Redogörelse för aktuella styrmedel
Energitillförsel
Elcertifikatsystemet är det huvudsakliga statliga stödet för förnybar elproduktion. Genom systemet får producenter av el från förnybara energikällor elcertifikat för el som produceras från förnybara källor. Producenten kan sälja elcertifikaten. För att skapa en efterfrågan på elcertifikat finns en s.k. kvotplikt. Kvotplikten innebär en skyldighet för elkonsumenten att varje år ha elcertifikat i förhållande till sin el- förbrukning under föregående kalenderår. Om elleverantörerna och elkonsumenterna inte fullgör sin kvotplikt skall en kvotpliktsavgift betalas. Mängden elcertifikat styr handelns omfattning och prissätt- ning. Kvoten bestäms av riksdagen. Främjandet av förnybar elpro- duktion genom systemet med elcertifikat redovisas i regeringens
proposition – Elcertifikat för att främja förnybara energikällor (prop. 2002/03:40).
Handel med utsläppsrätter
Enligt miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan skall de
svenska utsläppen av växthusgaser, som ett medelvärde för perioden 2008-2012, vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. Ett viktigt styrmedel i klimatpolitiken är handeln med utsläppsrätter. Ett EU-direktiv (2003/87/EEG) ligger till grund för handeln med ut- släppsrätter för växthusgaser. Detta grundar sig i sin tur på unionens åtagande enligt Kyotoprotokollet. I Sverige regleras handeln i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. En verksamhetsutövare som omfattas av lagen måste ha tillstånd att släppa ut koldioxid. Handeln går sedan i korthet ut på att ett tak sätts för hur stora de totala utsläppen får vara per år och per handelsperiod. Varje an- läggning som omfattas av handeln får sedan ett antal utsläppsrätter som kan köpas och säljas. En utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxid för en bestämd period. Den första handelsperioden löper från 1 januari 2005 och avslutas 2007 och är en försöksperiod inför perioden 2008-2012.
Skatter och avgifter på energiområdet
Energibeskattningen består idag i huvudsak av energiskatt, koldi- oxidskatt och svavelskatt. För el och värme gäller skilda beskatt- ningsprinciper. Vid produktion av fjärrvärme beskattas de ingående bränslena, men någon skatt i konsumtionsledet tas inte ut. För el gäller att energiskatt tas ut vid leverans till slutanvändare. I syfte att undvika dubbelbeskattning tas därför vare sig energiskatt eller kol- dioxidskatt ut på bränslen som använts för att producera el65. Nedan följer en kortfattad redogörelse för hur de olika delarna av energibe- skattningen är uppbyggda.
Grön skatteväxling, som i korthet går ut på att miljörelaterade skatter höjs till förmån för sänkt skatt på arbete, kommer inte att närmare beskrivas inom ramen för detta uppdrag. I denna del hän- visas till propositionen Samverkan för en trygg effektiv och miljö- vänlig energiförsörjning (prop 2001/02:143, bet 2001/02:NU 17, rskr 2001/02:317) samt propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) och Statens Energimyndighets rapport, Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen, ER 2005:27.
Energiskatt
Energiskatten är främst en fiskal skatt, dvs. syftet är inte enbart att styra energianvändningen, utan skatten utgör också en viktig in- täktspost i statsbudgeten. Energiskatt tas ut på mineraloljeproduk- ter, naturgas, kol och petroleumkoks. Alla biobränslen utom råtall- olja är befriade från energiskatt. Energiskatten är individuellt be- stämd för varje bränsle.
65 Prop. 2001/02:143 sid 51.
Koldioxidskatt
Energiomvandling som består i förbränning av fossila bränslen har en extern effekt, nämligen utsläpp av koldioxid. Syftet med koldi- oxidskatten är att kompensera för denna externa effekt. Tanken är att skatten skall ”internalisera” den externa effekten. Detta betyder att då skatten läggs till priset kommer priset på energi framställd ge- nom förbränning att inkludera samhällets kostnad för den externa effekten. Ju mer externa effekter som internaliseras i priserna på detta sätt, desto bättre motsvarar olika resursers priser resursernas verkliga knapphet, och desto bättre stämmer vår användning av energi och andra resurser överens med samhällets kostnad för att använda dessa resurser. Koldioxidskatt utgår inte för biobränslen, avfall och torv. Skatten tas ut efter bränslets innehåll av kol.
Svavelskatt
Samma tanke som bakom koldioxidskatten och tas ut på samma bränslen, men baserad på bränslets svavelinnehåll.
