Securities and Exchange Commission, SEC

SEC skapades genom Securities Exchange Act of 1934 för att hjälpa till att reglera värdepappershandeln. SEC har sanktionsmöjligheter för alla företag som emitterat värdepapper till allmänheten eller vilkas aktier är listade på en amerikansk börs. SEC:s huvudsakliga uppgift är att skydda investerare och upprätthålla förtroendet på marknaderna för aktier och andra värdepapper, vilket möjliggörs genom att SEC övervakar den information som lämnas av företagen. För att uppnå detta krävs det att publika företag är öppna med värdefull finansiell information och annan information till allmänheten. Denna information kan sedan användas som grund för investeringsbeslut och måste därför vara kontinuerlig, omfattande och riktig för att korrekta beslut ska kunna fattas. Organet har laglig rätt att föreskriva redovisningsstandards och praxis för de företag som är registrerade hos dem. (www.sec.gov, 2002-04-18)

SEC regleras av flera stadgar och lagar, främst Securities Act of 1933 och Securities Exchange Act of 1934. Securities Act of 1933 har huvudsakligen två uppgifter, den ena är att de kräver att investerare erhåller finansiell information och övrig information av betydelse som rör värdepapper vilka erbjuds för försäljning till allmänheten. Den andra uppgiften är att förhindra bedrägeri, förfalskning och andra olagligheter vid försäljning av värdepapper. Securities Exchange Act of 1934 bemyndigar SEC att registrera och reglera värdepappersmarknaden. (www.sec.gov, 2002-04-18)

Genom Securities Exchange Act har SEC möjlighet till disciplinära åtgärder för de reglerade företagen och personer kopplade till dessa. De har även rätten att kräva periodisk rapportering av de företag som har värdepapper för försäljning till allmänheten. (www.sec.gov, 2002-03-19) Nedan följer en beskrivning av de olika uttalanden och lagar som SEC står bakom och därefter en redogörelse över de olika rapporterna som utländska bolag noterade på en amerikansk börs ska skicka till SEC.

3.2.3.1 SEC:s uttalanden och lagar

Styrningen från SEC sker genom bland annat Regulation S-X och Regulation S- K, dessa är dokument som reglerar form och innehåll av den finansiella informationen samt standardregler för utformandet av de finansiella rapporterna som krävs vid rapportering till SEC. Enligt Regulation S-K Item 301 får ett utländskt företag rapportera enligt andra principer än US GAAP, men då krävs en omräkning till US GAAP och som stämmer överens med Regulation S-X, i rapporterna som skickas till SEC. I bilagorna 2 och 3 finns utdrag från Regulation S-K och S-X som rör utländska företags rapportering till SEC.

Utöver Regulation S-X och S-K ger SEC ut Staff Accounting Bulletins (SAB) och Staff Legal Bulletins (SLB). SAB återger kommissionens ledamöters åsikter angående redovisningsrelaterade praktiska frågor och SLB deras åsikter

Kapitel 3 Rapporteringssystem

angående olika aspekter av aktielagarna och SEC:s regleringar. De är inte legalt bindande, då de representerar ledamöternas åsikter.

3.2.3.2 Rapporter till SEC

Det är främst två rapporter som kan bli aktuella för utländska bolag noterade på den amerikanska börsen att skicka in till SEC, dessa är 20-F rapport och 6-K rapport.

Rapport 20-F

20-F rapporten är en motsvarighet till den svenska årsredovisningen, innehållande en textdel och en sifferdel. Vad som ska finnas med i 20-F rapporten styrs av om bolaget klassificeras som ett Item 17 eller Item 18 bolag. Det ställs något högre krav på ett Item 18 bolag, till exempel att rapportering i segment måste göras vilket det finns undantag för om det är ett Item 17 bolag som rapporterar (Form 20-F, Item 18).

