Sydkraft ÖstVärme har, som beskrivits i inledningen, en pågående nyanläggning för vilken lånekostnaderna har aktiverats. Denna redovisning stämmer överens med US GAAP. En fråga som uppstått är hur långt tillbaka i tiden en justering ska göras av tidigare genomförda nyanläggningar. Sydkraft ÖstVärme har flera pannor som har föranlett lånekostnader och frågan är alltså om justering ska göras även för dessa. Det skulle innebära att de lånekostnader som kostnadsförts under de pågående nyanläggningarna ska öka anskaffningsvärdet för tillgångarna och därmed ökar avskrivningsbeloppen för dessa anläggningstillgångar. En sådan ökning av avskrivningarna påverkar 2001 års resultat, och kan därmed bli aktuellt för justering för 2001.
Enligt Winkvist (Öhrlings PWC) ska en justering göras för allt som kan påverka resultaträkningen och balansräkningen för den aktuella perioden och vanligtvis gäller att en justering ska göras tre år tillbaka i tiden. Han menar även att väsentlighetsprincipen har betydelse för hur långt bakåt i tiden en justering ska göras. Frågan blir om det kan anses som väsentligt att justera de tidigare anläggningarna. Denna fråga anser vi kan besvaras utifrån väsentlighetsmodellen i kapitel 5.
Först och främst anser vi att det är av betydelse hur stora lånekostnaderna har varit för de olika projekten och hur stor del av avskrivningstiden som återstår. Detta är av betydelse för att få fram hur stor andel ökningen av avskrivningarna,
som en justering skulle medföra, är av de totala avskrivningarna på de totala materiella anläggningstillgångarna. Om andelen är stor skulle det innebära en stor påverkan på resultatet, då Sydkraft ÖstVärme har totala avskrivningar för materiella anläggningstillgångar på cirka 74 miljoner kronor. För att det direkt ska kunna klassificeras som väsentligt krävs enligt väsentlighetsanalysmodellen att det påverkar nettoresultatet med minst fem procent. Detta skulle innebära att det krävs att de ökade avskrivningarna är minst 0.05 * 27 467 000 = 1 373 350, vilket är cirka 1,9 % (1 373 350/74 000 000) av de totala avskrivningarna80.
Om de ökade avskrivningarna är lägre än 1 373 350, skulle det ändå kunna vara väsentligt och det krävs därför även en genomgång av de kvalitativa variablerna i väsentlighetsanalysmodellen. Den variabeln som vi anser är mest relevant att reflektera över är huruvida en sådan här justering kan ge någon effekt på helheten för Sydkraft koncernen. Om flera olika dotterbolag är i liknande situation kan deras gemensamma omräkningar ge en väsentlig effekt på Sydkraft AB:s redovisning enligt US GAAP och det skulle då motivera att göra denna justering.
6.2 Intäktsredovisning
Vid framdragning av fjärrvärme till en kund fakturerar Sydkraft ÖstVärme för en så kallad anslutningsavgift. Detta är en avgift för själva framdragningen av ledningar och rör som sedan fjärrvärmen ska levereras i. I samband med detta faktureras även i vissa fall för installation av kundens egna utrustning. Faktureringen görs som ett rabatterat paketpris av både anslutningsavgiften och installationsuppdraget. Rabatten beräknas på den totala summan, på grund av detta är det svårt att urskilja vad som fakturerats för anslutningsavgiften respektive installationen.
Enligt Swedish GAAP intäktsförs avgifterna för anslutningen och installationen direkt vid fakturering. Vad gäller anslutningsavgifterna anses det i och med framdragningen som att de framtida ekonomiska fördelarna denna framdragning medför är rimligt säkra. Det är den svenska skattelagstiftningen som kräver att intäkterna från anslutningsavgifterna ska intäktsföras direkt vid faktureringen. Skattelagstiftningen hänvisar till att god redovisningssed ska följas och enligt ett uttalande från BFN, BFN U 93:2 Redovisning av anslutningsavgifter, ska fakturerade anslutningsavgifter intäktsföras omedelbart. Enligt BFN medför inte framdragningen av anläggningen att någon annan än energibolaget blir ägare till anläggningen och därför ska den redovisas som en tillgång hos bolaget. BFN menar att det inte finns någon anledning att ta upp något mer än utgifterna för anläggningen som anskaffningsvärde för investeringen och att anslutningsavgifterna därmed ska intäktsföras.
