B RISTER I OVK – RESURSER OCH TILLSYN

6.2.1 Myndigheter

Gällande fastighetsägarnas resurser att arbeta med OVK säger respondenten på Arbetsmiljöverket att desto mer kunskap som finns om ventilation, desto mer pengar bör finnas för att arbeta med ventilation och OVK eftersom man då budgeterar för att genomföra åtgärder i ventilationen om det skulle behövas. Dessutom är det möjligt att sköta den regelbundna kontrollen och underhållet om de finansiella resurserna finns. Fastighetsägare bör alltså förstå enligt respondenten hur viktig ventilationen och inomhusmiljön är så att denne avsätter pengar

På frågan om hur Boverkets respondent upplever tillsynen av OVK säger respondenten att det klagas på att man inte får ta betalt för att jaga fastighetsägarna som inte sköter sin OVK. Detta menar respondenten däremot att det inte stämmer då kommunerna kan använda miljölagstiftningen eller arbetsmiljölagstiftningen i stället. Hen förklarar att många kommuner inte är medvetna om detta och därför inte använder hela sitt register. OVK-ärenden kan fastna hos byggnadsnämnden trots att det kanske borde ha drivits av en annan enhet för att få bättre resultat. Respondenten argumenterar för att det idag finns möjligheter att lägga sanktioner men kommunerna vet inte vem som ska hantera föreläggandet och till vilken lagstiftning de ska hänvisa till. Det förekommer enligt intervjupersonen att kommuner kräver fel saker i förhållande till juridiken vilket bromsar ner sanktionerna.

6.2.2 Branschorganisationer

Svensk Ventilations respondent förklarar i intervjun att handläggningen av OVK-protokollen kan vara ganska tidskrävande för kommunerna. Kontra de resurser som läggs ner från kommunernas sida på detta anser respondenten att det bör finnas en handläggningsavgift likt den som finns för bygglov.

Respondenten på Fastighetsägarna kommer med en intressant åsikt angående avgiften innebärande att den måste gå att undvika för fastighetsägare som sköter sin OVK och sin dokumentation kring detta. Intervjupersonen poängterar att syftet med OVK inte är att det ska vara en primär inkomstkälla för kommunerna.

6.2.3 Kommuner och fastighetsägare

Malmö Stads respondent förklarar att de största resurserna att arbeta med OVK finns i de största kommunerna såsom Malmö, Göteborg och Stockholm. För Malmös räkning beskriver hen att det skett en omorganisation under de senaste två åren där kommunen har sett över sina rutiner och riktlinjer kring OVK. Detta har enligt respondenten skapat en större kontroll över OVK då resurserna för att arbeta med detta har ökat. Samma sak gäller för Lunds kommun och respondenten vidareutvecklar detta genom att förklara att större kommuner såsom Malmö oftast har en handläggare för varje enhet. Exempelvis finns det en handläggare som sköter bygglovsärenden och en annan som tar hand om OVK-ärenden vilket i sin tur skapar en bredare resursfördelning för varje enskild enhet.

När det kommer till de mindre kommunerna säger respondenten från Malmö Stad att det i många fall kan vara ett fåtal anställda som sköter många olika områden såsom bygglov, startbesked och OVK vilket i sin tur innebär färre fördelade resurser för varje enhet.

Respondenten på Hörby kommun berättar att de har en person som har det fulla ansvaret från upphandling till genomförande och uppföljning av OVK, samtidigt som hen har andra arbetsuppgifter. Arbetet med miljö och hälsa riskerar därför att hamna på efterkälke i mindre kommuner. Respondenten på Lunds kommun nämner att mindre kommuner inte har samma resurser, varken finansiella eller personella. Detta bekräftar Hörby kommuns respondent genom att förklara att de finansiella resurserna är väldigt begränsade och samma sak säger sig gälla för många skolor med tajt budget. Noterbart är såklart att Hörby kommun inte har lika många fastigheter att förvalta som Malmö Stad exempelvis men själva komplikationen finns ändå där.

När avgiften för att handlägga OVK togs bort försvann, enligt respondenten på Wihlborgs, intresset för att hantera dessa ärenden. Enligt respondenten på Malmö Stad kan en avgift innebära att arbetet med OVK prioriteras högre och tas mer på allvar inom kommunerna. I mindre kommuner där resurserna är få menar respondenten att OVK kan bli nedprioriterad på grund av bristande motivation att arbeta med det. I Malmö Stad anser respondenten dock inte att detta problem finns då de har avsatt folk som arbetar enbart med OVK.

På frågan om hur sanktioner och vite för fastighetsägare som inte sköter sin OVK fungerar i verkligheten framfördes olika tankar. Respondenten på Malmö Stad anser att arbetet med påminnelser inte är särskilt motiverande och att det dröjer länge innan något faktiskt händer.

Respondenten hävdar därför att det är en nödvändighet att en straffavgift bör delas ut i tidigare skede. Detta är något Lunds kommuns respondent håller med om för att åtgärdsprocessen ska skyndas på. Respondenten anser dock att det är viktigt att studera de fel som besiktningen visar.

Vissa fel kan kräva mer tid än andra att åtgärda då det i vissa fall kan behövas projekteras vid större renoveringar för att kunna uppnå en godkänd OVK. Enligt lagen ska fastighetsägaren vid en underkänd OVK avhjälpa fel och brister snarast möjligt. Detta anser respondenten att man borde kunna tidsätta i stället i syfte att sätta press på fastighetsägare som inte sköter sig.

Vidare menar respondenten att sanktioner är en nödvändighet för att kunna få fastighetsägare att förstå att OVK är ett lagkrav som måste uppfyllas. Respondenten anser att kommunerna i

motivation är sanktioner ett måste då det är det enda påtryckningsmedel som kommunerna har möjlighet att använda.