Demokrati är ett uttryck för en social ontologi av ”motstridiga oenigheter”. Den har en inneboende spänning mellan å ena sidan en obestämbarhet och en kritisk kraft som riktar sig mot etablerade diskurser, institutioner och praktiker, och å andra sidan ett sökande efter en fast och stabil identitet som begränsar demokratins radikala kraft.56
Demokratin kan inte byggas på universella rationella grunder eller på ett på förhand bestämt kollektiv eller en nationell identitet. För Connolly är demokratin inte enbart en styrelseform utan framför allt en specifik kultur inom vilken människorna utformar och ändrar på sina identiteter.57 Ingenting kan utgöra en fast grund för demokratin: varken gud eller ett ursprungligt kontrakt, varken egennyttan eller någon rättviseprincip. En pluralistisk sam-existens kräver i stället ett engagemangets etos, ett etos som enbart kan komma till stånd via en politisk förhandling mellan olika av
54 Connolly, Identity | Difference, s. 166; Pluralism, s. 7f.
55 Thomas Fossen menar att det politiska hos Connolly ofta sammanfaller med det etiska. Se Thomas Fossen, ”Agonistic Critiques of Liberalism”, Contemporary Politi-cal Theory 2008:7, s. 377.
56 Connolly, Identity | Difference, s. 190–193.
57
varandra beroende aktörer och samhällsgrupper. Detta etos blir möjligt som en politisk framgång endast när de många som sluter sig kring den ser motstridigheterna i den moraliska källan de hedrar. Det är då, när dessa människor finner lugn i det nya till-ståndet, i en acceptans av kontingens, som man kan tala om ett sådant etos.58
Connolly förespråkar en demokrati som ger utrymme åt ak-törerna att hitta egna uttryck i det offentliga rummet för sina olika idéer och som således ger rum åt just skillnader.59 Detta rum kommer till via ett spel av politiska tvister. Huvudpoängen är att aktörer med olika bakgrund blir medvetna om ”den rela-tionella och kontingenta naturen av de identiteter som kon-stituerar dem”. Det är i sin tur förutsättningen för en ”respektfull strid mellan parter som ömsesidigt erkänner den omstridda karaktären av de trosuppfattningar som orienterar dem och definierar dem i relation till varandra.”60
Det är också ett av skälen till att Connolly betonar vikten av ett etos. Det kultiveringsetos som Connolly talar om handlar om ett djupt engagemang och ett ständigt erkännande av det faktum att världen består av en pluralitet som måste respekteras. Vi måste helt enkelt vara beredda på att överge vår övertygelse eller åtminstone kompromissa med andra. Att vara klok är i det av-seendet att vara medveten om de egna föreställningarnas partisk-het och historicitet. Då kan vi kanske möta varandra med en öp-penhet och direkthet liksom med en förmåga att ifrågasätta vår egen övertygelse på samma sätt som vi ifrågasätter andras.61
Kultiveringsetoset förutsätter även en kritisk lyhördhet som enligt Connolly tar formen av ”omsorgsfullt lyssnande och
pre-58 Connolly, Why I Am Not a Secularist, s. 154; William E. Connolly, Democracy, Pluralism, and Political Theory, red. S. A. Chambers & T. Carver (New York: Rout-ledge, 2008), s. 246.
59 Se Saul Newman, ”Connolly’s Democratic Pluralism and the Question of State Sovereignty”, Political Studies Association 2008: 2, vol. 10, s. 230.
60 Connolly, Identity | Difference, s. 211.
61 Douglas Thompson, Montaigne and the Tolerance of Politics (New York: Oxford University Press, 2018), s. 149f.
sumtiv generositet”. En sådan kritisk lyhördhet och agonistisk respekt som medborgerlig dygd (hörnstenarna i ett kultiverings-etos) dyker upp vid skärningspunkten mellan enskilt arbete och mikropolitik.62 Det här är också en av Connollys styrkor: att kunna tala inte bara på ett abstrakt plan om pluralism utan att även ge praktiska exempel. Ibland kan hans diskussioner vara fyllda med praktiska råd.
I en ny bok om Trump finner man en rad sådana förslag som tydliggör Connollys idéer. I bokens tredje kapitel ger han några handlingsprinciper för att bekämpa trumpism. Det handlar till exempel om att komma samman och bilda en samling av olika ”trosriktningar, identiteter, intressen och ambitioner” som för-enas i ett engagemangets positiva etos. Han talar om en utvidgad politik, som bland annat består av kroppsliga praktiker (som att ta ögonkontakt, att utsätta sig för obekanta upplevelser). Att stödja återkommande kamper för pluralism och tillblivelse, som skakar de etablerade relationerna mellan olika människor, är ytterligare en. Detta kan man till exempel göra genom att se fil-mer som visar olika forfil-mer av romantiska vanor eller relationer mellan människor med andra hudfärger än de som man är van vid, eller genom att fördjupa sig i historien om fossila bränslen eller andra ämnen som kanske är främmande för en.63
Exemplen visar på att Connolly ser den mikropolitiska nivån som en väsentlig del i den politiska kampen, men också som en del av det demokratiska etos som bör odlas hos var och en. De visar också på den vikt han lägger vid de kroppsliga, affektiva och emotionella erfarenhetsområdena. Slutligen är den typen av mikropolitik viktiga i ljuset av att demokratin, enligt Connolly, bara kan blomstra i en miljö som redan genomsyras av den typen av engagemang. ”Idag är möjligheten till en spiritualiser-ing av skillnad och samarbete mellan olika människor störst i de pluralistiska demokratierna där sådana metoder redan har någon
62 Connolly, Pluralism, s. 126.
63 William E. Connolly, Aspirational Fascism. The Struggle for Multifaceted Demo-cracy under Trumpism (Minnesota: University of Minnesota Press, 2017), s. 83–90.
hävstångseffekt. Det är ett regulativt ideal som är lämpligt för samtida demokrati.”64