Enligt US GAAP finns det dock ett krav på att en intäkt inte får tas upp förrän den är realiserad och intjänad. I och med att anslutningsavgiften är fakturerad kan den ses som realiserad och enligt detta skulle den i så fall intäktsföras direkt. Frågan är dock om intäkten för framdragningen kan anses vara intjänad.
Kapitel 6 Justering för Sydkraft ÖstVärme
Anledningen till att framdragning av ledningar och rör görs är för att företaget sedan ska kunna leverera fjärrvärme igenom dessa. Detta innebär att företaget fortfarande har ett åtagande gentemot kunden som innebär att anläggningen ska vara kapabel för sitt ändamål, att leverera fjärrvärme, under ett antal år. Detta skulle i så fall innebära att intäkten inte kan ses som intjänad. Enligt US GAAP ska en matchning ske mellan kostnader för anläggningen och intäkterna därav. Anläggningen har en beräknad livslängd och avskrivningstid på 25 år och generarar därmed kostnader under den tiden. För att det ska bli en matchning mellan kostnaderna och intäkterna ska därför intäkterna periodiseras, det vill säga de ska tas upp som en förutbetald intäkt och intäktsföras under nyttjandeperioden för ledningarna och rören.
Vad gäller installationsavgiften har åtagandet mot kunden fullgjorts när utrustningen installerats varför intäkten för detta kan intäktsföras direkt, då den kan anses vara både realiserad och intjänad.
Här uppstår det alltså en skillnad mellan hur Sydkraft ÖstVärme redovisar intäkten för anslutningsavgiften och hur den ska behandlas enligt US GAAP. Vid en justering till US GAAP ska Sydkraft ÖstVärme alltså istället för att intäktsföra det fakturerade beloppet för anslutningsavgiften ta upp det som en förutbetald intäkt och intäktsföra detta under den tid som anläggningen kan nyttjas. Teoretiskt sätt ska intäkterna periodiseras över anläggningens avskrivningstid, vilket är 25 år. En sådan lång avskrivningstid skulle enligt Holmqvist (Sydkraft) innebära mycket höga administrativa kostnader. Av den anledningen har Sydkraft i samråd med sina revisorer kommit fram till att en lämplig periodiseringstid för intäkterna från anslutningsavgifter är fem år (Holmqvist, Sydkraft). Justeringen innebär en minskning av resultatet och det egna kapitalet under den period som anslutningsavgiften har intäktsförts.
Huruvida det ska tas hänsyn till denna skillnad eller ej är beroende av om den kan anses vara väsentlig. Enligt vår väsentlighetsanalysmodell börjar vi med att undersöka om förändringen genom justeringen från Swedish GAAP till US GAAP resulterar i ett belopp som påverkar resultatet med 5 procent eller mer. 5 procent av resultatet är 0.05 * 27 467 000 = 1 373 350. Förändringen av justeringen, alltså skillnaden mellan vad som har intäktsförts direkt enligt Swedish GAAP och det belopp som skulle intäktsföras enligt US GAAP, är väsentlig om den överstiger 1 373 350 kr. För att skillnaden ska vara större än 1 373 350 kr krävs att de totala anslutningsavgifterna för 2001 var större än 1 716 687,5 kr, vilket vi härlett genom ekvationen: 4/5 X = 1 373 350. Det är endast 4/5 av de anslutningsavgifterna som har intäktsförts som ska justeras bort, eftersom intäkterna ska periodiseras över fem år enligt bolagets policy och därmed är 1/5 att hänföra till det första året. Enligt Lars Karlsson (Sydkraft Försäljning) uppgår de totala anslutningsavgifterna till mer än 1 716 687,5 kr per år. Detta medför att denna post är att se som väsentlig enligt denna aspekt. Det medför att en justering ska göras för denna post och att det inte finns något behov av att gå vidare och titta på de kvalitativa aspekterna i väsentlighetsanalysmodellen.
Enligt Arleij (Sydkraft ÖstVärme) kan de totala anslutningsavgifterna variera från år till år beroende på om något större projekt genomförs. Ett exempel på detta är att Sydkraft ÖstVärme nyligen dragit fram fjärrvärme till ett bostadsområde i Norrköping (Åby/Jursla) vilket medfört att många anslutningsavgifter fakturerats år 2001. Principen i FASB:s ramverk om att redovisningen ska vara konsekvent för att möjliggöra jämförbarhet medför att det bör anses som viktigt att justera för anslutningsavgifterna även de åren då skillnadsbeloppet skulle kunna anses som oväsentligt. Det hör också samman med den kvalitativa aspekten trend i väsentlighetsanalysmodellen, vilken innebär att vid en bedömning av om något är väsentligt ska hänsyn även tagas till tidigare års oväsentliga avvikelser från US GAAP.
