhet än tidigare. Det finns även en medvetenhet om att Svensk Ventilation kan uppfattas som en subjektiv källa i denna studie. Branschorganisationens rapporter och uttalanden anses däremot så pass viktiga att de inte går att exkludera. Dessutom finns organisationens syfte alltid i baktanken.