Fastighetsskatten
Fastighetsskatt är en skatt som utgår på innehav av en fastighet. Den används i många länder eftersom den är relativt enkel att admini- strera och mycket svår att undgå. I Sverige har fastighetsskatten sär- skilt genom 1991 års skattereform fått en starkt ökad betydelse och statens inkomster via fastighetsskatten har därefter ökat kraftigt, för år 2005 prognostiseras 25,7 miljarder kronor66. Grundläggande för skattereformen var en likformig kapitalbeskattning oavsett sparform.
Vid sidan av förändringarna när det gäller skattesatserna för fas- tighetskatten infördes genom skattereformen reglerna om initial hel och halv skattefrihet för nyproducerade småhus och hyreshus. Reg- lerna motiverades av att förslaget om basbreddning i fråga om mer- värdesskatten tillsammans med vad som föreslagits i fråga om fas- tighetsskatten och om begränsningar i rätten till ränteavdrag skulle leda till mycket kraftiga kostnadsökningar för nyproduktionen. En sådan konsekvens bedömdes oacceptabel från bostadspolitisk och fördelningspolitisk synpunkt och det ansågs därför nödvändigt att mildra denna utgiftsökning67.
Fastighetsskatten är en objektskatt som utgår oberoende av en fastighetsägares inkomstförhållanden, dock finns möjlighet till re- ducerad fastighetsskatt. Taxeringsvärdet för en fastighet skall i prin- cip uppgå till 75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Skatten betalas som en procentandel av taxeringsvärdet, för småhus 1 pro- cent och för bostäder i hyreshus 0,5 procent. Skattepliktiga fastig- heter är sådana som vid fastighetstaxeringen betecknats som små- husenhet, hyreshusenhet, industrienhet eller lantbruksenhet. Fastighetsskatten regleras i lagen (1984:1052) om statlig fastighets- skatt.
66 Prop. 2004/05:1.
Behandling av fastighetsskatten och miljöinstallationer
I Miljövårdsberedningens PM68 skrivs följande om fastighetsklass- ning och differentierad fastighetsskatt. Det behövs ett enhetligt sy- stem för miljödeklaration av fastigheter där kraven successivt höjs. Behovet har även uppmärksammats av EU-kommissionen s.k. EDM- kommitté69. Kommittén har bland annat diskuterat energimärkning av fastigheter. I Sverige har Bygga-bo-dialogen70 föreslagit ett system för miljöklassning av fastigheter i kombination med ekonomiska styrmedel såsom differentierade skatter, bankräntor och
försäkringspremier. Byggnadsdeklarationsutredningen71 och Utred- ningen om byggnaders energiprestanda72 kan ge kunskaper till ett sådant system. Beredningen pekar dessutom på nödvändigheten av att differentiera fastighetsskatten utifrån fastighetens energipre- standa.
Sambandet mellan vissa miljöinstallationer och fastighetsskatte- uttaget har uppmärksammats tidigare. Fastighetsbeskattnings- kommittén (SOU 2000:34) ansåg i frågan om miljöinvesteringar och fastighetsbeskattning att skattesystemet i vissa delar kan användas som styrmedel för att uppnå positiva miljöeffekter. Ur effektivitets- synpunkt är det dock inte lämpligt att miljörelatera den löpande be- skattningen av fastigheter utan att en sådan styrning bör ske i andra delar av skattesystemet, huvudsakligen genom användning av energiskatter och andra punktskatter. Inom ramen för fastighetsbe- skattningen framhåller kommittén att en undantagsregel för miljö- investeringar skulle innebära ett avsteg från ett strikt tillämpat kapitalinkomstperspektiv på fastighetsbeskattningen.
I Egendomsskattekommitténs betänkande (SOU 2004:36) anges att användningen av ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och bi- drag kan vara effektiva sätt att uppnå positiva miljöeffekter. Det är lika angeläget att skattesystemet inte motverkar sådana effekter.
Frågeställningen om miljöförbättrande åtgärder behandlades i propositionen Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostads- rätter (prop. 2003/04:19). Under rubriken Nedsatt fatighetsskatt, bi- drag eller skattereduktion? föreslog regeringen att stimulans för att vidta miljöförbättrande installationer skall ges i form av en skattere- duktion. Regeringen hänvisade till att sambandet mellan vissa miljöinvesteringar uppmärksammats tidigare. Som skäl för att inte använda fastighetsskatten som stimulans framförde regeringen, med beaktande av denna frågas komplexitet, att syftet med förslaget var
68 Miljövårdsberedningens promemoria 2004:2.
69 Kommittén bistår EU-kommissionen att implementera direktivet om byggnaders energiprestanda.
(Dir. 2003:139/2002/91/EG). EDM = Energy Demand Management.