Som tidigare nämnts fakturerar Sydkraft ÖstVärme för både anslutningsavgiften och för installationskostnaden för kundens utrustning i ett rabatterat paketpris. Detta kan medföra problem vid en justering till US GAAP när det inte kan urskiljas vilket belopp som fakturerats för anslutningsavgiften. En metod för att kunna göra justeringen är att ta fram en mall för schablonberäkning av anslutningsavgiften. Ett annat alternativ är att ändra på faktureringsrutinen, det vill säga att skilja på hur stor del av rabatten som är att hänföra till anslutningsavgiften och hur stor del som är att hänföra till installationen av kundens utrustning.
6.3 Kassaflöden
Sydkraft ÖstVärme har i sin årsredovisning skulder till kreditinstitut på totalt 84 000 000 kr varav 12 000 000 kr förfaller till betalning inom ett år. Dessa 12 000 000 kr ses som en kortfristig skuld varför den i kassaflödesanalysen hänförs till den löpande verksamheten där den nettoredovisas. Enligt Swedish GAAP får en kortfristig skuld med en löptid upp till 12 månader nettoredovisas. Detta är däremot inte tillåtet enligt US GAAP, där det finns en absolut gräns på tre månader för nettoredovisning av en kortfristig upplåning. Detta medför att denna skuld enligt US GAAP måste bruttoredovisas, det vill säga att det måste visas på hela den kortfristiga skulden, vilka amorteringar som gjorts och erlagd ränta. Posten på 12 000 000 kr borde egentligen inte, varken enligt Swedish GAAP eller US GAAP, ses som en kortfristig skuld då det faktiskt är en amortering av en skuld som har en löptid som överstiger 12 månader. Denna amortering skulle alltså egentligen ingå i finansieringsverksamheten under långfristiga skulder där den skulle bruttoredovisas både enligt Swedish GAAP och US GAAP. Då det även finns räntekostnader som är att hänföra till denna kortfristiga skuld i den löpande verksamheten ska dessa också ingå i finansieringsverksamheten.
6.4 Segmentrapportering
Sydkraft ÖstVärme ingår i koncernen i ”Affärsområdet Produktion”. Bolaget gör alltså ingen egen segmentrapportering. De kan dock påverkas av kravet enligt US GAAP på segmentrapportering, då de måste lämna information till Sydkraft AB
Kapitel 6 Justering för Sydkraft ÖstVärme
för att de ska kunna göra en sådan segmentrapportering. Exempel på information som måste lämnas för varje segment är totala intäkter och totala tillgångar. Om Sydkraft ÖstVärme i framtiden skulle komma att verka inom flera av Sydkraft AB:s olika segment, geografiskt eller verksamhetsgren, krävs då en separat redovisning för dessa segment.
6.5 Kommentar
Det är endast ett fåtal skillnader som vi tagit upp i kapitel 6 som är gällande för Sydkraft ÖstVärme. Viktigt att notera är dock att det kan vara flera skillnader som kan få betydelse i framtiden. De skillnader som är aktuella att justera för det här året kan ändras till nästa räkenskapsår och det kan då vara fler poster som måste justeras. Exempel på en skillnad som skulle kunna få betydelse i framtiden är om ett bolag förvärvas och goodwill uppstår som då ska redovisas olika i Swedish GAAP och US GAAP.
Vetskapen om att det finns fler skillnader än de som måste justeras för detta år är betydelsefull eftersom Sydkraft ÖstVärme, som sagts i inledningen, i framtiden kan komma att utvärderas enligt US GAAP. Det kan då vara viktigt att känna till vilka skillnader som kan påverka de finansiella rapporterna vid ett visst agerande i olika situationer. Vid samma exempel om goodwill som i stycket ovan kan det ha betydelse vid beslutet om ett bolag ska förvärvas eller inte om det förvärvet skulle leda till goodwill. Eftersom förvärvad goodwill redovisas olika kommer Sydkraft ÖstVärme att redovisa olika resultat enligt Swedish GAAP och US GAAP, vilket gör att de vid en utvärdering enligt US GAAP kan komma att visa ett sämre resultat än vad de skulle gjort enligt Swedish GAAP. Vetskapen om denna skillnad kan då göra att Sydkraft ÖstVärme vid beslutstillfället kan ta med denna skillnad i resultatpåverkan i beslutsunderlaget.
