I inledningen av rapporten har det hänvisats till flera studier och rapporter som beskriver hur OVK fungerar idag i praktiken. Nedan följer en fördjupning av detta uppdelat efter aktörer, kontroll och regelverk.
4.1 Statistik över genomförande av OVK
Under 2014 - 2015 utförde Folkhälsomyndigheten ett tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolor med fokus på ventilation. Syftet med projektet var att miljöbalkens krav skulle uppfyllas för inomhusmiljöer och ventilation. Barn och ungdomar spenderar en stor del av dagen i skolan och denna typ av lokaler har oftast en stor belastning då det vistas många individer samtidigt på en relativt liten yta. Som en konsekvens av detta ställs högre krav på ventilationen. År 2006 kunde det konstateras att knappt 40% av skolor och förskolor hade en godkänd OVK eller åtgärdat de fel som upptäckts i OVK. Folkhälsomyndigheten kunde genom sitt tillsynsprojekt konstatera att byte av ventilationsfilter sker allt för sällan. Filtret bör bytas två gånger per år för att undgå all polleninsamling som fastnar i filtret efter pollensäsongen. När filtret inte byts regelbundet tenderar pollen och mögelsporer att ta sig in genom filtret som i sin tur tillförs i inomhusmiljön. (Folkhälsomyndigheten, 2015)
Arbetsmiljöverket genomförde undersökningar under 2016 där de kunde konstatera att 20% av de 2200 skolorna som undersöktes hade bristande luftkvalitet. I en undersökning som Svensk Ventilation genomförde vid samma tidpunkt visade det sig att endast tre av tio kommuner hade genomfört OVK i alla sina skolor de senaste tre åren. Där OVK hade gjorts kunde man konstatera att 25% av skolorna i vart fjärde kommun inte fått sin kontroll godkänd eller hade fått en anmärkning. (Astma- och Allergiförbundet, 2021)
4.2 Hur uppfylls aktörernas ansvarsområden?
I undersökningen ”Moderniserad Ventilationskontroll” framgår att både fastighetsägare och funktionskontrollanter upplever att kommunens tillsyn vad gäller OVK är bristande.
Exempelvis lyfts det fram att handläggarna hos kommunerna sällan lägger någon vikt vid att följa upp nivå och omfattning på de energibesparingsåtgärder som funktionskontrollanten föreslår till fastighetsägaren. Enligt rapporten beror detta på att det inte på ett tydligt vis ingår i handläggarnas arbetsbeskrivning och att handläggarna upplever att det finns brist på resurser i många kommuner. De större kommunerna har såklart bättre förutsättningar att på ett
systematiskt sätt kunna arbeta med detta. Om kommunens tillsyn ska fungera säger handläggarna själva att det krävs en byggnadsnämnd som aktivt arbetar med OVK.
Fastighetsägarna framför också kritik mot funktionskontrollanter som inte når upp till förväntningarna av den kvaliteten på arbetet som ägaren har. Här riktas det dock kritik i den motsatta riktningen också där kontrollanter menar att många fastighetsägare inte bryr sig och inte åtgärdar de fel och brister som upptäcks. Inte heller från kommunens håll sker det någon uppföljning avseende detta. (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017)
I en undersökning som gjordes av Svensk Ventilation 2014 angående kommunernas tillsyn av OVK visade det sig att endast fyra av tio kommuner hade utfört kontrollen i samtliga skolor inom lagstadgad tidsram. Det framgick även att hälften av kommunerna hade en ansvarig som ansåg att det fanns brister i ventilationen. Ventilationssystemen i skolorna var inte dimensionerade efter det faktiska antalet barn i klassrummen. I en uppföljning som genomfördes 2019 konstaterades det att endast tre av tio kommuner hade genomfört kontrollen för samtliga skolor, vilket innebär en minskning i efterlevnad trots att problemen med OVK uppmärksammats alltmer de senaste åren. På temat om skolor visar undersökningarna också att 25% eller fler av skolorna i var fjärde kommun fått den senaste kontrollen underkänd eller fått en anmärkning. Denna siffra är samma för år 2014 som 2019. Brister som hänger kvar till nästa OVK, då de inte åtgärdats, konstaterades också ha ökat. Samtidigt visar undersökningen att färre kommuner 2019 än 2014 utdömer vite för de fastighetsägare som inte sköter sig.