70 En överenskommelse tecknad mellan företag, myndigheter, kommuner och regering år 2003.
71 Utredningen om byggnadsdeklarationer, byggnadsregister och byggfelsförsäkringar, dir. 2002:93.
att motverka den fastighetsskattehöjning som kan bli följden av en installation. Regeringen konstaterade att det inte var möjligt att inom ramen för förslaget hantera frågan om hur en miljöinvestering påverkar fastighetsskatten samt att förslaget byggde på att stimulan- sen skulle ske i form av en skattereduktion. Regeringen fann inte anledning att frångå detta.
I propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150), anges att regeringen avser att analysera förslag från Miljömålsrådet om att anpassa fastighetskatten samtidigt som principen att marknadsvärdet är grunden för fastighetstaxering be- aktas.
Fastighetsskatten och energieffektivisering
Det finns en uppfattning att investeringar i energieffektiviserande åtgärder motverkas av fastighetsskatten. Genomförs sådana inve- steringar kan fastighetens marknadsvärde och taxeringsvärde höjas. Därmed ökar också fastighetsskatten. För närvarande får småhus- fastigheter högre standardpoäng då nytt taxeringsvärde fastställs om huset exempelvis har fönster med isolerglas eller ett uppvärmnings- system som huvudsakligen består av eller är kombinerat med en värmepump. Denna höjning måste efter upptaxering betalas årligen och den belastar särskilt småhusägare. Investeringsviljan för energi- sparåtgärder kan således hämmas. Fastighetsskatten har också blivit något av en symbolfråga.
En utredning som Boverket har gjort visar begränsade ekono- miska effekter av den förhöjda fastighetsskatten.73 Där visas att energieffektiviseringarna, beroende på värdeområde och om en eller två åtgärder genomförs, ger ökade kostnader för fastighetsskatt inom intervallet 60-840 kr/år för en referensfastighet vid just valt ut-
gångsläge.
Investeringar i energieffektiviserande åtgärder medför i regel sänkta driftskostnader för fastigheten varför de totalt inte behöver leda till ökade boendekostnader, samtidigt som de kan leda till ett ökat marknadsvärde på fastigheten.
Stöd genom bidrag
Klimpbidrag
Enligt förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinve- steringsprogram får statliga bidrag ges till en kommun för klimatin- vesteringsprogram med åtgärder som bidrar till att minska ut- släppen av växthusgaser i Sverige. Syftet med Klimp är att stimulera åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser eller bidrar till ener- giomställningen och energibesparing. Programmet riktar sig i hu- vudsak till kommuner och kommuners samarbete med företag. Många av projekten rör energianvändning i bostäder och lokaler,
exempelvis genom utbyggnad av fjärrvärmenät och konvertering från olja och el för uppvärmning till biobränsle. Klimpbidraget upp- går för närvarande till totalt 1040 miljoner kronor för åren 2002- 2006. Bidraget administreras av Naturvårdsverket.
Solvärmebidrag
Enligt förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme kan statligt bidrag lämnas för att främja användningen av solvärmeteknik för uppvärmning av bostäder för permanent bruk och vissa lokaler. Ett syfte med solvärmebidraget är att ersätta el- energi, ett annat är att ge branschen stöd att utveckla och skapa för- utsättningar för utveckling av kommersiellt konkurrenskraftig sol- värme. Bidraget ges till solvärmeanläggningar och storleken beror på solfångarens årliga energiproduktion. Det är begränsat till 7 500 kronor per lägenhet i småhus, 5 000 kronor per lägenhet i flerbo- stadshus och 5 000 kronor per bostadsanknuten lokal. Det totala ”bidragstaket” för en fastighet med flerbostadshus och lokaler är 250 000 kronor. Bidraget är rambegränsat och ges till projekt som är påbörjade från och med den 1 juni 2000. Totalt finns 75 Mkr avsatta t o m den 31 december 2007. Intresset för stödet har de senaste åren ökat. Bidraget administreras av länsstyrelserna.
Bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning
Av förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning går att utläsa att bidrag kan lämnas till miljöskyddsåtgärder, teknikupphandling och utveckling av energiteknik innan en vara introduceras på marknaden. Syftet med bidraget är att stimulera utveckling, upphandling och introduktion av effektivare energiteknik. Bidraget administreras av Statens Energimyndighet.
Särskilt om teknikupphandling enligt förordningen (2003:564) Teknikupphandling definieras i förordningen som en ”upphandling av produkter eller system för vilka utvecklingen av ny teknik eller av en produktionsprocess i vilken tekniken tas fram är nödvändig för att beställarens krav skall uppfyllas”.
