Aktivitetsindexen är som följer. (referensen är STUK 2003, om inte annat anges).
Färdiga byggnadsmaterial som används inom husproduktion:
3000
Där Ci är halten av nukliden i det färdiga materialet uttryckt i Bq/kg. Aktivitetsindex I1
gäller också för utfyllnadsmaterial som används under byggnaden och i dess omedelbara närhet. Exponeringstiden är 7000 h, bakgrundsstrålningen från 226Ra, 232Th och 40K i marken som antas vara 70 nGy/h har dragits bort vid beräkning av referenshalten för varje radionuklid, kosmisk strålning tas inte med vid beräkningarna.
Om aktivitetsindex I1 är mindre än eller lika med 1 ställs inga begränsningar för använd-ning av byggnadsmaterialet. För ytmaterial och andra material som används inom hus-produktion och vilkas användning är begränsad bör aktivitetsindex I1 vara mindre än eller lika med 6.
Aska som tillsatsämne i betong vid husproduktion
Vid användning av aska som tillsatsämne i betong överskrids inte åtgärdsgränsen 0,1 mSv/år om askans 137Cs-halt är mindre än 1 000 Bq/kg om man tillsatt högst 120 kg/m³ aska i betongen och exponeringstiden 7 000 h. Om mindre mängd aska används kan 137Cs-halten i motsvarande grad vara högre i askan. Betongens densitet är 2 300 kg/m³.
Material som används för byggande av gator, vägar och motsvarande 2000 Exponeringstiden är 500 h, bakgrundsstrålningen från 226Ra, 232Th och 40K i marken har dragits bort vid beräkning av referenshalterna, men inte för 137Cs.
Om aktivitetsindex I2 är mindre än eller lika med 1 ställs inga begränsningar för använd-ning av materialet. För material vars användanvänd-ning är begränsad (t.ex. stenlägganvänd-ningar och plattbeläggningar av gator) bör aktivitetsindex I2 vara mindre än eller lika med 1,5.
Material som används för utfyllnad och landskapsarkitektur 5000
Exponeringstiden är 150 h, bakgrundsstrålningen från 226Ra, 232Th och 40K i marken har dragits bort vid beräkning av referenshalterna, men inte för 137Cs.
Om aktivitetsindex I3 är mindre än eller lika med 1 ställs inga begränsningar för använd-ning av materialet. Om aktivitetsindex I3 är större än 1 bör en särskild utredning göras om materialets placering.
Exponeringstiden är 1500 h, bakgrundsstrålningen från 226Ra, 232Th och 40K i marken har inte dragits bort vid beräkning av referenshalterna.
Om aktivitetsindex I4 är mindre än eller lika med 1 ställs inga begränsningar vid hante-ring av askan. Om aktivitetsindex I4 är större än 1 bör man sörja för skydd, av arbetsta-gare som hanterar askan, i enlighet med STUK:s direktiv ST 12.1.
Exponering av arbetstagare beror på exponeringsgeometrier, vistelsetid och dammhalt i luften, därför kan uppskattning av dosen inte enbart grunda sig på radionuklidhalten i askan (Markkanen 95).
Lastbilschaufförer anses vara den mest utsatta gruppen för exponering för strålning (pga.
antagandet att i stort sett hela arbetstiden upptas av asktransporter). STUK förutsätter att askan är så pass fuktig att dammbildningen reduceras betydligt och därför är huvudkällan till exponering direkt gammastrålning (Markkanen 95).
Praktiska anvisningar:
Om aktivitetsindex I2 eller I3 > 1 kan materialet ofta användas som avsett förutsatt att det täcks med ett tillräckligt tjockt materialskikt, som dämpar gammastrålningen.
Ovanpå askhögar bör det alltid finnas ett material som förhindrar dammbildning, för att undvika interndos vid inandning.
Om aktivitetsindex I4 är lika med eller mindre än 1 vid hantering av aska kan den bort-skaffas genom deponering på en bevakad tipp utan särskild utredning.
