Antalet studier som genomförts relaterat till ventilationens roll i förhållande till inomhusklimatet är många. Liknande samband gäller för studier som undersökt hur ventilationen och inomhusklimatet kan påverka hälsa och välmående hos individer. I detta kapitel har ett antal studier valts ut som anses bidra med olika perspektiv på rubriken ovan.
5.1 Sick building syndrome (SBS)
Sjuka hus-syndromet har sedan 1970-talet uppmärksammats allt mer. Detta handlar om icke-specifika symptom som uppstår i en viss byggnad och som inte orsakas av en specifik sjukdom.
Symptomen kan vara irritation i luftvägarna, huvudvärk eller generell trötthet. Studier har visat att SBS oftast inte kan kopplas till en typ av exponering, utan problemen kan oftast hänföras till flera olika källor. Hur pass mycket individen påverkas av SBS varierar från person till person inom samma byggnad. Resultatet av att personal eller elever utsätts för SBS är att de tvingas stanna hemma eller blir mindre effektiva. Både nya såväl som äldre byggnader kan ha problem med SBS. Studier har visat att ventilationen spelar en stor roll i att förebygga SBS i byggnader genom att föra bort tillräckligt med luftföroreningar. (Redlich, Sparer & Cullen, 1997)
5.2 Skolor
Barn är vanligtvis mer känsliga för den omgivande miljön eftersom deras organ och organsystem är under utveckling genom hela fosterstadiet och barndomen. Därmed är risken för folksjukdomar såsom astma och allergier större om barn växer upp i hus med bristande ventilation. Sådana sjukdomar kan i många fall dock visa sig först i vuxen ålder. Barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus och har dessutom svårt att påverka de miljöer som de vistats i. Folkhälsomyndighetens rapport BMHE 19 uppger att 11% av vårdnadshavarnas barn i åldern 12 år lider av huvudvärk, trötthet, eller har besvär med ögon, näsa och luftvägar minst en gång i veckan till följd av inomhusmiljön. Skolornas inomhusmiljö anses vara den största påverkande faktorn för ovanstående besvär. Med en ökad luftomsättning i skolor minskar olika luftvägsbesvär, sjukfrånvaro och prestationssvårigheter. (Folkhälsomyndigheten, 2021)
Den bristande inomhusmiljön i skolor och förskolor som Folkhälsomyndighetens tillsynsprojekt mellan 2014–2015 visade på, påverkar alla som vistas i skolorna inte minst barn med överkänslighet. En inomhusmiljö som uppfyller alla krav är till stor fördel för alla som
vistas i lokalen men främst för barn med överkänslighet. Folkhälsomyndigheten kunde genom sitt tillsynsprojekt konstatera att byte av ventilationsfilter sker allt för sällan. När filtret inte byts regelbundet tenderar pollen och mögelsporer att ta sig in genom filtret som i sin tur tillförs i inomhusmiljön. Detta kan leda till att elever med astma och allergi mår sämre när de vistas i lokalerna. Ventilationssystem har dessutom en stor påverkan på aspekter såsom buller, drag och temperatur. Tillsynsprojektet visade att relativt många skolor har klagomål kring dessa aspekter vilket tyder på att skolorna behöver se över samt åtgärda sina ventilationsanläggningar. (Folkhälsomyndigheten, 2015)
Fisk (2017) framför i sin litteraturöversikt att ventilationshastigheterna i klassrum i många fall underskrider föreskrivna värden i standarder med flera. Sambandet mellan ökade prestationer och ökade ventilationshastigheter är något som många studier har kunnat bevisa, om så med några enstaka procent upp till cirka 15% bättre prestationer. Utöver detta visar litteraturen på statistiska samband mellan hälsoeffekter och minskad elevfrånvaro, hänfört till ökad ventilation. Den förbättrade ventilationen resulterar i att luftföroreningarna minskas. Minskade nivåer av koldioxid har visat sig öka den kognitiva prestandan hos elever.
5.3 Lokaler
Vilka effekter luftföroreningar i inomhusklimatet kan ha på kontorsarbetares prestationer studerades av Wargocki med flera (2004). Några exempel på vilka effekter som uppmärksammades är att arbetarna skrev 6,5% färre bokstäver när föroreringskällan, en 20-årig gammal matta, var närvarande i rummet. Dessutom ökade antalet felskrivningar med 5%.
