Det finns specifika bestämmelser om energieffektivisering i reglerna om byggande. Dessa regler delas upp i olika slags åtgärder:
uppföra, bygga till, annan ändring än att bygga till och underhåll. Dessutom ställs i vissa fall s.k. förbättringskrav.
Uppföra = bygga nytt
Tillbyggnad = bygga till, öka byggnadens volym
Ändra på annat sätt än att bygga till = yttre eller inre åtgärd som
innebär ändring av till exempel planlösning, fasad, konstruktion, in- stallationer eller byte av inredning och material i större omfattning än vad som följer av underhåll. Ändringsbegreppet är inte kopplat till om en byggnads brukstid förlängs eller inte utan utgår från åt- gärden som sådan (jmfr prop. 1985/86:1 s 501).
Underhåll = inre och yttre åtgärder som behövs för att ett byggnads-
verks tekniska egenskaper i huvudsak skall bevaras. Vissa anord- ningar skall hållas i stånd så att deras funktion bibehålls. Underhåll avser både arbeten som måste göras vid upprepade tillfällen under en byggnads brukstid och speciella åtgärder som skall hålla byggna-
den i ett gott tekniskt skick eller främja en rationell drift av byggna- den. Underhåll innebär således inte att en byggnad tillförs nya egen- skaper och funktioner eller att dess standard höjs. Exempel på underhållsåtgärder är ommålning, omläggning av tak och byte av golvbeläggning. Även skötsel och injustering av t.ex. anordningar för energihushållning ingår i underhållsbegreppet. (jmfr. prop.
1985/86:1 s 243 f. och 511 ff.).
Ombyggnadsbegreppet finns alltså numera inte i reglerna om byggande.
Var exakt gränssnittet mellan ”annan ändring än tillbyggnad” och ”underhåll” går är inte alldeles tydligt.
Förbättringskrav = I en befintlig byggnad behöver i regel bara de
krav vara uppfyllda som fanns i de regler om byggande som gällde när byggnaden uppfördes eller ändrades. I några få avseenden gäller dock krav som införts senare, s.k. förbättringskrav. De behandlas nedan under särskild rubrik.
Detta behandlas nedan utifrån följande regler: • Plan- och bygglagen (1987:10), PBL
• Plan- och byggförordningen (1987:383), PBF
• Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL
• Förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m., BVF
• Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar), BBR • Allmänna råd om ändring av byggnad (allmänna råd 1996:4,
ändrad genom 2004:1), BÄR
• Boken om lov, tillsyn och kontroll (allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2), BoL
Regler om energi — hur det ser ut idag
Regler för att uppföra
Enligt 2 § BVL första stycket skall byggnadsverk som uppförs, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav, bl.a. i fråga om energihushållning (punkt 6).
Av 8 § BVF framgår att byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomforten för brukarna tillfredsställande.
10 § BVF, som bl.a. reglerar om direktverkande elvärme, behand-
las inte närmare här mot bakgrund av att Boverket i rapporten en- dast översiktligt behandlar frågor om systemens tillförsel.
Förarbeten:
Propositionen 1993/94:178 sidorna 100-103 behandlar överflytt- ningen av de tekniska egenskapskraven från PBL till BVL. På sidan 100 står det att ”De tekniska egenskapskrav som ställs i den nya la- gen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. skall mot- svara de egenskapskrav på byggnader och anläggningar som nu finns i 3 § byggproduktlagen och i 3 kap. 3-7 och 9 §§ PBL, med undantag för trevnads- och ändamålsenlighetskraven i 3 kap. 5 § PBL, som ersätts med ett användbarhetskrav för bostäder”. Av kommentaren till plan- och bygglagen, Norstedts juridik s. 3:45 framgår att någon saklig förändring av bestämmelserna om byggna- ders tekniska egenskaper åsyftades, med något undantag, inte när bestämmelserna överflyttades till BVL och BVF. Undantagen gällde alltså inte kravet på energihushållning. Därför är de uttalanden som finns i prop. 1985/86:1 om energi av stort intresse.
