Nyttan för miljökvaliteten

Bedömningen av instrumentens nytta för miljökvalitetsmålet och jämförel-sen dem emellan utgår från nuvarande regelsystem och tillämpning samt det hittillsvarande resultatet under målperioden. Bedömningen av möjligheterna att uppfylla de kvalitativa målen sker i ett generationsperspektiv medan uppfyllelsen av de kvantitativa målen i första hand avser den fortsatta mål-perioden.

37 Se bl.a. Ekvall, H: ”Skogens mångbruk i ett ekonomiskt perspektiv”, bilaga 5 ur Stats-skogsutredningen (SOU 2002:40). Studien redovisar kostnader som uppstår för samhället då användandet av skogsmarken förändras från virkesproduktion till annan produktion, exempelvis biodiversitet.

Tabell 6.1 Möjligheter till måluppfyllelse – naturvårdsinstrumentens nytta för miljökvalitetsmålet.

Mål – Levande

skogar Generationsmål /

arealmål Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Frivillig avsättning

Bevara och stärka

biologisk mångfald • Hotade arter och naturtyper skyddas sig till nya lokaler…

Goda

- oftast större områden

Ganska goda - goda - garanterad varaktighet - skötselbehov bedöms - urval inom

värde-kärnor

- oftast mindre områden än NR

Ganska goda - tidsbegränsad

var-aktighet

- skötselbehov bedöms - urval inom värdekärnor

och efter ök med mark-ägare

- större områden än BS Vissa

- oklar varaktighet - markägare avgör

skogseko-systemets funktion • Skogsmarkens naturgivna

• Kulturminnen och kulturmiljöer värnas

- skötselbehov bedöms - garanterad varaktighet - inget skogsbruk

Ganska goda - skötselbehov bedöms - tidsbegränsad - oklar varaktighet

Värna skogens

sociala värde • Goda förutsätt-ningar för aktivt friluftsliv

• Skogens betydelse för naturupplevelser - inte aktivt anpassade

tillgängliga enl. alle-mansrätten

Delmål 1 – areal

skyddad skogsmark • Ytterligare 900 000 hektar skogsmark

Mindre - ganska goda - resursbegränsning - enklare process

Mindre – ganska goda - resursbegränsning - enklare process

Ganska goda - oberoende av

offent-liga resurser - ingen process - osäkert skyddsvärde

Vi gör följande bedömning av de fyra naturvårdsinstrumentens nytta och bi-drag till måluppfyllelsen av Levande skogar.

– Naturreservaten ger genomgående goda möjligheter att uppnå de kvali-tativa generationsmålen i Levande skogar. Naturreservaten omfattar ofta större områden med höga naturvärden, även om de i viss utsträckning också kan innehålla områden utanför värdekärnor. Som helhet bedöms de i denna del vara det instrument som bidrar med störst nytta för miljö-kvalitetsmålet. Däremot är naturreservatens möjligheter att bidra till det kvantitativa arealmålet mindre goda och sämre än för övriga naturvårds-instrument.

– Biotopskyddsområden har goda eller ganska goda möjligheter att uppnå de kvalitativa generationsmålen, men något sämre än naturreservat. Det beror främst på att biotopskyddsområdena är relativt små, vilket kan be-gränsa möjligheterna att uppfylla en del av dessa mål. Möjligheterna att nå de kvantitativa målen är förhållandevis små, men måluppfyllelsen hittills är ändå högre än för naturreservat.

– Naturvårdsavtal ger ganska goda möjligheter att uppnå de kvalitativa målen. Den kvalitativa nyttan bedöms dock vara något mindre jämfört med naturreservat och biotopskyddsområde. Bedömningen av natur-vårdsavtalen bygger på att de oftare används i områden med något lägre naturvärden än för naturreservat och biotopskyddsområden. Bidraget till den biologiska mångfalden påverkas också av markägarens vilja att teckna avtal. Områden med höga skogsbruksvärden, som ofta har höga naturvärden, riskerar att i mindre utsträckning blir föremål för natur-vårdsavtal. Naturvårdsavtalen har en begränsad varaktighet, vilket ger en osäkerhet om vad som händer med området efter det att avtalet går ut.

En fördel med naturvårdsavtal är att de kan omfatta större områden. I förhållande till frivillig avsättning bedöms det positiva värdet av natur-vårdsavtalen vara lättare att påvisa. När det gäller naturnatur-vårdsavtalens möjligheter att bidra till de kvantitativa målen kan de likställas med bio-topskyddsområden, dvs. en osäkerhet om målet uppfylls beroende på begränsade resurser.

– Frivillig avsättning bedöms leda till minst nytta av de fyra instrumenten när det gäller bidraget till de kvalitativa generationsmålen. Det finns också en stor osäkerhet och oklarhet om nyttan som kan variera från god till mindre god. Det gäller samtliga kvalitativa mål. Det beror på att fri-villiga avsättningar bygger på frivillig medverkan och markägarens egna beslut, vilket gör det svårt att bedöma värdet av instrumentet. Det råder ganska goda möjligheter att nå de kvantitativa målen för de frivilliga avsättningarna, vilket är bättre än för varje annat instrument. Även här påverkas måluppfyllelsen av osäkerheterna om skyddsvärdet i avsätt-ningarna.

I jämförelsen mellan instrumenten på nyttosidan bedöms naturreservat till-sammans med biotopskydd vara de två instrument som bidrar till mest nytta

för de kvalitativa delarna i Levande skogar, medan frivilliga avsättningar ger det svagaste bidraget. Om de kvantitativa målen vägs in ökar nyttan i de frivilliga avsättningarna i förhållande till naturreservaten. Alternativet fri-villiga avsättningar stärks. Nyttan med naturvårdsavtalen bedöms ligga någonstans mittemellan naturreservat och frivilliga avsättningar. Vår be-dömning av naturvårdsavtalens möjligheter att nå sina kvalitativa respektive kvantitativa mål är ungefär lika goda, eller möjligen något sämre utsikter att nå de kvantitativa målen. För övriga instrument finns det en tydligare kon-flikt mellan de kvalitativa och kvantitativa målen i måluppfyllelsen.

Frågan blir annars hur de kvalitativa målen ska värderas i förhållande till de kvantitativa när den samlade nyttan av olika instrument ska värderas. Slut-satserna av jämförelsen mellan instrumenten är dessutom svåra att dra efter-som skydden är avsedda för helt olika områden och egentligen inte är utbyt-bara. De fyra naturvårdsinstrumenten är snarare utformade för att komplet-tera varandra för att de heltäckande ska kunna skydda olika slag av områden med höga skyddsvärden.