Det som avgör om ett bolag är ett Item 17 eller ett Item 18 bolag är om företaget vid sitt inträde på börsen har emitterat nya aktier eller endast registrerat sina aktier. Om företaget har emitterat nya aktier ska företaget klassificeras som ett Item 18 bolag. Vid en emission senare än börsintroduktionen beror det på vad det är för emission om bolaget ska omklassificeras från ett Item 17 bolag till att vara ett Item 18 bolag. Om det är en emission till nya aktieägare ska det därefter klassificeras som ett Item 18 bolag. Om det däremot är en emission där de gamla aktieägarna har företrädesrätt medför det inte att bolaget ska omklassificeras till ett Item 18 bolag. (Winkvist M., Öhrlings PWC)

Enligt Lundqvist (Song Networks) är textdelen i 20-F rapporten lik den svenska årsredovisningen men den är betydligt mer omfattande både vad gäller mer text och mer förklaringar. 20-F rapporten ska innehålla mer detaljerad information. Enligt Lindgren och Lundqvist (Electrolux) finns det innehållsmässigt i stort sett samma information med i 20-F rapporten som i den svenska årsredovisningen, men de skiljer sig åt vad gäller strukturen i textdelen. 20-F rapporten är uppdelad i olika items med krav på specifikt innehåll och vilken item som ska innehålla vad. En detalj som inte finns med i samma utsträckning i den svenska årsredovisningens textdel men som det ställs höga krav på i 20-F rapporten är att det ska finnas en riskanalys. (Lindgren C-H. & Lundqvist A., Electrolux) Ett exempel på att större krav ställs på riskanalysen i USA är att Swedish Match nu i sin årsredovisning redogör för vilka åtal de ställts inför. I Dagens Industri (2002- 04-29) motiverar en representant för Swedish Match detta informationstillägg med att kraven på företaget ökat vad gäller riskanalys i årsredovisningen i och med att de måste rapportera till SEC.

”En ytterligare post som ska finnas med i 20-F rapporten som ej finns med i den svenska årsredovisningen är ”subsequent events”, vilket innebär att man ska ta med händelser som inträffat efter skrivandet av årsredovisningen som en del i textdelen av 20-F rapporten.” (Lindgren C-H. & Lundqvist A., Electrolux)

De ”subsequent events” som ska tas med i 20-F rapporten är alltså även sådana viktiga händelser som inträffat efter det att den svenska årsredovisningen upprättats fram till dess att 20-F rapporten arkiveras. Det finns reglerat i ÅRL 6:1 2 p. att det ska lämnas upplysningar i förvaltningsberättelsen om händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat efter räkenskapsårets slut. Det har alltså redan tidigare funnits ett krav på sådana upplysningar. Redovisningsrådet har dock givit ut ett utkast till en rekommendation om händelser efter balansdagen vilket är ett förtydligande av detta. Detta utkast anger mer specifikt vilka händelser som ska och inte ska beaktas. Remisstiden för detta utkast löpte ut den 15 januari i år och rekommendationen ska enligt utkastet träda ikraft från och med den 1 januari 2003. Om utkastet till rekommendationen går igenom kommer det finnas krav på upplysningar i de finansiella rapporterna om händelser efter balansdagen även enligt Swedish GAAP.

I 20-F rapporten inkluderas antingen fullständiga balans- och resultaträkningar enligt US GAAP eller så kan bolag istället välja att inkludera balans- och resultaträkning från den ordinare årsredovisningen enligt Swedish GAAP och därtill lägga en omräkningsnot som visar på skillnaderna mellan Swedish GAAP och US GAAP samt dess effekt på nettoresultatet och eget kapital (Form 20-F). SEC har möjlighet att ifrågasätta poster och ställa frågor till företagen angående rapporternas innehåll (Lundqvist M., Song Networks). 20-F rapporterna som skickats till SEC finns tillgängliga för allmänheten via Internet.

Rapport 6-K

Enligt Lindgren (Electrolux) är 6-K rapporten en rapport som innehåller både kvartalsrapporten och viktiga pressreleaser. Viktiga pressreleaser som finns med i 6-K rapporterna kan exempelvis vara om företaget köpt eller sålt någon enhet.