Reaktionsförmågan försämrades med 3,4% och hur snabbt de skrev försämrades med cirka 3%
när föroreringskällan var närvarande. Gällande hur kontorsarbetarna påverkades rent fysiskt noterades att många fick huvudvärk och inte kunde anstränga sig som vanligt. Till sist noterades att 22% av försökspersonerna var missnöjda med inomhusklimatet när föroreringskällan var närvarande, till skillnad från de 15% som var missnöjda när föroreningskällan inte befann sig i rummet. (Wargocki, Wyon, Baik, Clausen & Fanger, 2004)
År 2002 genomförde Seppänen och Fisk en undersökning om Sjuka hus-syndromet som baserades på andra studier som gjorts inom området. Syftet var att ta reda på hur olika ventilationssystemstyper påverkar förekomsten av SBS-symptom hos kontorsarbetare. Först
symptom var fler med luftkonditionering än med naturlig ventilation. Detta gällde för luftkonditionering med eller utan befuktning och den uppskattade ökningen av symtomförekomsten var mellan 30–200%. Det kunde också konstateras att risken var större med luftkonditionering än med enkel mekanisk ventilation. (Seppänen & Fisk, 2002)
I en rapport skriven av Sundell med flera (2010) behandlas effekterna av ventilationshastigheter relaterat till hälsan. Här konstaterades att högre ventilationshastigheter på kontor, det vill säga upp till 25 l/s per person, är sammankopplat med minskad “sick building syndrome”. I en rapport av Fisk, Mirer och Mendell (2009) kunde de komma fram till att antalet SBS symptom på kontor minskar med 29% om ventilationshastigheten ökar från 10 L/s-person till 25 L/s-person. Om ventilationshastigheten minskar från 10 L/s-person till 5 L/s -person kan man räkna med att symtomförekomsten ökar med 23%. Vidare framgår det i Sundell med fleras studie att hälsoeffekter såsom inflammation, luftvägsinfektioner, astmasymtom och kortvarig sjukfrånvaro ökar med lägre ventilationshastigheter. En ventilationshastighet på 25 l/s per person anses som högre än det som krävs för att uppnå de flesta ventilationsstandarder och riktlinjer. Att öka ventilationshastigheten innebär ökade energikostnader och driftkostnader för fastighetsägare. Sundell med flera (2010) poängterar däremot att hälsorelaterade ekonomiska fördelar väsentligt överväger energikostnader.
Det går även utifrån studier att dra en parallell mellan prestationer/produktiviteten hos kontorsarbetarna och ventilationshastigheten. Seppänen, Fisk och Lei (2005) ställde olika studier mot varandra och kom fram till att nästan alla studier de kunde hitta fann ett statistiskt samband mellan ökade prestationer och ökade ventilationshastigheter. Generellt sett kunde de se en ökning av prestationer med 1–3% när ventilationshastigheten ökade med 10 L/s-person.
Över 45 L/s-person kunde författarna däremot komma fram till att ökningen av prestationer stannade av. (Seppänen, Fisk & Lei, 2005)
5.4 Betydelse under pågående pandemi
Coronapandemin och klimatkrisen är två av våra största utmaningar och ventilationen har en viktig roll när det gäller dessa två utmaningar enligt Britta Permats. Coronapandemin har enligt Anders Tegnell därför skapat ett större fokus på ventilation och luftkvaliteten kommer att vara en allt viktigare fråga i framtiden. Jakob Löndahl spinner vidare på ämnet och menar att dålig
ventilation kan leda till större smittspridning när det gäller exempelvis Covid-19 då det bildas en mer behaglig temperatur för virus och smittor. (Svensk Ventilation, 2021a)
Sun och Zhai (2020) studie kring den pågående coronapandemin har visat att parametrar såsom lufttemperatur, relativ fuktighet och lufthastighet påverkar smittspridningen. Det har även bevisats att ventilation är starkt associerad med risk för luftvägsinfektion. En tillräckligt effektiv ventilation är därmed väsentlig för att minska risken för infektion, särskilt i trånga utrymmen såsom offentliga transporter, stora/öppna kontor, butiker eller restauranger. Dai och Zhao (2020) genomförde en studie angående hur stor risken är att bli smittad av Covid-19 i trånga utrymmen genom luftburen överföring av viruset. I rum med normala ventilationshastigheter kom de fram till att risken för att bli smittad är cirka 2%. Det är alltså möjligt att minska denna risk genom att öka ventilationshastigheterna.
