Administrativa kostnader

I detta avsnitt redovisas och jämförs de administrativa kostnaderna för de formella skyddsinstrumenten. Som vi redan påpekat kan det dock ifråga-sättas vad som är meningsfullt att jämföra eftersom instrumenten skiljer sig åt i viktiga avseenden. T.ex. är de formella kraven på hanteringen fler när det gäller naturreservaten, vilket också leder till högre administrativa nader. Det bör dock ha ett intresse att ändå få en jämförelse av dessa kost-nader, trots denna invändning.

Naturreservat

Kostnader för arbetet med reservat inom myndigheterna belastar Natur-vårdsverkets och länsstyrelsernas respektive myndighetsanslag. För att få en bild av resursåtgången i arbetet med naturreservat redovisar vi dels anslag, dels personal som arbetar med dessa frågor. Det har dock inte varit möjligt att säkert särskilja hur stor andel som gått till arbetet med Levande skogar, utan de uppgifter som här redovisas gäller allt arbete med naturreservat oavsett naturtyp.

För att få grepp om anslagsförbrukningen på länsstyrelserna för arbetet med att bilda naturreservat har vi ställt frågor om detta i den enkät som riktats till länsstyrelserna. Där frågade vi efter kostnader för arbetet med naturreservat under åren 2004–2006. I vår enkät har vi så precist som möjligt försökt fånga de kostnader som följer av arbetet fram till beslut om naturreservat.

Länsstyrelserna har fått svara på vilka kostnader de haft för specificerade verksamhetskoder enligt sin bokföring. För att få hela kostnaden har läns-styrelserna ändå fått göra vissa uppskattningar, då en viss del av kostnader-na redovisas tillsammans med andra verksamheter.

Kostnaderna för Naturvårdsverkets arbete med markåtkomst för områdes-skydd bygger på uppgift från Naturvårdsverket om antalet årsarbetskrafter som arbetar med detta. Totalt uppges att det rör sig om 8 årsarbetskrafter. Vi antar en kostnad per årsarbetskraft på 700 tkr, vilket ger 5 600 tkr.

Natur-vårdsverket bedömer att av dessa arbetar ca 7 årsarbetskrafter med markåt-komst av skog.

Tabell 5.1 Kostnader för markåtkomst och administrativa kostnader för bildande av naturreservat, tkr

2004 2005 2006 Källor: Naturvårdsverket och Statskontorets enkät

Om vi istället ser till personalen på länsstyrelserna som arbetar med bildan-de av naturreservat har vi i nedanståenbildan-de tabell ställt samman uppgifter från två källor. Uppgifterna för 2002 och 2005 är hämtade från Naturvårdsver-kets enkät och verNaturvårdsver-kets tidigare uppföljning, redovisade i bilaga 3 till Natio-nell strategi för formellt skydd av skog. Alla uppgifter gäller bildande av naturreservat i alla naturmiljöer, dvs. inte bara skog. Till verksamheten räknas arbetet med att inventera, samråda, planera, avgränsa och besluta om naturreservat.

Uppgifterna för 2006 och 2007 är från Statskontorets enkät till länsstyrelser-na. För 2007 är det en uppskattning för innevarande år. I enkätsvaren har länsstyrelserna även inkluderat personal som arbetar med inventeringar, lik-som i uppgifterna för 2002 och 2005. I vissa län kan detta påverka antalet årsarbetskrafter kraftigt, eftersom det under avgränsade perioder kan syssel-sätta förhållandevis många personer. I stor utsträckning erhåller länsstyrel-serna särskilda medel för inventeringar från Naturvårdsverket.

Tabell 5.2 Antal årsarbetskrafter som arbetar på länsstyrelserna med att

bilda naturreservat.

2002 2005 2006 2007

Länsstyrelserna Ca 70 Ca 60 77 95

30 Övriga omkostnader avser kostnader för värdering, förhandling, lantmäterikostnader, lag-fart och markägarombud.

31 Gäller totala kostnader för naturreservatsbildning, inte bara för skogsmark. En länssty-relse saknas.

32 Kostnaderna bygger på uppgift från Naturvårdsverket om antalet årsarbetskrafter som arbetar med markåtkomst för områdesskydd. Totalt uppges att det rör sig om 8 årsarbets-krafter. Vi antar en kostnad per årsarbetskraft på 700 tkr, vilket ger 5 600 tkr. Naturvårds-verket bedömer att av dessa arbetar ca 7 årsarbetskrafter med markåtkomst av skog.

33 Till summan i raden ovanför har lagts en uppskattad kostnad för den länsstyrelse där upp-gift saknas. Eftersom den totala summan är något osäker har den avrundats.

Skillnaden mellan år 2006 och 2007 beror på att antalet årsarbetskrafter för-väntas öka något i flertalet län, även om det i några län även förför-väntas en minskning. Ett län ökar sin personal med sex årsarbetskrafter, vilket till stor del kan förklaras med en ökning av inventeringsarbete.

Vi har även tagit del av länsstyrelsernas återrapportering av hur man använt de medel som tillförts miljömålsarbetet fr.o.m. budgetpropositionerna för 2002 respektive 2004. I båda fallen har medel tillförts länsstyrelseanslaget för att kunna förstärka personalen. Fr.o.m. 2001 har 20 miljoner kronor per år för administration m.m. av anslagsmedel avseende sanering och återställ-ning av förorenade områden, kalkåterställ-ning, miljöövervakåterställ-ning samt vissa andra naturvårdsåtgärder (bl.a. naturvårdsskötsel och arbete med Natura 2000).

