Koncernredovisning

Det finns skillnader mellan Swedish GAAP och US GAAP vad gäller vilken metod som ska användas för konsolidering vid företagsförvärv och samgåenden. Vad gäller förvärvad goodwill behandlas de i Swedish GAAP av RR 1:00 och i US GAAP av SFAS 142, se avsnitt 5.2.6 om immateriella tillgångar. Upplysningskraven angående koncernredovisning är så komplexa och otydligt skrivna att ingen jämförelse går att göra på den punkten. Hur avsättningar för omstruktureringar ska behandlas i förvärvsanalyser regleras i Swedish GAAP av RR 1:00 och i US GAAP av EITF 95-3, se även avsnitt 5.2.2.1. Nedan beskrivs skillnader i konsolideringsmetod.

Swedish GAAP: Enligt RR 1:00 ska ett företagsförvärv i normalfallet redovisas

enligt förvärvsmetoden, vid vissa undantag ska kapitalandelsmetoden användas. Kapitalandelsmetoden ska enligt ÅRL 7:24 användas om det förvärvade företagets verksamhet skiljer sig så mycket från det förvärvande bolaget att

Kapitel 5 Justeringsposter

användande av förvärvsmetoden inte skulle ge en rättvisande bild. Av följande citat från RR 1:00 framgår att ett användande av kapitalandelsmetoden i stort sett aldrig kan bli aktuellt:

”En tillämpning av lagbestämmelsen på ett sätt som tillgodoser rekommendationens strävan efter jämförbarhet kräver kriterier för identifiering av sådan avvikande verksamhet och för bedömning av vad som i sammanhandget skall anses vara en rättvisande bild. Sådana kriterier låter sig knappast formuleras.” (RR 1:00, punkt 29)

Vid samgående ska poolningsmetoden användas. För en klassificering som samgående krävs att det inte går att identifiera vilket företag som är förvärvande. Då det oftast går att identifiera förvärvaren används poolningsmetoden endast i undantagsfall.

US GAAP: Ett företagsförvärv eller samgående ska enligt SFAS 141 ”Business

Combinations” alltid redovisas enligt förvärvsmetoden57_.

Enligt EITF 96-16 ”Investor’s accounting for an investee when the investor has a majority of the voting interest but the minority shareholder or shareholders have a certain approval or veto rights” ska inte ett majoritetsägt företag konsolideras om en minoritetsägare har speciellt godkännande eller vetorätt. Kapitalandelsmetoden ska då användas. (Swedish Match, 2001, s. 46)

Jämförelse: I och med införandet av SFAS 141 har skillnaden mellan Swedish

GAAP och US GAAP ändrats. Tidigare var det mindre restriktiva regler för användandet av poolningsmetoden i USA än i Sverige, nu är det tvärtom. Det går inte att med säkerhet påstå att det fanns någon skillnad mellan hur ofta poolningsmetoden användes i Swedish GAAP och US GAAP innan SFAS 141. Detta eftersom poolningsmetoden enligt Hanson (Ernst & Young) tidigare användes även i situationer när den egentligen inte borde ha använts. Om ett samgående har redovisats med poolningsmetoden enligt Swedish GAAP krävs vid en justering till US GAAP att poolningsmetodens redovisningsåtgärder återförs och att samgåendet istället redovisas enligt förvärvsmetoden.

Någon motsvarighet till EITF 96-16, att konsolidering ej ska göras om minoritetsägare har vetorätt, finns vad vi erfar inte i Swedish GAAP. Enligt Swedish GAAP kan det inte avtalas mellan aktieägarna att ta bort konsolideringen, med bindande verkan mot bolaget. Ett sådant avtal skulle leda till en inskränkning av aktiens rätt och den möjligheten finns inte enligt svensk lag. Enligt ABL 9:37 får inte bolagsstämman fatta ett beslut som kan ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget. Detta leder alltså till att ett avtal om vetorätt för en minoritetsägare inte kan bli gällande gentemot bolaget. Enligt Hanson (Ernst & Young) är det dock tveksamt om det verkligen finns någon skillnad mellan Swedish GAAP och US GAAP på

den här punkten. Han pekar på att, enligt ÅRL, ett bolag endast ska konsolideras om företaget som upprättar koncernredovisningen har kontroll över bolaget. Om det finns en minoritetsägare med vetorätt medför det då att det är tveksamt att företaget har kontroll, vilket skulle medföra att det i enlighet med US GAAP inte skulle ske någon konsolidering. Enligt resonemanget ovan är ett avtal om vetorätt för minoritetsägare inte möjligt enligt Swedish GAAP, vilket medför att företaget som upprättar koncernredovisningen kommer att ha kontroll och därför ska konsolidering göras. Huruvida det finns en skillnad mellan Swedish GAAP och US GAAP på den här punkten är alltså beroende av bedömningen av ifall det rättsligt mot bolaget går att avtala om vetorätt för minoritetsägare enligt Swedish GAAP.

Följande är ett exempel på en situation där EITF 96-16 har ansetts leda till skillnader mellan Swedish GAAP och US GAAP:

”Swedish Match förvärvade 64 procent av det amerikanska bolaget General Cigar i maj 2000. Familjen Cullman innehar resterande 36 procent. Enligt aktieägaravtalet mellan Swedish Match och familjen Cullman har minoritetsaktieägaren möjlighet att aktivt deltaga i väsentliga frågor rörande den löpande verksamheten i General Cigar, s k ”substantive participating rights”. Enligt EITF 96-16, …, ska därför General Cigar ej konsolideras av Swedish Match. Investeringen i General Cigar redovisas därför med tillämpning av kapitalandelsmetoden enligt US GAAP. Detta föranleder ej någon effekt på avstämningarna av årets resultat respektive eget kapital redovisat enligt svenska redovisningsprinciper och amerikanska redovisningsprinciper. Däremot påverkas balansräkningen av denna skillnad.” (Swedish Match, 2001, s. 46)

Skillnadskategori: Dessa skillnader som rör koncernredovisning handlar om hur

och när konsolidering ska göras och tillhör därmed gruppen ”övriga skillnader” i Bloomers klassificering som redogjorts för i stycke 5.1 ovan.