B AKGRUND

I USA formades ”The New York State Ventilation Commission” år 1913 för att studera vad rekommenderade luftflöden i skolor och andra samhällsfastigheter bör uppgå till. De kom fram till att luftflöden mellan 5 l/s till 7,5 l/s var rimliga för klassrum. (Persily, 2015) Redan 1923 kunde EP Dutton & Company i USA konstatera att otillräcklig ventilation är associerad med sjuklighet och i vissa fall även dödlighet. Studien visar att ventilationshastighet påverkar hälsan. Som ett exempel tenderar barn som växer upp i ett hus med låg ventilationshastighet att drabbas av astma och allergier, medan barn som växer upp i hus med högre ventilationshastighet oftast undviker dessa problem. Högre ventilationshastigheter kan alltså i många fall minska hälsoutfallen och genom att uppnå specifika minimihastigheter kan hälsoeffekter undvikas. (New York State Commission on Ventilation, 1923)

Utifrån denna forskning togs en standard för ventilation fram i USA 1973 som kallades för ASHRAE Standard 62 (American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineer). Standarden hade ett minimikrav på 7,5 l/s per person och rekommenderade värden var 7,5 l/s – 12,5 l/s per person. Klassrummen hade ett minimikrav på 5 l/s per person och en rekommendation på 5 l/s – 7,5 l/s per person. Denna standard har sedan den infördes anpassats efter vad man kommit fram till genom studier om ventilationens påverkan på inomhusmiljö och hälsa. (Persily, 2015)

I Europa infördes krav på ventilation för första gången mellan och 1990-talet. På 1980-talet genomfördes flera studier i Sverige tillsammans med andra länder i Norden där man kom fram till att orsaken till dålig inomhusmiljö i många svenska hushåll berodde på att ventilationen inte underhållits och luftflöden inte uppgick till rimliga värden. För Sveriges del innebar detta att en OVK infördes 1991. (Engdahl, 1998) För de flesta länder var det i huvudsak standarder och byggregler som upprättades och en av standarderna man använde var just ASHRAE Standard 62. (Persily, 2015)

Trots att krav på ventilationen tillsammans med en OVK infördes 1991 är det många ventilationssystem som inte uppfyller ventilationskraven som finns. Redan år 2002 beskrev Engdahl i sin doktorsavhandling att mindre än 50% av ventilationssystemen i svenska flerbostadshus, skolor och kontor, oavsett byggnadstyp och ventilationssystem, inte uppnådde

mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning där antalet system som uppnådde kraven var 62%.

År 2005 genomfördes en offentlig utredning av staten som utredde om syftet med OVK hade uppnåtts. Bakgrunden till detta var ett ökat antal barn som fick allergier och fler hus som fick mögel- och fuktskador. Utredningen kom fram till att flera kommuner hade brister i sin tillsyn som en konsekvens av att det saknades resurser och att de inte kunde ta ut en avgift för sitt arbete. (Statens offentliga utredningar, 2005)

Mellan 2014 och 2015 genomförde Folkhälsomyndigheten ett nationellt tillsynsprojekt med anledning av att flera brister hade identifierats i skolors inomhusmiljö där ventilationen spelar en stor roll. Av undersökningen framgick att cirka 15% av skolorna hade en dålig luftkvalitet och 30% av skolorna som undersöktes hade ingen godkänd OVK. Det vanligaste felet som upptäcktes var att filter i ventilationssystemen inte bytts ut tillräckligt frekvent. Dessutom var klagomålen på ventilationen i skolorna hög vilket tyder på att det fanns problem med ventilationen som OVK:n kanske inte fångat upp. (Folkhälsomyndigheten, 2015)

Det första stora projektet med syftet att förbättra och utveckla OVK:n genomfördes av Research Institutes of Sweden (RISE) mellan åren 2016 och 2017 vilket benämndes

“Moderniserad ventilationskontroll”. Flertalet brister i hur OVK fungerar idag identifierades där bland annat kommunernas tillsyn återkom, en lagstiftning som behöver moderniseras samt protokoll som varierar kraftigt i kvalitet och omfattning. Resultatet av projektet relaterar till ett antal utvecklingsområden inom OVK för att förbättra inomhusklimaten. (Fyhr, Markusson &

Ruud, 2017) Denna rapport översattes också till engelska som benämndes “Does the obligatory ventilation control fulfill its purpose?” (Fyhr, Markusson & Ruud, 2018).

Förbättringspotentialen i lagstiftningen är något som Svensk Ventilation tillsammans med Astma- och Allergiförbundet frågade riksdagspartierna om 2018. Endast tre av åtta partier gav ett tydligt ja på att de anser att lagstiftningen kring detta behöver förändras. Det framgick av rapporten att partierna inte är emot en modernisering av OVK-lagstiftningen men att detta inte är en fråga som prioriteras av flera av partierna. (Permats & Sedvallson, 2018)

Svensk Ventilation (2019) är en branschorganisation som genom åren publicerat flertalet rapporter angående inomhusmiljöns och ventilationens brister i svenska byggnader, med särskilt fokus på hur det ser ut i skolorna. Svenska byggnader har under en längre tid varit bristande och tillsynen tillsammans med uppföljningen av detta har varit otillräcklig.

Brister i rapporten från 2019 är att kontrollen inte alltid genomförs, kommunerna inte sköter sin tillsyn och att icke-godkända fastigheter inte åtgärdas. Några politiska reformer för att komma till rätta med problemen med OVK säger Svensk Ventilation inte har gjorts.

Svensk Ventilation (2021a) arrangerade dessutom i början av 2021 ett webinar angående vilka ventilationsåtgärder som kan göras för att minska energianvändningen i svenska byggnader, samt hur en god ventilation kan förebygga en hög smittspridning av Covid-19 inomhus. Flera viktiga personer som är insatta i OVK deltog i mötet. Gällande kontrollen fanns det ett tydligt budskap om att samordningen mellan myndigheterna är ett problem som måste förbättras för att OVK ska efterlevas bättre. I webinariet nämndes att kontrollen i vissa kommuner är som att säga att du inte får gå mot rött men det händer inget om du gör det. Större fokus behöver enligt webinariet läggas på offentliga lokaler såsom skolor och arbetsplatser.

På uppdrag av Boverket, som insett att OVK inte fungerar som det är avsett att göra, genomfördes i början av 2021 en kunskapssammanställning, ledd av Mats Persson på Malmö universitet. Kunskapssammanställningen var en beskrivning av nuläget inom svensk ventilation där allt regelverk kring ventilation samt OVK återfanns. Rapporten belyste utvecklingsbehov i OVK som Boverket kan ta i beaktning.

(Ekberg, Hjelmer, Kempe, Ruud & Persson, 2021) Detta är ett steg mot en moderniserad och förbättrad OVK men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan detta mål är nått.