3.2 US GAAP
3.2.1 Financial Accounting Standards Board, FASB
1973 ersattes APB med en helt ny standardsättande organisation som bestod av tre organ, varav FASB var den ena. De andra två var FAF27 och FASAC28. FASB
är en privat organisation som bildades för att etablera standarder för finansiell redovisning och rapportering. Medlemmarna i FASB är utsedda av FAF. FASB:s uttalade mål är att etablera finansiella redovisnings- och rapporteringsstandarder som vägledning och utbildning för utfärdare, revisorer och andra användare. (Ordelheide D. and KPMG, 2001, s. 2867)
FASB:s rekommendationer är officiellt erkända av SEC och AICPA som auktoritativa, (www.fasb.org, 2002-04-18). FASB utfärdar fyra olika typer av uttalanden. Dessa är:
• Statements of Financial Accounting Standards (SFAS)
• Interpretations (FIN)
• Technical Bulletins och
• Statements of Financial Concepts (SFAC)
Dessa uttalanden är såväl breda redovisningskoncept som olika standarder för finansiell rapportering. De utgör även vägledning för implementering av standards. (www.fasb.org, 2002-03-19) En beskrivning av de fyra olika uttalandena följer nedan.
SFAC
Redovisningskoncepten utgörs av SFAC och fungerar som vägledning och referensram vid etableringen av standards och för att lösa uppkomna problem och frågor. Det finns sju stycken SFAC, varav fem utgör det principiella ramverket för finansiell rapportering av vinstdrivande organisationer29. (Hartman et al,
2000, s. 8) Då SFAC är den principiella grunden till US GAAP anser vi att det är av stor betydelse att redogöra för dessa, för att därmed skapa en ökad förståelse för det amerikanska redovisningssystemet.
Alla delar i det principiella ramverket är till för att skapa information som är användbar för intressenternas beslutsfattande. Grundtanken är att skapa en så bra resursallokeringen som möjligt genom att företagen ska lämna information som uppfyller de principiella kraven och är basen för allokeringen av resurserna på marknaden. Det principiella ramverket innehåller mål för den finansiella
27 FAF står för Financial Accounting Foundation och är en oberoende stiftelse som ansvarar för att välja
medlemmar till FASB och FASAC och de är även finansiärer till deras verksamhet. Stiftelsen tar emot bidrag och godkänner FASB:s budget. De ansvarar även för att utöva en övergripande tillsyn över FASB:s undantag och lösningar på tekniska problem. (www.fasb.org, 2002-03-19)
28 FASAC står för Financial Accounting Standards Advisory Committee. Deras primära uppgift är att
agera rådgivare åt FASB i frågor som är relaterade till olika projekt som FASB bedriver, möjliga nya projekt och andra frågor som kan behöva beaktas av FASB. FASAC:s möten ger FASB en möjlighet att kunna diskutera olika synvinklar med individer från varierande branscher och med olika professioner då medlemmarna är från revisionsbyråer, akademiker och chefer för olika professionella organisationer. (www.fasb.org, 2002-03-19)
Kapitel 3 Rapporteringssystem
rapporteringen vad gäller kvalitativa aspekter, redovisning och mätning. Det innehåller även begränsningar för de finansiella rapporterna. I SFAC 2 finns en modell över hierarkin för de kvalitativa aspekterna. I denna modell, som illustreras i figur 3.3, finns även begränsningar medtagna. (Hartman et al, 2000, s. 9 ff) Vi beskriver nedan de olika delarna i det principiella ramverket.
Figur 3.3: A Hierarchy of Accounting Qualities
Källa: FASB SFAC 2, Ordelheide D. And KPMG, 2001, s. 2877.
Kvalitativa aspekter: De två primära kvalitativa aspekterna är enligt SFAC 2 relevans (relevance) och trovärdighet (reliability). Relevanskriteriet innebär att informationen ska medföra en skillnad i beslutsfattande genom att hjälpa användarna att göra förutsägelser om följderna av förflutna, nuvarande och framtida händelser (predictive value) eller genom att bekräfta eller korrigera förväntningar (feedback value) (Kam, 1990, s. 516). För att relevanskriteriet ska vara uppfyllt krävs även att informationen når beslutsfattarna medan informationen kan påverka beslutet (timeliness) (ibid). Att informationen ska vara trovärdig innebär dels att den ska kunna verifieras av flera olika oberoende observatörer (verifiability), dels att den ska representera den underliggande händelsen (representational faithfulness), samt att informationen är neutral (neutrality) (ibid, s. 522)
En ytterligare kvalitetsaspekt är jämförbarhet (comparability) som även innehåller kriteriet att informationen ska vara konsekvent (consistency). Detta innebär att för att informationen ska vara användbar krävs att den går att jämföra
Ingredients of primary qualities
Decision-makers and their characteristics (for example, understanding or prior knowledge) Users of accounting information Benefits > Costs Pervasive constraint Understandability User-specific qualities Decision usefulness Relevance Reliability Primary decision- specific qualities Timeliness Feedback value Predictive value
Verifiability Neutrality Representational faithfulness
Comparability (including consistency)
Secondary and interactive qualities Materiality Threshold for recognition
