2 Levande skogar – mål och strategier
2.2 Miljökvalitetsmålet Levande skogar
Miljökvalitetsmålet Levande skogar utgör ett av de sexton nationella miljö-kvalitetsmålen.5
• Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljö-värden och sociala kulturmiljö-värden värnas.
Målet innebär att
– skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras
– skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls – inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i
livskraftiga bestånd
– hotade arter och naturtyper skyddas
– främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte
– kulturminnen och kulturmiljöer värnas
– skogens betydelse för naturupplevelser samt friluftsliv tas till vara.
I propositionen om miljömålen redovisade regeringen också vad som i övrigt skulle krävas för att nå generationsmålet Levande skogar. Det
5 Prop. 1997/98:145, bet. 19989/99:MJU6.
fattar att naturlig föryngring används på de marker där metoden är lämplig, att skogarnas naturliga hydrologi värnas och att brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kultur-miljövärden måste vårdas så att värdena bevaras och förstärks och skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Hotade arter ska ha möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer bevaras.
I propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:
150) bedömde regeringen att miljökvalitetsmålet Levande skogar skulle bli svårt att nå inom en generation även med en intensifiering av de åtgärder som görs. De nuvarande delmålen bör dock kvarstå i såväl inriktning som omfattning. Även Miljömålsrådet bedömer i sin senaste uppföljning att miljökvalitetsmålet som helhet inte kommer att uppnås till år 2020.6
För miljökvalitetsmålet Levande skogar finns fyra delmål antagna.7 De av-ser långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för kulturmiljövärden och åtgärder för hotade arter.
2.2.1 De fyra delmålen
Delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark
• Ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.
Utgångspunkten för ökningen på 900 000 hektar är läget år 1998. Målet av-ser områden nedanför gränsen till fjällnära skog eller till det fjällnära om-rådet.
Regeringen föreslog i sin proposition8 om delmålet att 320 000 hektar borde avsättas som naturreservat, 30 000 hektar som biotopskyddsområden och 50 000 hektar skyddas genom naturvårdsavtal. Förutom statens del bygger delmålet på att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt skyddar skogs-mark med höga natur- och kulturvärden. Sammanlagt ska 900 000 hektar skyddsvärd produktiv skog undantas från skogsproduktion till år 2010. Det innebär frivilliga avsättningar på 500 000 hektar utöver det som hade avsatts 1998. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
I den första fördjupade utvärderingen 2004/20059 bedömde regeringen att det krävdes en avsevärd intensifiering av åtgärder för att uppnå delmålet och
6 Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål. De Facto 2007.
7 Prop. 2000/01:130 ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier”.
8 Ibid.
9 Prop. 2004/05:150 ”Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag”.
att takten i genomförandet av områdesskyddet måste öka. Riksdagen har också tidigare tillkännagivit att en större andel av avsättningarna bör ske genom frivilliga åtaganden och naturvårdsavtal. Regeringen ansåg därför att det behövdes en översyn av hur de olika naturvårdsverktygen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Översynen borde även omfat-ta skogsbrukets frivilliga avsättningar av skyddsvärd produktiv skogsmark.
Detta är en bakgrund till uppdraget till Statskontoret.
I Miljömålsrådets senaste uppföljning 2007 bedöms att delmålet inte kan uppnås fullt ut inom tidsramen. Bristande måluppfyllelse gäller i första hand naturreservaten. Målen för biotopskydd och naturvårdsavtal kommer inte heller att nås utan ökade satsningar. Målet för frivilliga avsättningar bedöms ännu inte ha uppnåtts, vilket bl.a. beror på osäkerheter om andelen skydds-värd skog i avsättningarna.
Delmål 2 Förstärkt biologisk mångfald
• Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall be-varas och förstärkas till år 2010 på följande sätt:
– mängden hård, död ved skall öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad,
– arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 procent, – arealen gammal skog skall öka med minst 5 procent, – arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.
Miljömålsrådet bedömer i sin uppföljning 2007 att målen med nuvarande utveckling klaras med mycket god marginal. Volymen hård död ved och arealerna skog och äldre lövrik skog ökar kraftigt. Arealen mark föryngrad med lövskog förefaller ha ökat.
Delmål 3 Skydd för kulturmiljövärden
• Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte ska-das och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.
Miljömålsrådets bedömning 2007 är att delmålet inte kan nås inom tids-ramen. Skadenivåerna på fornlämningar och kända kulturlämningar är fort-satt oacceptabelt höga. Någon påtaglig positiv trend i skadeutvecklingen går, enligt rådet, inte att se.
Det kan noteras att delmål 3 är avsevärt hårdare formulerat än tolkningen av det övergripande miljökvalitetsmålet i generationsmålen.
Delmål 4 Åtgärdsprogram för hotade arter
• Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Vid utgången av år 2005 hade sammanlagt 23 åtgärdsprogram för hotade arter tagits fram med åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. Delmålet anses därmed uppnått. Dessutom gör de positiva erfarenheterna av åtgärds-programmen att Naturvårdsverket fortsätter arbetet och tar fram program för ytterligare arter.
