4 Myndigheter och andra aktörer – uppgifter
4.4 Aktörer inom avfall och återvinning
4.4.1 Branschorganisationen Avfall Sverige61
Branschorganisationen Avfall Sverige bildades 1947 och samlar ak- törer inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som omhändertar avfallet i landets kommuner och ser till att det återvinns. Samhällsuppdraget från kommunerna omfattar en miljösäker, hållbar och långsiktig hantering. Avfall Sverige anger som sin vision ”Det finns inget avfall”, vilket står för en grundsyn som innebär att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och
57 SMED (2015). Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar. Rapport Nr 166.
58 SOU 2018:34. S. 85.
att det avfall som uppstår återvinns och tas om hand på ändamålsen- ligt sätt. Kommunerna och deras avfallsbolag är ansvariga aktörer för en sådan omställning.
4.4.2 Verksamhetsutövare inom avfallsbranschen
Avfall Sveriges omkring 400 medlemmar utgörs av kommuner, kom- munalförbund, kommunala bolag och regionbolag inom avfall och åter- vinning. Enskilda och en stor del av näringslivet utgör kunder. I Avfall Sverige ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och privata utförare aktiva inom området avfallshantering.
Den som innehar avfall som inte omfattas av kommunalt avfalls- ansvar eller producentansvar har ett ansvar för att avfallet behandlas på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt, s.k. avfallsinnehavar- ansvar.62 Hantering av avfall sker utifrån den s.k. avfallshierarkins
prioriteringar.63 Det innebär att det ska ske utifrån bestämmelsen om
att den som behandlar avfall eller är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att hierarkin följs. Hierarkin behandlas närmare i kapitel 5. Nätverksarbete kring enskilda avlopp
Slam och andra fraktioner från avloppsanläggningar utgör hushålls- avfall när avfallet genereras i anläggningar som endast avser ett fåtal fastigheter. Slammet är inte att betrakta som hushållsavfall om an- läggningen är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll.64 Detta behandlas när-
mare i avsnitt 3.2.4. Hushållsavfall innefattas i den kommunala ren- hållningsskyldigheten.
Avfall Sverige tog 2015 initiativ till ett nätverk, vardagligt kallat slamnätverket, för att arbeta med frågor kring omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp. I nätverket ingår representanter från kommunala miljö-, avfalls- och va-verksamheter, men även bransch- organisationer och företag (leverantörer, entreprenörer, konsulter m.m.). Nätverksträffar genomförs två gånger per år, sedan 2017 i sam- arbete med va-guidens kretsloppsnätverk.
62 15 kap. 11 § miljöbalken.
63 15 kap. 10 § miljöbalken.
4.4.3 Branschorganisationen återvinningsindustrierna
Branschföreningen Återvinningsindustrierna samlar och företräder de privata återvinningsföretagen och utgör en medlemsorganisation i Svenskt Näringsliv. Medlemmarna i Återvinningsindustrierna om- sätter drygt 20 miljarder kronor årligen, antalet anställda är drygt 6 000. Föreningen anger som sin främsta uppgift att arbeta så att det skapas sunda konkurrensutsatta marknader och att avfall blir en in- dustriell råvara. En av de viktigaste frågorna blir därför att arbeta för att marknadsmässiga lösningar och konkurrensneutralitet införs på avfalls- och återvinningsområdet. Branschföreningen lyfter vidare fram behov av att stimulera och stötta medlemsföretagen så att de ar- betar långsiktigt och aktivt med miljö och etik i sina verksamheter.65
4.4.4 Verksamhetsutövare inom återvinningsbranschen66
Branschens inriktning avser i detta sammanhang omhändertagande och avsättning av avvattnat avloppsslam. Det är främst sex aktörer som till större delen agerar på den kända marknaden, dvs. den del av avloppsslammet som kommer ut på upphandling. Merparten av detta slam sprids på åkermark, en mindre del går till jordtillverkning. En mycket liten andel av slammet går till förbränning.
I den kända marknaden kan även lokala aktörer förekomma som i första hand deltar i lokala upphandlingar och vid upphandling från avloppsreningsverk av mindre omfattning. Det kan då gälla lokala lantbrukare eller entreprenörer. Även vid sådant omhändertagande sprids merparten av slammet på åkermark.