Stöd till teknikupphandling utgår idag genom ovan nämnda för- fattning med högst 50 % av merkostnaderna jämfört med en tradi- tionell upphandling för framtagande av en kravspecifikation, prov- ning av den produkt eller system som upphandlas, utvärdering av nya produkt- eller systemlösningar som identifierats i teknikupp- handlingen samt för att undersöka de tekniska förutsättningarna för att identifiera beställarkrav.
Stödet är ett stöd av mindre betydelse enligt kommissionens för- ordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget om stöd av mindre betydelse. Det totala stöd av mindre betydelse som lämnas till ett och samma företag får inte överstiga 100 000 euro under en treårsperiod.
Stödet behandlas även i avsnitt 4.4 i dess funktion som informativt styrmedel.
Stöd genom skattelättnader
Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus För utgifter för byggnadsarbete som utförts under tiden den 15 april 2004 till och med den 30 juni 2005 finns det möjlighet för ägare av bostadshus och innehavare av privatbostadsrätt att begära skattere- duktion, s.k. ROT-avdrag. Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast den 1 mars 2006. Skattereduktion kan ges för byggnadsarbeten. Detta innebär att arbetskostnader för vissa energibesparande åtgärder, t.ex. tilläggsisolering, kan berättiga till stöd. Kostnader för material eller utrustning kan dock inte ingå i stödunderlaget.
Skattereduktion ges till ägare av bostadshus, både småhus och hyreshus och motsvarar 30 procent av arbetskostnaden dock högst 10 500 kronor för småhus, 5 000 kronor för privatbostadsrätt och för hyreshus det högsta av beloppen 20 000 kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för 2004.
Skattereduktionen regleras i lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Stödet administreras av Skatteverket.
Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus Genom lagen (2003 :1204) om skattereduktion för vissa miljöförbätt- rande installationer i småhus kan fysiska ägare till småhus tillgodo- räknas skattereduktion för utgifter för biobränsleeldade uppvärm- ningssystem (endast nyproduktion) och energieffektiva fönster (ej nyproduktion). Skattereduktion kan medges med 30 % av den del av arbets- och materialkostnader som överstiger 10 000 kronor och den kan lämnas med högst 10 000 kronor för installation av energieffek- tiva fönster och med högst 15 000 kronor för installation av bio- bränsleeldat uppvärmningssystem. Stödet gäller för åtgärder som påbörjats tidigast den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 de- cember 2006. Stödet administreras av Skatteverket.
Investeringsstöd för energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler
Sedan den 15 maj 2005 finns ett investeringsstöd för energieffektivi- sering och konvertering i offentliga lokaler. Stödet syftar till att främja ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor och kan lämnas till ägare av lokaler som används för offentlig verksamhet.
Stödberättigade åtgärder är energikartläggning, konvertering av uppvärmningssystem, anslutning till fjärrkyla eller installation av system för frikyla, installation av eleffektivt belysnings- och/eller ventilationssystem, installation av utrustning för effektiv styrning, mätning, övervakning, reglering och drift av motorer eller uppvärm- ningssystem, energieffektiviserande åtgärder avseende klimatskärm
eller värmeåtervinning samt installation av solcellssystem. Investeringar för effektivare energianvändning ger 30 procent i skattelättnad upp till högst tio miljoner kronor per byggnad, utom för investeringar i solceller som ger skattelättnad med 70 procent upp till fem miljoner kronor per byggnad. De finansiella ramarna uppgår till två miljarder kronor, varav 100 miljoner kronor till sol- celler.
I princip gäller stödet för åtgärder som genomförs under perioden 15 maj 2005 till och med den 31 december 2006. Installation av sol- cellsystem ges stöd under perioden 15 maj 2005 till och med 31 december 2007.
Stödet regleras i förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet och betalas ut genom kreditering på sökandens skattekonto enligt 1 § lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i
energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor. Stödet administreras av länsstyrelserna.
Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bo- städer
Regeringen har i PM den 4 juli 2005 M2005/4020/E presenterat för- slag till femårigt stöd för konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme eller individuell uppvärmning med biobränsle, värmepump eller solvärme. Stödet kommer att rikta sig till ägare av små- eller flerbostadshus samt bostadsanknutna lokaler och föreslås gälla under tiden den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010. Ett mål för stödet anges vara att minska elanvändningen för uppvärmning av små- och flerbostadshus och bidra till att minska behovet av eleffekt under höglastperioder. Stöd föreslås med upp till 30 procent av konverteringskostnaden. Enligt förslaget skall stödet administreras av länsstyrelserna.