Delmålets slutpunkt var utsatt till år 2005. Samma år antog riksdagen ett sextonde miljökvalitetsmål Ett rikt växt- och djurliv. Syftet med delmål 4 omfattas därför nu av det nya miljökvalitetsmålet.
2.2.2 En strategi för formellt skydd av skog
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen arbetade under 2004–2005 fram en gemensam strategi för arbetet med formellt skydd av särskilt värdefulla naturområden på skogsmark (delmål 1).10 I arbetet medverkade också Riks-antikvarieämbetet, länsstyrelser och dåvarande skogsvårdsstyrelser.11
Målet med strategin är att formellt skydd och frivilliga avsättningar ska komplettera varandra så att hela delmålet uppnås med skydd av skog med så höga naturvärden som möjligt.
Syftet med den nationella strategin är att
– tydliggöra bevarandeinstrumentens roller och samverkan i arbetet med bevarande av biologiskt värdefulla skogar,
– tydliggöra myndigheternas förhållningssätt till frivilliga avsättningar inom ramen för Levande skogar,
– precisera genomförandeprocessen för delmål 1, Långsiktigt skydd av skogsmark,
– ange prioriteringar och mål för skydd av olika skogstyper,
– uppmärksamma möjligheten till samverkan mellan ekologiska och andra värden såsom kulturmiljövärden, rekreation och rennäring,
– rationalisera det praktiska samarbetet mellan ansvariga myndigheter,
10 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ”Nationell strategi för formellt skydd av skog”
(2005).
11 Skogsvårdsstyrelserna ingår sedan den 1 januari 2006 i myndigheten Skogsstyrelsen.
– ge underlag för enhetligt uppbyggda, gemensamma länsvisa strategier för Skogsstyrelsen och länsstyrelserna,
– underlätta resultatredovisning, uppföljning och utvärdering.
Strategin riktar sig till länsstyrelser, Skogsstyrelsens distrikt, kommuner, markägarorganisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer och andra berörda. Den nationella strategin fastställer bl.a. länsvisa arealmål för formellt skydd och utgör därmed grunden för de länsvisa strategier som länsstyrelserna och Skogsstyrelsen utarbetar för deras arbete med formellt skydd inom delmål 1. De ska länsvis och årligen ta fram en ettårig genom-förandeplan för arbetet.
Strategin anger också en enhetlig arbetsgång för länsstyrelser och andra myndigheter för arbetet med inventering, prioritering och beslut om formellt skydd av skog. I strategin betonas vikten av att arbetet med skydd av skog bedrivs i samverkan med berörda markägare.
Prioriterade skogstyper, värdetrakter och urval
Strategin anger hur urval av värdefulla skogsområden (värdekärnor) ska ske.
När områden ska prioriteras för formellt skydd, vägs de skogsbiologiska be-varandevärdena först samman. Inom de grupper av värdekärnor som erhål-lits, rangordnas områdena efter betydelse för andra bevarandevärden (andra miljömål, kulturmiljövård och andra samhällsintressen) och därefter praktis-ka prioriteringar. Genom att ha identifierat värdetrakter, som är landspraktis-kaps- landskaps-avsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden, koncentreras en viss del av insatserna till dessa områden. De värdekärnorna delas in efter lämp-ligaste skyddsform. I strategin anges även ett arbetssätt (dialog) gentemot markägare med många eller stora värdekärnor på sina marker.
När länets värdekärnor har bedömts och rangordnats ska årliga genom-förandeplaner tas fram. Som utgångspunkt för att genomföra strategin måste länsstyrelserna och Skogsstyrelsen göra en preliminär sammanställning av de objekt som ryms inom delmålet. Sammanställningen kan sedan förändras i takt med att kunskapen om värdefulla områden i länet förbättras.
Arealmål för län och regioner
I den nationella strategin strategin har det övergripande arealmålet fördelats på respektive län utifrån dagens kunskap om oskyddade värdekärnors geo-grafiska läge i landet. En av förutsättningarna i strategin för att uppnå upp-satta mål är att staten och statligt ägda bolag förväntas skydda en stor andel av arealen värdekärnor på sitt markinnehav genom frivilliga avsättningar.
De arealmål som föreslagits i den nationella strategin gäller i de länsvisa strategierna.
Nationella strategin anger vissa riktlinjer för valet av bevarandeformer och arealmålet har fördelats på de olika skyddsinstrumenten. Arealmålen för de
olika skyddsinstrumenten utgår från regionala förhållanden och instrumen-tens förutsättningar. Den regionala fördelningen i strategin innebär en för-skjutning av andelen naturreservat mot norr och övriga instrument mot söder. Skälen till detta är att nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt är fler i södra Sverige och att de skyddsvärda områdenas genomsnittsstorlek avtar mot söder. De skyddsvärda värdekärnorna är också ofta mindre i söder än i norr.