med andra företags finansiella rapporter och med det egna företagets rapporter från tidigare år. (Ordelheide D. And KPMG, 2001, s. 2876)
Redovisning och mätning: Vad som ska omfattas av företagets räkenskaper bestäms genom vilka poster som ska redovisas (recognition). Till vilket belopp en viss post ska tas med i räkenskaperna bestäms genom mätkriterierna (measurement). Kriterierna för dessa båda, redovisning och mätning, finns i SFAC 5. Operationaliseringen av dessa kriterier bygger på ett antal grundläggande antaganden (assumptions), principer (conventions) och begränsningar (constraints). (Hartman et al, 2000, s. 14 ff)
De olika utsagorna är antaganden om redovisningsenheten (economic-entity), fortlevnad (going-concern), periodavgränsning (periodicity) och monetära enheten (monetary unit). Antagandet om redovisningsenheten innebär att man förutsätter att händelserna i en ekonomisk enhet är skilda från andra enheters ekonomiska aktiviteter. Antagandet om fortlevnad betyder att det förutsätts att den ekonomiska enheten ska fortgå enligt planerna, så länge inget annat kan påvisas. Antagandet om periodavgränsning förutsätter att de ekonomiska aktiviteterna i ett företag kan delas in i olika tidsperioder för rapporteringen, såsom kvartal och år. Slutligen menas med antagandet om den monetära enheten att valutan, i USD, antas vara en lämplig bas för mätning av ekonomisk aktivitet. (Hartman et al, 2000, s. 15)
De nämnda antagandena leder fram till ett antal principer. Dessa är kostnads- (cost or other measurement basis), matchnings- (matching), försiktighets- (conservatism) och öppenhetsprincipen (full disclosure) samt principen om intäktsföring (revenue recognition). Den första, kostnadsprincipen, handlar om vilket belopp en post ska tas upp till i räkenskaperna. Detta belopp kan enligt SFAC 5 grunda sig på olika attribut, beroende på vad det är för slags post och relevansen och tillförlitligheten i attributet. Det finns fem olika attribut som används, dessa är anskaffningsvärde, återanskaffningsvärde, marknadsvärde, nettoförsäljningsvärdet och diskonterat värde av framtida kassaflöden. Principen om intäktsföring innebär att intäkten ska vara antingen realiserad, realiserbar eller intjänad för att få redovisas som en intäkt. Med matchningsprincipen menas att kostnaderna för en viss aktivitet ska tas upp i samma period som intäkterna för den aktiviteten. Försiktighetsprincipen innebär att om det finns flera olika handlingsalternativ vid redovisningen ska det alternativet som medför minst risk för övervärdering av intäkter och tillgångar väljas. Metoden som väljs ska vidare spegla den ekonomiska substansen av den underliggande händelsen. Öppenhetsprincipen innebär att all information som kan påverka en beslutsfattares bedömning ska finnas med i räkenskaperna, detta bygger på väsentlighetskriteriet. (Hartman et al, 2000, s. 15 f) Väsentlighetskriteriet diskuteras mer nedan under begränsningar samt i kapitel 5.
Begränsningar: SFAC 2 identifierar tre begränsningskriterier för redovisningsinformationen. För det första ska inte kostnaden för att ta fram informationen överstiga nyttan av den (costs/benefits). För det andra ska hänsyn
Kapitel 3 Rapporteringssystem
tas till branschspecifika förhållanden (industry practices). Den tredje begränsningen bygger på relevanskriteriet, nämligen att endast de poster som är av väsentlig storlek ska rapporteras separat (materiality). Väsentlighetskriteriet specificeras inte med en definition eller beloppsgräns i SFAC 2, utan FASB har överlåtit till företagen att själva avgöra vad som är väsentligt i olika situationer. Detta motiveras med att en riktig bedömning av vad som är väsentligt endast kan göras av de som har all fakta om just den händelsen. (Hartman et al, 2000, s. 13 f) Vi diskuterar väsentlighetskriteriet mer ingående nedan, då detta är en viktig del i den finansiella rapporteringen eftersom det är avgörande för vilka poster som ska tas med.
SFAS, FIN och Technical Bulletins
SFAS är de uttalanden som anger vilka redovisningsmetoder och tillvägagångssätt som krävs för specifika redovisningssituationer, alltså standarder. FIN är ändringar och utvidgningar av frågor som är relaterade till tidigare utgivna rekommendationer och har till syfte att klargöra och förklara de olika frågorna och omarbeta dem. Technical Bulletins har endast som uppgift att kunna användas som komplement vid implementeringsproblem och utgör egentligen inte GAAP. (Ordelheide D. and KPMG, 2001, s. 2867)
3.2.1.1 Emerging Issues Task Force (EITF)
EITF upprättades som en hjälp för FASB vid identifieringen av frågor och problem. Deras mål är att stå för vägledning av nya frågor vilket leder till att frågor som kräver formella uttalanden av FASB begränsas. Meningen är att de ska uppnå enighet om hur nya och ovanliga transaktioner ska redovisas vid de fall de medfört skillnader i redovisningen mellan företag. Om detta kan uppnås är det en indikation på att FASB inte behöver agera, om det däremot är så att enighet inte kan uppnås så kan det tyda på att ett agerande av FASB är nödvändigt. (Ordelheide D. and KPMG, 2001, s. 2869)