De aktörer som verkar inom ett större geografiskt område är • HDBioRec, en del av HedeDanmark a/s,
• Biototal Förnyelsebar Växtnäring AB, • Econova AB och dess företagsgrupp, • Kuskatorpet Entreprenad & Lantbruk AB, • Mewab AB, samt
Uppskattad volym 2018 var 480 000 ton slam våtsubstans, vilket motsvarar ungefär hälften av den totala marknaden. Av dessa kom- mer en stor andel från reningsverk med förhållandevis hög torrsub- stanshalt.
Den del av slammet som inte erbjuds på öppna marknaden, antas till större del gå till lokala deponitäckningar, terrassering och tätskikt av deponi eller jordtillverkning, främst i kommunernas egen regi. Flera aktörer verkar endast lokalt med spridning till lantbruk. De sva- rar tillsammans med reningsanläggningar som själva hanterar sådan spridning för högst 12 procent av slamspridningen på åkermark. Ytterligare några företag arbetar med inriktning på jordtillverkning.
Kommuner som använder avloppsslam i eller på deponi är t.ex. • Eskilstuna, gäller FSA67,
• Gävle, • Umeå.
De va-producenter som från sina anläggningar utanordnar avloppsslam direkt till lantbruk är i regel Revaq-certifierade. Exempel på sådana avloppsreningsanläggningar är Käppala på Lidingö samt Katrineholms reningsverk.
4.5
Energiföretagen
Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi, dvs. el, värme och kyla. Medlemsföretagen kan vara stora energibo- lag, kommunala bolag, mindre privata företag och företag som foku- serar på en enda nyttighet, t.ex. elnät, elhandel eller fjärrvärme. Bland dessa företag finns även aktörer som utvecklat olika typer av för- bränning av avloppsslam. Intresseorganisationen bildades av med- lemmarna i Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 2016. Verksam- hetens grundambition är hållbara och resurseffektiva energisystem. Branschen ser sig som en viktig del av lösningen när samhället möter klimathot, digitalisering och urbanisering. Avfall, biogas, fjärrvärme och vatten anges av Energiföretagen som viktiga hörnstenar i den
67 Gäller s.k. flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA, vilket utgörs av en blandning av flygaska från förbränning av biobränsle och rötat avloppsslam (rötslam).
hållbara staden. Energilösningarna är sammanlänkade med avfalls- hantering och återvinning och samverkar för att minska utsläpp och belastning på miljön. I sitt informationsarbete betonar branschen att återföring från vatten, avlopp och avfall bidrar till kretsloppssam- hället, liksom fjärrvärmesystemet som använder resurser som annars skulle gå förlorade. Många synergilösningar har byggts av kommu- ner i egen regi och i samverkan med privata aktörer.68
4.6
Gödselmedelindustri
Gödselmedel produceras för en global marknad. Exempel på mark- nadsledande företag är Yara, vars verksamhet i Sverige pågått i mer än 100 år. Yara är en världsomspännande koncern med cirka 17 000 an- ställda och verksamhet i över 60 länder. Företaget placerar sig själva som ledande i branschen och världens största leverantör av mineral- gödsel och agronomiska lösningar. Energi, kväve och naturliga mineraler omvandlas till olika växtnäringsprodukter för jordbruket. En viktig produkt är fosfor i form av mineralgödsel. Användningen av fosfor från mineralgödsel har dock minskat avsevärt inom svenskt jordbruk sedan 1950–1980, trots betydligt större skördar. Yaras gödselprodukter för svensk marknad produceras vid fabriker i Finland, Norge och Tyskland. I Köping har Yara en produktionsan- läggning för civila sprängämnen.69
Yaras svarar för cirka två tredjedelar av mineralgödselmarknaden i Sverige. Resterande tredjedel fördelas lika mellan ryska respektive andra europeiska producenter. Inom EU finns sådana producenter främst i Litauen, Polen, Nederländerna, Belgien och Frankrike.70
Merparten, 85 procent, av den fosfor som säljs i Sverige har vulka- niskt ursprung från Finland och Ryssland. Kadmiuminnehållet är mycket lågt, genomsnittligt cirka 3 mg kadmium per kilo fosfor. Res- terande 15 procent av den mineralgödselfosfor som används i Sverige är av sedimentärt ursprung brutet i Israel. Även denna fosfor har ett relativt lågt innehåll av kadmium på högst 30 mg per kilo fosfor.