Fr.o.m. 2004 tillförs länsstyrelseanslaget 10 miljoner kronor per år för att stärka länsstyrelsernas arbete med områdesskydd, vård och förvaltning av redan skyddade områden samt med att genomföra nätverket Natura 2000.

Det är således delvis samma syften med dessa förstärkningar, men det är först fr.o.m. 2004 som det uttryckligen sägs att förstärkningen kan gå till arbetet med områdesskydd.

Länsstyrelserna har fr.o.m. år 2004 årligen rapporterat hur dessa extra medel använts. Av dessa redovisningar framgår att personalen kunnat förstärkas något. Av många läns redovisningar går det dock för förstärkningen på 10 miljoner kronor fr.o.m. 2004 inte att utläsa om och i så fall hur stor denna förstärkning är när det gäller arbetet med att bilda naturreservat. I flera län har man redovisat att man kunnat förstärka personalen med en hel eller del av årsarbetskraft, men utan att ange vilken verksamhet som fått del av detta.

I övriga fall varierar det om man anger att förstärkningen gällt områdes-skydd, skötsel eller Natura 2000. Det går därför inte att dra några bestämda slutsatser om hur stor del av förstärkningen som bidraget till en ökning av antalet årsarbetskrafter i arbetet med att bilda naturreservat.

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal

Skogsstyrelsen har ett ramanslag för kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtala på naturvårdsområdet.Ersättning för biotopskydds-områden och naturvårdsavtal tas från detta anslag. Även Skogsstyrelsens administration av bildandet av biotopskyddsområden och tecknandet av naturvårdsavtal finansieras från detta anslag. Skogsstyrelsens kostnader för hantering av naturvårdsavtal och biotopskydd får under 2007 täckas upp till högst 35 mkr från denna anslagspost.

Följande kostnader har Skogsstyrelsen haft vid bildande av biotopskydds-områden sedan 1999.

Tabell 5.3 Skogsstyrelsens egna kostnader vid bildande av biotopskyddsområden 1999–2006, tkr

Kostnader, tkr Ersättning, tkr Andel egna kostnader, %

1999 6 819 32 368 21,1

2000 11 779 49 623 23,7

2001 19 355 91 113 21,2

2002 20 579 109 761 18,7

2003 22 513 102 241 22,0

2004 19 104 99 692 19,2

2005 18 912 121 359 15,6

2006 18 354 104 570 17,6

Källa: Skogsstyrelsen

Motsvarande kostnader för naturvårdsavtal framgår av följande tabell.

Tabell 5.4 Skogsstyrelsens egna kostnader för arbetet med naturvårdsavtal 1999–2006, utbetalda ersättningar samt andel egna kostnader, tkr Kostnader, tkr Ersättning, tkr Andel egna

kostnader, %

1999 836 1 678 50

2000 1 316 2 312 57

2001 2 673 6 657 40

2002 8 131 30 695 26

2003 8 997 34 115 26

2004 9 107 31 875 29

2005 8 692 32 608 27

2006 8 245 23 822 35

Källa: Skogsstyrelsen

Det bör påpekas att andelen egna kostnader inte är jämförbar med motsva-rande andel för biotopskyddsområden eftersom ersättningen i naturvårds-avtal är lägre än för biotopskyddsområden. Hänsyn har inte heller tagits till de fall när naturvårdavtal slutits utan ersättning.

För att få fram omfattningen av Skogsstyrelsens personal har vi utgått från uppgifter som bygger på myndighetens interna tidredovisning. Av den fram-går antal dagar, som vi sedan räknat om till årsarbetskraft utifrån antagandet att 200 dagar motsvarar en årsarbetskraft. Vidare framgår av tidredovisning-en tidredovisning-en fördelning mellan biotopskyddsområdtidredovisning-en och naturvårdsavtal. I dtidredovisning-enna typ av sammanställningar som utgår från tidredovisningar finns alltid en osäkerhet. I detta fall torde det gälla fördelningen mellan dessa instrument.

En annan osäkerhet är att frågor om att skydda områden kan komma upp i andra sammanhang utan att det redovisas under respektive instrument. T.ex.

kan frågor om att skydda vissa områden komma upp vid rådgivning eller i de fall Skogsstyrelsen får i uppdrag att upprätta en skogsbruksplan. Den tid myndigheten sedan behöver lägga ner för att besluta eller teckna ett avtal kan då begränsas.

Tabell 5.5 Antal årsarbetskrafter i Skogsstyrelsens arbete med biotopskyddsområden och naturvårdsavtal 2005–2006

2005 2006

En något högre total siffra på hur många som arbetar praktiskt med att bilda biotopskyddsområden och upprätta naturvårdsavtal redovisas i den natio-nella strategin för formellt skydd av skog (bilaga 3). Där uppges ca 40 års-arbetskrafter arbeta med detta under år 2005.

Frivilliga avsättningar

Eftersom staten inte har någon del i beslut om frivilliga avsättningar finns här inga kostnader för staten. Den kostnad för staten som nu kan kopplas till de frivilliga avsättningarna är de för den uppföljning som Skogsstyrelsen ansvarar för. Kostnaden för denna uppföljning uppskattas av Skogsstyrelsen till 3 mkr per år.