Avloppsslam

I utredningens direktiv definieras avloppsslam som det avfall som uppstår när avloppsvattnet renas innan vattnet släpps ut.10

I EU:s avloppsdirektiv 91/271/EEG definieras slam som sedi- menterat slam, behandlat eller obehandlat, från reningsverk för av- loppsvatten från tätbebyggelse. 11 _{Direktivet är genomfört i Natur-}

vårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Där definieras avlopps-

8 _{Havs- och vattenmyndigheten (2019). Vägledning för prövning av små avlopp. Avsnittet} Avgränsningar, begrepp, förkortningar och utgångspunkter.

www.havochvatten.se/ hav/vagledning-lagar/vagledningar/sma-avlopp/provning-av-sma- avlopp/vagledning-for-provning-av-sma-avlopp.html, 2019-10-18.

9 _{2 §.}

slam som sedimenterat slam, behandlat eller obehandlat, från av- loppsreningsanläggning.12

EU:s direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt mar- ken, när avloppsslam används i jordbruket13 _{(slamdirektivet) har en}

något vidare definition. Med slam avses där

i) slam från reningsverk som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvat- ten med liknande sammansättning,

ii) slam från flerkammarbrunnar och andra liknande anläggningar för rening av avloppsvatten,

iii) slam från andra avloppsreningsverk än de som avses i i och ii.14

Direktivet har genomförts i svensk rätt främst genom Naturvårds- verkets kungörelse (SNFS 1994:2) om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. I kungörelsen defi- nieras avloppsslam på följande sätt. Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som behandlar av- loppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med liknande sammansättning.15

Havs- och vattenmyndigheten har en liknande definition i sina all- männa råd om små avloppsanläggningar, med skillnaden att begrep- pet slamavskiljare används i stället för flerkammarbrunnar.16 _Utred-

ningen anser för sin del att begreppet slamavskiljare är modernare och ligger mer i linje med den engelska ordalydelsen av direktivet.17

Definitionen i slamdirektivet är bred och omfattar inte bara slam från avloppsreningsverk utan även slam från flerkammarbrunnar och andra liknande anläggningar. Det innebär att även slam från små re- spektive enskilda avlopp omfattas av reglerna kring spridning av av- loppsslam. Även slam från reningsverk som behandlar avloppsvatten

12 _{2 §. Med avloppsreningsanläggning avses anläggning för behandling av avloppsvatten från} tätbebyggelse.

13 _{EGT L 181, 4.7.1986, s. 6, Celex 31986L0278.} 14 _{Artikel 2 a.}

15 _{4 §.}

16 _{Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) om små avloppsanlägg-} ningar för hushållsspillvatten.

17 _{I direktivets svenska översättning används begreppet flerkammarbrunn. I den engelska} lydelsen används begreppet septic tanks. Samma begrepp används i den reviderade lydelsen av avfallsdirektivet och har där översatts med begreppet septiktankar (artikel 3). Utredningens bedömning är att begreppet slamavskiljare är det som ligger närmast septic tanks. En sådan teknisk lösning behöver inte ha flera kamrar.

med liknande sammansättning som avloppsvatten från hushåll och tätorter omfattas av definitionen. Det innebär att även slam från re- ningsverk som renar avloppsvatten från t.ex. livsmedelsindustri om- fattas av definitionen.

Slamdirektivet är dock endast tillämpligt om avloppsslammet an- vänds på jordbruksmark. Med jordbruk avses enligt direktivet odling av alla former av livsmedelsgrödor för kommersiellt bruk, inklusive djurfoder.18 _{Det innebär att användning av avloppsslam som används}

i icke-kommersiell odling faller utanför direktivets tillämpningsom- råde. Definitionen av jordbruk innebär att detta omfattar åkermark, betesmark (naturbetesmark) och slåtterängar, även om det enligt di- rektivet och annan lagstiftning är förbjudet att sprida slam på viss jordbruksmark.19 _{Utredningen använder sig av begreppet produktiv}

jordbruksmark för att beteckna aktiva odlingsytor (åker) som inte omfattar betes- och slåttermark. Detta begrepp utvecklas närmare i avsnitt 3.2.5 om återvinning.

Direktivet utgör ett minimidirektiv, vilket betyder att Sverige kan införa mer långtgående bestämmelser. Skyddsnivån får dock inte sänkas för slam från små och enskilda avlopp. Det innebär att den nationella utformningen av nya regler ska ha EU-direktivet som en lägsta skyddsnivå. Diskussion kring detta förs i kapitlet om förbud mot spridning av avloppsslam, avsnitt 9.4. Där behandlas också mer i detalj vad utredningen avser med avloppsslam och vilka andra av- loppsfraktioner utredningen anser bör omfattas av en framtida reglering.

Avloppsslam kan ha olika karaktär och konsistens, vilket inom va-branschen ges vissa vedertagna beteckningar. Slam från primär- och sekundäravskiljning kallas även primär- och bioslam. Primär- slam utgörs av det slam som sjunker till botten vid försedimen- teringen, dvs. sista steget i den mekaniska reningen. Vid användning av fällningskemikalier används benämningen kemiskt slam. Bland-

18 _{Artikel 2 c.}

19 _{Jordbruksverket (2019). Det här är åkermark respektive betesmark. https://nya.jordbruks-} verket.se/stod/lantbruk-skogsbruk-och-tradgard/jordbruksmark/gardsstod-och-stodratter/ gardsstod#h-Markdukanfastodfor, 2019-12-13. I slamdirektivet används begreppet jordbruk. I NV:s kungörelse 1994:4 och SJVFS 2004:62 definieras åkermark och betesmark på ett liknande sätt. Med åkermark menas mark som är lämplig att plöja och som kan användas till växtodling eller bete. Av reglerna följer att man inte får gödsla på betesmark. Utredningen

ningar av dessa typer av slam kallas blandslam.20 _{Det produceras i}

medeltal cirka 80 kilo avvattnat slam per person och år. Detta avvatt- nade slam har en torrsubstanshalt (ts) på cirka 25 procent, vilket be- tyder att trots att slammet har en konsistens liknande matjord så in- nehåller det cirka 75 viktprocent vatten.21 _{Beroende på om slammet}

är avvattnat eller inte, alternativt om det har torkats så att vatten- innehållet minskat, får slammet olika volym och egenskaper. Det har bland annat betydelse vid transporter samt dimensionering och de- sign av anläggningar och processer. Nedanstående tabell ger en över- sikt över olika slamfraktioner med avseende på andelen torrsubstans.

Källa: Baresel, C. m.fl. (2014), Slamavvattning i kommunala reningsverk. IVL och Vinnova, Rapport.

Om avloppsreningsanläggningen saknar rötning eller aerob stabili- sering blir slammängden större. Några anläggningar stabiliserar slammet genom kalkning, vilket ökar slammängden.22

20 _{Baresel, C. m.fl. (2014). Slamavvattning i kommunala reningsverk. IVL och Vinnova.} Rapport.

21 _{Svenskt Vatten (2013). Slamanvändning och strategier för slamanvändning. Svenskt Vatten} Meddelande M137.