På sidan 105 i prop. 1993/94:178 står det att riksdagen kommer att ange de grundläggande tekniska egenskapskrav som skall ställas på byggnader och att regeringen inom denna ram anger de precise- ringar som är av mer politisk natur medan föreskrifter med huvud- sakligen tekniskt innehåll överlåts till en myndighet.
3 kap. 3 § första stycket PBL hade före den 1 juli 1995 lydelsen ”Byggnader skall medge god hushållning med energi”. I propositio- nen 1985/86:1 s 485-486 finns kommentarer till 3 kap. 3 § PBL första stycket: ”tagits in ett energihushållningskrav som i sak överens- stämmer med dagens. Det är givetvis grundläggande för hushåll- ningen med energi att byggnader är försedda med en väl isolerad klimatskärm och ett lämpligt avpassat ventilations- och uppvärm- ningssystem. Det är också viktigt att byggnadens planlösning tillåter att anordningarna för värme och ventilation utan större förändringar kan anpassas till skilda energislag. Som några remissinstanser har påpekat kan placeringen av en byggnad påverka energiförbruk- ningen” .... ”Kravet i första stycket att byggnader skall medge god hushållning med energi innebär – utöver krav på en väl fungerande klimatskärm – att byggnader skall placeras på ett sätt som främjar god energihushållning”.
Boverkets föreskrifter
Boverkets ram för att skriva föreskrifter är bemyndigandet i 18 § för- sta stycket BVF: Boverket får, efter samråd med andra berörda myn- digheter, meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bl.a. 8, 10, 14 och 15 §§ BVF. Detsamma gäller föreskrifter om krav på underhåll som avses i 2 § 3 st BVL.
Boverket har i avsnitt 9 BBR skrivit regler (föreskrifter och allmänna råd) om energihushållning.
Förslag till ändrade regler i BBR om energihushållning har tagits
fram. De ändrade reglerna beräknas träda i kraft i början av nästa år. Utgångspunkten för hur kraven ställs har ändrats. Gällande regler
ställer krav på att begränsa byggnadens energiförluster. De före- slagna reglerna innebär att krav ställs på byggnadens energibe- hov/användning, formulerat som en maximalt tillåten energimängd per golvarea och år. Uttrycket energibehov/användning används för att förtydliga att kravet avser både energibehov som är något som beräknas (oftast i samband med projektering) och energianvändning som är det faktiska utfallet när byggnaden tas i bruk. Undantaget från kravet på värmeåtervinning har tagits bort och kraven på byggnadens energibehov är oberoende av värmeförsörjningssätt, förutom för de direktelvärmda byggnaderna där kraven har skärpts. En indelning i två geografiska zoner med olika krav har införts. Mål- sättningen med revideringen av Byggreglerna som helhet har bl.a. varit att höja graden av verifierbarhet, d.v.s. det skall lättare gå att kontrollera och visa att kraven faktiskt uppfylls. Detta gäller i syn- nerhet energikravet vilket antas leda till att så faktiskt blir fallet.
I Byggreglerna och dess föregångare har krav som är relaterade till energi funnits åtminstone sedan 194662. Från 1946 och fram till 1975 endast i form av att man hade krav på högsta värmegenomsläpplig- het hos klimatskärmens olika delar. Detta uttrycktes något olika i olika utgåvor av BABS fram till 1975, men kravnivån var ungefär densamma. Sverige delades in i fyra geografiska zoner med något olika kravnivåer. 1967 tillkom ett krav på minsta värmeeffekt hos uppvärmningssystemet för att åstadkomma tillräcklig värmekom- fort. Efter energikrisen på 70-talet omarbetades och skärptes energi- kraven rejält i och med ett supplement till SBN 7563 som kom ut 1976. I vissa fall halverades tillåten värmegenomsläpplighet hos konstruktionsdelarna i vanliga bostadshus. Lägre krav infördes för byggnader som inte skulle värmas till mer än 10 eller 18 grader. Be- räkningsmetodiken utvecklades och det blev möjligt att omfördel- ningsberäkna, d.v.s. att inom vissa gränser göra en viss konstruk- tionsdel mindre isolerande om detta kompenserades med att en annan blev mer isolerande så att det sammanlagda värmebehovet blev detsamma. Dessutom infördes ett helt nytt kapitel om energi- hushållning, som mest innehöll krav på installationer. Ett generellt krav på vämeåtervinning ur frånluft, med vissa undantag, infördes. I Boverkets Nybyggnadsreglerna, NR64, från 1989 fanns strävan att övergå från detaljkrav till funktionskrav och energikravetformulera- des som ett krav på högsta genomsnittligavärmegenomgång för klimatskärmen (U-värde). Kravnivån var något högre på bostäder än på lokaler, bl.a. med hänvisning till att bostäder ofta projekteras utan direkt inflytande av brukaren, som senare skall svara för energikostnaden under en lång brukstid. Zonindelningen togs bort helt. NR innebar en viss skärpning av energikravet för bostäder och i synnerhet i den södra regionen.
