skilda individens beteende har för energiåtgången i en byggnad. Vid en normal inomhustemperatur medför sänkningen av värmen med ett gradtal en besparing på 5-6% av uppvärmningsbehovet.45 Studier har visat att hushållens energianvändning kan variera med en faktor 3 i närmast identiska hus, där skillnaden förklaras med variationer i beteendet.46
Systemet bygger på att det enskilda hushållets faktiska energiför- brukning i form av varmvatten och värme mäts och utgör underlag för den debiterade hyran. Därmed skapas ett incitament för den en- skilde hyresgästen att spara.
45 Berndtsson, 2005 sid. 20.
Varmvattenmätning sker genom mätning av den faktiskt förbru- kade vattenvolymen. För värmemätning finns två principiellt olika lösningar. Antingen mäts den genom värmesystemet tillförda vär- men eller så grundas debiteringen på den faktiska rumstemperatu- ren (komfortmätning). Därutöver kan olika kombinationer av de bägge systemen tänkas. Bägge systemen har sina brister. Vid mät- ning av tillförd värme kan det vara möjligt att åka snålskjuts på grannarna om värmeisoleringen mellan lägenheterna inte är god. Införs inte korrigeringsfaktorer kan boende i köldutsatta lägen drabbas orättvist. Vid komfortmätning fångas inte de in som vädrar ut övertemperaturer istället för att sänka värmen. Dessutom måste frågor om oönskad uppvärmning genom passiv solinstrålning och apparater hanteras. Metoder för detta finns dock.47
Systemet med komfortvärme bygger på att fastighetsägaren står för en grundvärme på 21 grader, som ingår i bashyran. Avvikelser från det värdet ger upphov till extradebiteringar respektive återbe- talningar. Hur debiteringen sker vid mätning av tillförd värme är inte lika klart uttryckt i underlagsmaterialet, men där får debiteringen tänkas ske utifrån någon tänkt normalnivå.
Tekniska och andra begränsningar
Då energibesparingen vid värmemätning uppstår genom en sänk- ning av innetemperaturen, alternativt en energieffektivare vädring, är energivinstens storlek beroende av hur stor energimängd som åt- går för att producera en viss inomhustemperatur. Detta medför att desto energieffektivare ett hus är, desto mindre blir nyttan av indivi- duell värmemätning mätt i absoluta tal. Åtgärden är alltså lön- sammare i ett äldre hus med sämre energiegenskaper än i ett ny- byggt, välisolerat hus.
Möjligheterna att installera ett individuellt mätsystem i ett befint- ligt hus påverkas av flera olika faktorer. Försörjs en lägenhet med varmvatten genom flera olika stammar fordras flera mätare. Vid mätning av faktiskt tillförd värme gäller samma sak för värmemät- ningen. Mätning av varmvatten underlättas av en cirkulationspump i systemet så att den överst boende inte drabbas av kostnader för att spola fram varmvatten på morgnar. Förekomsten av ett internt ka- beltevesystem kan vara en förutsättning för en kostnadseffektiv överföring av mätdata.
En förutsättning vid installation i befintlig bebyggelse är att man genom informationsinsatser erhåller de boendes acceptans för sy- stemet. Vid nybyggnad är det sannolikt lättare då systemet ingår som en förutsättning för lägenhetsupplåtelsen.
Exemplet Lkf48
Lunds kommunala fastighetsbolag (Lkf) installerade 2003 ett komfortvärmesystem i kv Labben med 72 lägenheter byggda 1965.
47 Rundberg 2005.
Erfarenheten från det sista kvartalet 2004 var att den normalårs- korrigerade energiförbrukningen sjönk med 13%. Av 72 hyresgäster valde 65 att ha en lägre temperatur än 21 grader. Utifrån de erfaren- heterna har Lkf valt att gå vidare och installera systemet i ytterligare 6 000 lägenheter. Arbetena finansieras till delar med Klimpbidrag. Kostnaden uppgår till 4500 kronor/lägenhet exkl. moms. Utöver mätfunktioner innehåller systemet brand- och inbrottslarm samt fuktlarm. Det är även förberett för andra funktioner som tvättstuge- bokning, portkodsystem etc.
Potential och kostnader
Besparingspotentialen uppstår genom:
• Hyresgästerna/bostadsrättsinnehavarna ges ett incitament att spara på energin.
• Trycket från hyresgästerna på fastighetsägaren att justera droppande kranar och övervärme blir sannolikt hårt.
• Den detaljerade kunskapen om byggnadens energianvändning ger underlag för andra energieffektiviseringsinsatser.
Erfarenheten från genomförda projekt visar att man i genomsnitt brukar uppnå en minskning av värmebehovet på 10 – 20 % efter in- förandet av ett system för individuell värme- och varmvattenmät- ning.49 Den potential som en ökad kunskap om byggnaden ger är inte inräknad däri. Förutsätter man att individuell värme- och varm- vattenmätning skulle införas i 10% av flerbostadshusen skulle detta ge en besparing på i storleksordningen 0,3-0,7 TWh/år räknat på det genomsnittliga beståndet.50 Förutsätter man att installationen sker där den största nyttan nås, nämligen i de minst energieffektiva hu- sen, blir effekten större. Kostnaden har uppskattas till mellan 3200 kr/lägenhet51 till 4500 kr/lägenhet (Lkf) bägge exkl. moms. För de ovan angivna 10% skulle detta ge en total kostnad i storleksord- ningen 0,8 - 1,1 mdr kronor. Därtill kommer driftkostnader i form av mätning, debitering administration och underhåll. Olika tekniska lösningar kan väljas för mätning. Utnyttjas ett externt mätservicefö- retag med en årlig avläsning kan den totala driftskostnaden upp- skattas 320 kr/lägenhet och år exkl. moms.52
Risker och konsekvenser.
Systemet bygger på att den enskilda hyresgästen/bostadsrättsinne- havaren har rätt att själv välja sin temperatur inom ett visst intervall, vilket kan leda till att den termiska komforten upplevs som bättre.
Då kostnadsansvaret för varmvattenförbrukningen överförs på hyresgästen minskar fastighetsägarens incitament att installera
49 Berndtsson 2005, sid. 19.
50 Omvandlingens förluster ej inräknade. 51 Berndtsson 2005, sid. 17.
snålspolande vattenarmaturer. I bostadsrättsföreningar där boende och fastighetsägare utgörs av samma kollektiv uppstår inte samma effekt. Motsvarande konsekvens kan uppstå om värmedebiteringen sker enligt faktiskt tillförd värme. Sker debiteringen enligt komfort- värmemetoden minskas inte fastighetsägarens incitament då 21 grader ingår i grundhyran och det är i fastighetsägarens intresse att leverera den på billigaste sätt.