Hälften av respondenterna i undersökningen 2019 ansåg att kommunernas tillsyn av ventilation och luftkvalitet i skolor och förskolor behöver förbättras. Beträffande kommunernas rutiner kring OVK-uppföljning visade det sig att en femtedel av kommunerna helt saknar en rutin för detta. Andelen kommuner som genomför kontroller av ventilationen utöver OVK har minskat enligt den senaste undersökningen jämfört med 2014-års statistik. Undersökningen visade på ett positivt samband mellan kommuner med tydliga rutiner och en ökad efterlevnad/tillsyn.
Cirka hälften av kommunerna anser att luftkvaliteten i skolorna är bra medan cirka 10% anser att den är dålig. (Svensk Ventilation, 2019)
4.3 Vad upptäcks i kontrollen?
I besiktningen ska mätning av till- och frånluftsflöden göras tillsammans med mätning av tilluftstemperaturen. Det ska finnas drifts- och underhållsinstruktioner och även kontrolleras om kanalerna är smutsiga. Slutligen ska brukarnas åsikter om ventilationen samlas in.
(Warfvinge & Dahlblom, 2010 s. 2:103) Sedan något år tillbaka ska även möjligheten för energieffektiviseringsåtgärder tas med i kontrollen (Boverket, 2017).
De mest förekommande felen som upptäcks i en OVK-besiktning är följande:
Tabell 4.1 Jämförelse 20-årsperiod vanliga fel i OVK
1998 - Inneboken 2018 - VVS-forum 2019 - Svensk Ventilation
Avvikande luftflöden Avvikande luftflöden För låga luftflöden
Smutsiga fläktar, kanaler Smutsiga fläktar, kanaler Smuts i kanalsystem
Dåliga filter Smutsiga filter Bristande service & underhåll
Källor: (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998), (Fasth, 2018), (Svensk Ventilation, 2019)
4.4 Hur uppfattas regelverket?
Ett stort problem med OVK i dagsläget är enligt rapporten “Moderniserad ventilationskontroll”
att det inte finns en överensstämmelse mellan god inomhusmiljö och en godkänd OVK. Enligt intervjuerna som genomfördes i projektet framgår det att det finns ett antal anledningar till detta varav den första är att kontrollen inte beaktar den faktiska verksamheten och användningen av lokalen. I skolor och förskolor som ändrar användningen av lokalen blir detta extra tydligt.
Kraven som ska uppfyllas på ventilationssystemet motsvarar vad som gällde när systemet togs i bruk, inte gentemot kraven vid de återkommande besiktningarna. (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017) Det innebär att en fastighets OVK-besiktning kan bli godkänd trots att den inte uppnår de riktvärden som finns avseende luftflöde och luftomsättningar i byggnader (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Dessutom ändras inte kraven om verksamheten som utförs i byggnaden skulle förändras såvida inte ändringen innebär att det krävs bygglov eller att det räknas som en väsentlig ändring (Borglund, 2020). Rapporten ”Moderniserad ventilationskontroll” beskriver att kraven från olika myndigheter kan upplevas som svåra att tolka och uppfatta (Fyhr, Markusson & Ruud, 2017).
Peter Brander, sakkunnig inom ventilation på Boverket, säger på Svensk Ventilations webinarium, i början av 2021, att för en del kommuner är OVK som att säga att “man får inte gå mot rött men om man gör det händer inget”. En mer frekvent kontroll av OVK kommer inte göra någon större skillnad, i stället bör fokus ligga på att fastighetsägare utför OVK men ännu viktigare är att de åtgärdar de fel som upptäcks. Alltså är det viktigt att man inser att det inte är OVK som kommer att säkra inomhusmiljön utan att det är de åtgärder man gör för att uppfylla kraven som gör den största skillnaden. (Svensk Ventilation, 2021a)