I syfte att främja en säker inomhusmiljö med avseende på den pågående pandemin är det angeläget att undersöka relationen mellan socialt avstånd, minsta ventilationshastighet och sannolikheten för infektion. Resultatet av Sun och Zhais studie var att infektionsrisken var som högst i allmänna bussar och transportfordon, vilket relateras till en låg luftfördelningseffektivitet, lägre friskluftshastighet och kortare avstånd till varandra.
Människor tillbringar oftast största delen av sin vardag inomhus och därför är rätt ventilationshastighet oerhört viktigt för att särskilja föroreningar från infektionerna.
(Sun & Zhai, 2020)
När många personer befinner sig i små lokaler eller rum med bristande ventilation är risken för smittspridning hög. För att bibehålla en god luftkvalitet och inomhusmiljö är det av stor vikt att ventilationssystemen uppfyller sin fulla funktion där luftväxlingen är dimensionerad efter antalet individer som vistas i lokalerna. Som tidigare nämnts ska fastighetsägaren/verksamhetsutövaren enligt miljöbalken utöva en egenkontroll av luftkvaliteten inomhus samt på ventilationens funktion. Det är viktigt att dessa moment utförs regelbundet men tätare intervall krävs inte på grund av den rådande pandemin.
Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) säger att smittan kan spridas från små droppar som hålls svävande i luften av individer som bär på viruset, som i sin tur nyser, hostar eller talar. I syfte att motverka smittspridning i lokaler och rum, genom
innan arbetsdagen inleds samt fortsätta ventilera ett tag efter arbetsdagens slut. Under natten är det även bra med viss ventilation. I slutändan beror dock hur mycket fastighetsägare måste ventilera på hur effektivt ventilationssystemet är. (Arbetsmiljöverket, 2021b)
5.5 Forskningsöversikt
I tabell 5.1 nedan visas en sammanställning över de vetenskapliga artiklar som referats till ovan. Dessa är endast ett urval av artiklar som finns att tillgå och speglar en bild av hur pass stor forskningen kring ventilationens och inomhusmiljöns påverkan på människan är.
Tabell 5.1 Forskningsöversikt hälsa samt hur de har utvecklats över tid.
Skolornas inomhusmiljö en anledning till att barn i 12-års åldern lider av huvudvärk m.m.
Tillsynsprojekt 2014–2015 av Folkhälsomyndigheten
Tillsyn av ventilation och städning i skolor.
25% eller fler av skolorna i var fjärde kommun fick den senaste OVK:n underkänd eller med en anmärkning The ventilation problems in school: literature
review av Fisk, (2017) in an Office with Two Different Pollution Loads av Wargocki m.fl. (2004) arbetarna skrev 6,5% färre bokstäver när föroreningskällan fanns i rummet.
Association of ventilation system type with SBS symptoms in office workers av Seppänen & Fisk, (2002)
Ta reda på hur olika
ventilationssystemstyper påverkar förekomsten av SBS-symptom hos kontorsarbetare.
Antalet kontorsarbetare som kände av ett eller flera symptom var fler med luftkonditionering än med naturlig ventilation.
Ventilation rates and health: multidisciplinary review of the scientific literature av Sundell m.fl. (2010) syndrome symptoms with ventilation rates av Fisk, Mirer & Mendell, (2009)
Effekterna av
ventilationshastigheter relaterat till hälsan.
SBS symptom på kontor minskar med 29% om ventilationshastigheten ökar från 10 L/s-person till 25 L/s-person. Om ventilationshastigheten minskar från 10
L/s-person till 5 L/s -person ökar symtomförekomsten med 23%.
Ventilation and Work Performance in Office Work av Seppänen, Fisk & Lei (2005)
Statistiskt samband mellan ökade prestationer och ökade
ventilationshastigheten.
En ökning av prestationer med 1–3% när ventilationshastigheten ökade med 10 L/s-person.
The efficacy of social distance and ventilation effectiveness in preventing COVID-19 transmission av Sun & Zhai (2020)
Coronapandemin relaterat till lufttemperatur, relativ fuktighet och lufthastighet.
Infektionsrisken är som högst i allmänna bussar och transportfordon, vilket relateras till en låg
luftfördelningseffektivitet och lägre friskluftshastighet.
Association of the infection probability of COVID-19 with ventilation rates in confined spaces av Dai & Zhao, (2020)
Hur stor risken är att bli smittad av Covid-19 i trånga utrymmen genom luftburen överföring av viruset.
I rum med normala
ventilationshastigheter kom de fram till att risken för att bli smittad är cirka 2%.