Kapitel 7 Slutdiskussion
7 Slutdiskussion
I detta kapitel återfinns först en kortfattad redogörelse för de slutsatser vi kommit fram till, därefter följer våra egna reflektioner.
7.1 Slutsats
Resultatet av den här rapporten är i enlighet med syftet indelat i en praktisk del och en teoretisk del. Det teoretiska resultatet är väsentlighetsanalysmodellen i kapitel 5 och det praktiska resultatet är genomgången av de identifierade skillnaderna i kapitel 6. Vi utgår nedan från de problemfrågor som vi i inledningen satte upp som ambition att besvara.
Vad finns det för upplevda skillnader mellan Swedish GAAP och US GAAP?
Det är många olika poster där skillnader finns mellan Swedish GAAP och US GAAP, men inte alla gäller för samtliga företag. Det kan ändå vara viktigt att veta vilka skillnader som finns, för att på så vis vara uppmärksam på när eventuella nya justeringar är nödvändiga. Vissa skillnader är av större betydelse än andra och påverkar troligtvis en större andel av företagen än vad andra skillnader gör. Den största skillnaden är för närvarande hur finansiella instrument ska redovisas, eftersom det kan leda till stora varianser i resultatet. De flesta stora koncerner bör beröras av den skillnaden, med tanke på att de verkar på internationellt plan och att det ofta innebär säkring av valuta för att skydda mot valutaförluster på grund av försäljning i annan valuta.
Hur kan företagen behandla dessa skillnader?
För att kunna behandla skillnaderna och göra en justering till US GAAP, krävs att den som ska göra justeringen är väl insatt i både Swedish GAAP och US GAAP. Det krävs även att företaget har ett system för kontinuerlig uppdatering av kunskaperna, eftersom det hela tiden ges ut nya uttalanden och rekommendationer både i Swedish GAAP och US GAAP. Konkret ska justeringarna av räkenskaperna göras genom att det som är gjort enligt Swedish GAAP som inte får göras enligt US GAAP ska återföras och tvärtom. Hur återföringarna ska gå till är olika för de olika posterna, de justeringar som ska göras finns beskrivna post för post i kapitel 6.
Vad är innebörden av begreppet väsentligt i situationer där en justering till US GAAP ska göras?
Faktumet att vad som är att anse som väsentligt har en stor betydelse vid en diskussion om justering till US GAAP har under arbetets gång framkommit tydligt. Att sätta en entydig definition på väsentligt är enligt vår bedömning en omöjlighet, eftersom det finns många olika subjektiva tolkningar av begreppet. Generellt är dock att det finns olika aspekter på vad som är väsentligt, kvantitativa och kvalitativa. Dessa aspekter finns med i den modell över en väsentlighetsanalys som vi har kommit fram till. Denna modell anser vi kan vara en utgångspunkt vid bedömning av vad som är väsentligt att justera. För att
kunna tillämpa modellen måste företagen se till i vilket sammanhang väsentlighetsbedömningen ska göras.
7.2 Reflektioner
Arbetet med den här uppsatsen har väckt många olika tankar kring ämnesområdet. Vår förhoppning är att vara nedanstående reflektioner ska leda till nya frågor och tankar, vilket i sin tur kan skapa intresse för fortsatt forskning på området.
Påverkan på beslutsfattandet
Bland de intervjuade företagen tog de flesta inte hänsyn till vad justering till US GAAP hade för effekt när de skulle fatta beslut inom organisationen. Vi anser att det kan höra ihop med att de som fattar besluten inte alltid är de som har kunskap om redovisning enligt US GAAP. Om företaget ska ha som policy att ta hänsyn till US GAAP vid beslutsfattandet skulle en sådan kompetens behöva förmedlas ut till en stor del av organisationen. Det företag som faktiskt tog hänsyn till US GAAP vid beslutsfattandet, Song Networks, är ett Item 18 bolag vilket innebär att de gör en fullständig redovisning enligt både Swedish GAAP och US GAAP. Vi menar att detta kan spela en avgörande roll för att det var just de som tog hänsyn till US GAAP vid beslutsfattandet, eftersom de emitterat kapital i USA och den marknaden är av stor betydelse för bolaget. Detta går att ställa mot Scania, som är ett av de företag vilka inte tar någon hänsyn till US GAAP vid beslutsfattandet. Scania har inte emitterat några aktier på den amerikanska börsen utan de har endast gått in på börsen med depåbevis81 på befintliga aktier. Handeln av dessa depåbevis är mycket liten och de anser därmed inte att hänsyn behöver tas till US GAAP vid beslutsfattandet, eftersom effekten av det blir liten.