Det finns skäl att mäta radioaktiviteten i bränsletorven särskilt om torvmyrens produkt-ionsyta är större än 50 ha eller produktionen överstiger 20000 m³ torv/år. Radionuklid-halten i torvaskan kan beräknas, om askRadionuklid-halten är okänd, genom att multiplicera torvens halt med 20. (kommentar: att mäta på torv kan ge mättekniska problem)
Representativ provtagning anbefalls när det kan förekomma stora variationer i aktivi-tetshalten i aska eller byggnadsmaterial.
För att förhindra inandning av radionuklider från torvaska i högar ska de alltid vara täckta med ett material som förhindrar damning.
Verksamhetsutövaren ansvarar för att strålsäkerheten beaktas vid produktion, använd-ning, hantering och placering av aska och material. Verksamhetsutövaren ansvarar också för att nödvändiga utredningar och mätningar genomförs.
Torv och torvaska kan vara så radioaktiva att torvproducenten, den som bränner torv och den som använder torvaska att de var för sig kan vara utövare av strålningsverksamhet i den finska strålskyddslagens mening. Därför bör torvproducenten informera den som bränner torven om dess innehåll av radioaktivitet. Den som i sin tur bränner torv bör in-formera användarna av torvaskan om dess innehåll av radioaktivitet. Användare av aska bör vid behov även informeras om radioaktiviteten i annan aska (t.ex. träd- och kolaska).
Följande anförs när det gäller att bedöma dos från livsmedel som odlas på NORM-avfall.
En grov bedömning av interndosen från födointag kan göras genom att ta UNSCEAR:s beräknade medelintag för världen av aktivitet och ICRP:s doskoefficienter som ger en medeldos för uran- och toriumkedjorna som är 41 µSv respektive 9 µSv. Kombinerat med världens medelhalt i jord på 40 Bq/kg för båda serierna fås specifika doserna 1 µSv/Bq/kg och 0,2 µSv/Bq/kg för uran och torium i jorden. Sedan påpekas att kritisk grupp inte tar all mat från ett enda lokalt område utan snarare att man kan anta mellan 1 till 10 procent tas lokalt (Markkanen 95). Självklart är det bäst att använda lokala data för konsumtion och transferfaktorer, men det är inte alltid lätt då man inte i förväg vet vad områdena kommer att användas till i framtiden. (Kommentar: metoden ska bara användas
kvalita-tivt, dels har ICRP:s doskoefficienter ändrats dels kommer en betydande del av dosen från 210Pb och 210Po, vilka dels finns på grönsaker dels i fisk). Genom att ta data från UNSCEAR 2000 fås effektiva dosen 54 µSv/år från 226Ra, 210Pb och 210Po från livsmedel om dos från vatten och fisk dras bort. Medianhalten för 226Ra är 35 Bq/kg i världens jor-dar, således blir den specifika dosen runt 1,5µSv/Bq/kg. Denna uppskattning överskattar upptag av 210Pb och 210Po från jorden, eftersom de till stor del faller ut på bladens ytor.
Samtidigt är 210Pb- och 210Po-halten vanligen högre än 226Ra-halten i torvaska. För detta ändamål duger uppskattningen av dos för intag från livsmedel med 1 µSv/Bq/kg 226Ra i jord. Ser man bara till dosen från 226Ra blir den cirka 10 procent av den uppskattade do-sen ovan.
Med stöd av den finska strålskyddsförordningen kan STUK meddela olika värden för dosrestriktionen till allmänheten från verksamheter som medför exponering för naturlig strålning. Dosrestriktionen kan sättas i intervallet 0,1 till 0,5 mSv/år. Värdet sätts efter en optimeringsprocess. STUK använder 0,1 mSv/år som dosrestriktion för en verksamhet som hanterar naturligt förekommande radionuklider och 137Cs i aska, som används som utfyllnader i vägar, gator, uteplatser, avslutade deponier och landskapsarkitektur.