62 Kungliga Bostadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan (BABS 46). 63 Statens Planverk, (1976) Svensk Byggnorm – SBN 75 supplement 1, - Energihushållning m.m.
I Boverket Byggregler från 1994 som i stort är uppbyggda som NR infördes en begränsning av kravet på värmeåtervinning ur frånluften till att enbart gälla om byggnaden uppvärms genom olja, kol, gas, torv eller el. Det innebär att fjärrvärmevärmda byggnader undantas. Dessutom får man sedan dess tillgodoräkna sig värme från värme- återvinning och värmetillförselsystemet vid omfördelningsberäk- ning.
Regler för att bygga till
Enligt 2 § BVL första stycket skall byggnadsverk som ändras, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav, bl.a. i fråga om energihushållning (punkt 6). Av andra stycket framgår att de tek- niska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de varsam- hetskrav som finns i 3 kap. 10-14 §§ PBL.
8 och 10 §§ BVF och BBR gäller även för själva tillbyggnaden. Vid
tillämpningen av bestämmelserna skall dock enligt 14 § BVF hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.
Regler för annan ändring än tillbyggnad
Enligt 2 § BVL första stycket skall byggnadsverk som ändras, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav, bl.a. i fråga om energihushållning (punkt 6). Av andra stycket framgår att de tek- niska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de varsam- hetskrav som finns i 3 kap. 10-14 §§ PBL.
8 och 10 §§ BVF gäller även för ändringen. Vid tillämpningen av
bestämmelserna skall dock enligt 14 § BVF hänsyn tas till ändring- ens omfattning och byggnadens förutsättningar.
Av 15 § BVF framgår att om en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad medför en avsevärd förlängning av byggnadens brukstid eller en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller del av denna, skall kraven i bl.a. 8 och 10 §§ uppfyllas även beträffande de delar av byggnaden som, utan att omfattas av ändringen, indirekt berörs av denna (s.k. följdkrav).
Boverket har i BÄR skrivit allmänna råd om energihushållning (avsnitt 4.6). Som ett allmänt råd skrivs att de delar av en byggnad, som berörs av en ändringsåtgärd, bör så långt det är möjligt uppfylla de energihushållningskrav som ställs i avsnitt 9:1 i BBR. Vidare finns särskilda skrivningar om klimatskärm, ventilation, värmeproduktion och värmedistribution samt effektiv elanvändning. Verket har be- myndigande att skriva föreskrifter för annan ändring än tillbyggnad. Verket har dock valt att ge ut allmänna råd eftersom ändringspro- jekten är av så skiftande karaktär och byggnaderna har så olika för- utsättningar.
Regler för underhåll
Här är det viktigt att notera att det rör sig om underhåll i den snäva mening som förklarats ovan under inledning till avsnitt 4.2.
Av 2 § 3 st BVL framgår att byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseenden som avses i första stycket i
huvudsak bevaras. Anordningar som är avsedda att tillgodose kraven i första stycket bl.a. punkt 6 skall hållas i stånd.
Boverket har bemyndigande att skriva föreskrifter även för under- håll. Verket har dock valt att inte ge ut några sådana föreskrifter. Inte heller har allmänna råd getts ut om underhåll.