Revisorernas roll i justeringsarbetet
Något annat vi reflekterat över under arbetets gång är att revisorerna har en stor betydelse i arbetet med US GAAP justering. Företagen förlitar sig mycket på revisionsbolagen vad gäller identifiering av skillnader och uppdateringar av nya rekommendationer. På dotterbolagsnivå saknas i de flesta företagen kunskap om US GAAP och där förlitar de sig helt och hållet på revisorerna. Dessa får ta ansvar för att rapporteringen är i enlighet med US GAAP och påvisa vilka poster som behöver justeras. Den kunskap som finns om US GAAP i företagen finns främst på moderbolaget, men även där har revisorerna en stor betydelse. Anledningen till att kunskapen om US GAAP till stor del är koncentrerad till revisionsbolagen anser vi är att US GAAP är ett omfattande område med snabb förändringstakt och därmed skulle det bli mycket dyrbart för företagen att själva besitta den kunskapen. Företagen har troligtvis uppskattat att kostnaden för att köpa kompetensen från revisionsbolagen blir lägre än att ha den i bolaget.
En fråga som vi anser är central i den här diskussionen är huruvida företagen bör förlita sig så mycket på revisorerna som de faktiskt gör. Att företagen inte själva besitter kunskapen borde medföra att de inte har samma kontroll över de
Kapitel 7 Slutdiskussion
finansiella rapporterna som lämnas till den amerikanska börsen som de har på sina svenska rapporter. Vid framtagandet av de finansiella rapporterna borde det vara viktigt med bransch- och företagsspecifik kunskap och därför är det ett krav att revisorn är väl insatt i verksamheten för att inte missa dessa specifika förhållanden. Frågan är om en revisor kan vara lika insatt i de företagsspecifika delarna som en person från företaget. Vi anser att det optimala vore ett samarbete mellan revisorn och företaget där revisorn bistår med expertkunskap om nya lagar och rekommendationer med mera och företaget bidrar med verksamhetsspecifik kunskap. Ett dylikt samarbete har vi genom intervjuerna insett finns i vissa företag.
Kunskapen om US GAAP på revisionsbolagen finns främst på expertavdelningar på huvudkontoren och inte i så stor utsträckning på lokala revisionsbyråer. Det är ofta de lokala revisionskontoren som bistår företagens dotterbolag på mindre orter och det är även de revisorerna som innehar kunskapen om dotterbolagens verksamhet. I de fall då dotterbolagen måste göra en justering till US GAAP medför det att expertkunskap måste inhämtas från revisorer som inte är insatta i företagets verksamhet. Frågan blir då om viktig information förbises vid justeringen på grund av detta.
Ett problem vi upplever är att flera av de intervjuade företagen har samma revisionsbyrå som reviderar deras finansiella rapporter justerade enligt US GAAP, som också är konsulter under framtagandet av rapporterna. Vi ifrågasätter huruvida revisionsberättelsen i sådana fall kan anses som framtagen på ett oberoende sätt. Vi anser att det först och främst krävs att det är olika personer som utför justeringen och revideringen. För det andra anser vi att dessa båda personer ej bör arbeta inom samma avdelning på byrån, eftersom det kan medföra att de är mer beroende av varandra. För det tredje ställer det krav på att det är en stor revisionsbyrå som har möjlighet att uppfylla krav ett och två.
Jämförbarhet
Ytterligare en reflektion vi gjort är hur omräkningsnoten i företagens årsredovisningar är uppbyggd. Det är inte alltid det finns en beskrivning av hur justeringsposten hanteras enligt Swedish GAAP före beskrivningen av hur den ska hanteras enligt US GAAP. En sådan beskrivning av Swedish GAAP skulle underlätta jämförelsen mellan de två systemen för användaren. I flera fall finns det inte heller någon hänvisning till lagrum och rekommendationer, vilket