Förbättringskrav
Förbättringskraven regleras i 17 kap. 20, 21 och 21 a §§ PBL. Inget av kraven har koppling till energi.
Med stöd av bemyndigande i 17 kap. 22 § PBL har regeringen i 5 § plan- och byggförordningen (1987:383) gett Boverket behörighet att meddela de verkställighetsföreskrifter och de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av 17 kap. 20-21 a §§ PBL.
Förarbeten
Departementschefen skrev i prop. 1985/86:1 s 244 ”Byggnadslag- stiftningen vilar på den grunden att bestämmelser med krav som gäller byggnader inte skall ha tillbakaverkande kraft.” På s 245 står vidare ”Jag anser det självklart att de förbättringskrav som nu finns i byggnadsstadgan bör komma till uttryck även i PBL. Ytterligare krav på förbättringar måste enligt min mening emellertid prövas mot bakgrund av bl.a. mycket ingående samhällsekonomiska och finan- siella överväganden. Jag är därför inte beredd att i detta samman- hang föreslå att några nya förbättringskrav införs”.
I prop. 2000/01:48 sidan 11 erinrade regeringen att det i PBL redan finns krav på åtgärder i befintliga byggnader när det gäller taksäker- het, förhindrande av olycksfall i maskindrivna portar, avfallshan- tering samt tillgänglighet i terminalbyggnader. Tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i offentliga lokaler och på allmänna platser är, framhöll regeringen, ett allmänt intresse av samma dignitet som dessa krav. Regeringen bedömde det därför som rimligt att införa krav på anpassning också beträffande tillgänglighet i befintliga offentliga lokaler och på allmänna platser.
Tillsyn- och kontrollsystemet
Tillsyn- och kontrollsystemet regleras i 9 kap. PBL. Bestämmelserna om tillsyn och kontroll i byggprocessen syftar bl.a. till att säkerställa att byggherren kan ta ansvar för att arbetena utförs på rätt sätt och att det som utförs kan antas komma att uppfylla samhällets krav. I 9 kap. PBL särbehandlas inte olika tekniska krav utan det är allmänna skrivningar.
Det finns en parlamentariskt tillsatt ”PBL-kommitté” som utreder bl.a. tillsyn- och kontrollsystemet.
Boverket har gett ut allmänna råd om tillsyn- och kontroll i Boken om lov, tillsyn och kontroll (BoL). I BoL finns i de allmänna råden en del skrivningar om energi.
Bygganmälan
I 9 kap. 2 § PBL står det att bygganmälan skall göras om arbetet avser installation eller väsentlig ändring av eldstäder och rökkanaler. Som ett allmänt råd i BoL på sidan 107 anger Boverket att till vad som innebär väsentlig ändring bör räknas sådana ingrepp inom en befintlig byggnads eller annan anläggnings ram som förändrar byggnaden eller anläggningen i något avseende så att dess förut- sättningar att uppfylla egenskapskraven i 3 kap. PBL (inklusive kraven i 2 § BVL) avsevärt påverkas. Detta kan t.ex. gälla åtgärder beträffande en byggnads eldstäder eller rökkanaler som påverkar byggnadens brandskydd eller medför påverkan på omgivningen (kan även avse utbyte).
Till anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art och om- fattning (9 kap. 4 § PBL). Som ett allmänt råd i BoL på sidan 111 an- ger Boverket att av redovisningen kan i förekommande fall framgå principer för luftbehandling och för värme- eller kylsystem samt effekten på större pannanläggning.
Byggsamråd
I BoL som ett allmänt råd på sidan 115 anges att exempel på frågor som bör beaktas i byggsamrådet är värme- och/eller luftbehand- lingssystemets uppbyggnad och funktion.
Kontrollplan enligt PBL
Som ett allmänt råd i BoL (sidan 124) står det att bedöms egenkon- trollen av projekteringen som bristfällig bör byggnadsnämnden i första hand råda byggherren att se över projekteringen och först därefter, om det behövs, kräva fristående sakkunnigkontroll av pro- jekteringen eller delar av den. Sakkunnigintyg kan t.ex. avse energi- hushållning enligt kraven i avsnitt 9 i BBR.