Friklassningsgräns för aska

Aska som används i olika scenarier friklassas⁷/undantas helt från vidare reglering ur strål-skyddssynpunkt om tillskottsdos till människa från alla tänkbara exponeringsvägar är lägre än 0,1 mSv/år för de naturligt förekommande radionukliderna och samtidigt lägre än 0,01 mSv/år för ¹³⁷Cs.

Index för friklassning bestäms av det scenario som ger mest dospåverkan på människa.

För trädbränsleaska har askåterföring till renbetesmark varit det som avgjorde värdet för friklassning av ¹³⁷Cs, som är 0,5 kBq/kg TS (nu höjt till 1 kBq/kg). Den avgörande expo-neringsvägen för scenariet askåterföring på renbetesmark var intag av renkött hos renskö-tare.

7 Formellt sett betecknar friklassning en reglerad verksamhet, egentligen är rätt beteckning undantag.

Externstrålning

För externdos kan byggmaterialet antas vara det scenario som ger mest påverkan på män-niska, därför att exponeringstiden är den längsta och materialet finns i en 4 geometri.

Detta scenario avgör därmed värdet för friklassning från externdossynvinkel, för de natur-ligt förekommande radioaktiva ämnena.

8.2.12.1 Förslag till villkor för friklassning av aska ur externdossynpunkt

 1

De material där I6  1 och C137Cs <1 kBq/kg kan användas utan restriktioner ur ex-terndossynpunkt.

En annan väg kan vara att titta på vad som förekommer naturligt i marken, berggrund och åkermark. I tabell 7 ges medelvärdet av länsmedelvärden av 268 undersökta åkerjords-prover (Eriksson 77) och medelvärdet av 327 åkerjords-prover i ballast för betongtillverkning i Sverige (SSI 85). Ballast består av grus, singel och makadam.

Tabell 7. Halter av naturligt förekommande radionuklider i åkerjord och ballast material för betongtillverkning i Sverige.

Både normal åkerjord och vanlig betongballast ger I6 = 0,8 vid användning som bygg-nadsmaterial och kan rimligen inte behöva regleras. Dosrestriktionen för byggnads-material sätts därmed till 1 mSv/år. Dosraten över en stor deponi eller markutfyllnad blir

 0,5 µSv/h, alltså klaras kravet 0,5 µSv/h för I6  1 och C137Cs <1 kBq/kg, utan täcklager.

I torvaska är det vanligen ojämvikt i sönderfallskedjan för uran-238, men gammastrål-ningen bestäms av radium-226 och dess närmaste kortlivade sönderfallsprodukter.

Internstrålning

För de naturligt förekommande radionukliderna är det betydligt svårare att bedöma resul-terande interndos för olika scenarier. Det finns inga referensvärden för de naturligt före-kommande radionukliderna då man är säker på att dosrestriktionen för interndos klaras för utlakning från utlagd aska. Lakbarhet i askan och platsspecifika parametrar i omgiv-ningen avgör helt vad dosen blir. Vi har för lite kunskap om verklig utlakning i torvaska för att sätta några referensvärden. Antagligen är många radionuklider svårutlakade ef-tersom torvaska ofta är vitrifierad (ex. torium och radium är svårförångade). Lättförång-ade ämnen som cesium, polonium och bly tenderar att kondensera på ytan av små askpar-tiklar och är då antagligen lättare att laka ut.

Beräknade resultat av dos till kritisk grupp från deponiscenariet för exponeringsvägen lakvatten till dricksvattenbrunn visar att de viktigaste radionukliderna att bestämma är

226 228

Ra, ²¹⁰Po och ²³⁴U (SSI 2003). Vid exponeringsvägen lakvatten till å med åtföljande

137 210 210

8.2.12.2 Förslag till aktivitetsindex för friklassning av aska ur interndossynpunkt

 Vi anser att om I6 < 1 och C137Cs <1 kBq/kg och radiologisk jämvikt föreligger uppfylls också kraven för friklassning för interndos.

Om det inte är radiologisk jämvikt i ²³⁸U-kedjan ersätter det högsta värdet för någon radionuklid i kedjan ²²⁶Ra i I6.

Intag

Villkoret för ¹³⁷Cs är två gånger det som förekommer i trädbränsleföreskrifterna. Intern-stråldos fås vid fri användning vid spridning av aska på åkermark med följande odling av livsmedel. Här antas odling av livsmedel vara det känsligaste scenariet. Om livsmedel odlas i aska där I6 < 1 blir dosen enligt UNSCEAR i medeltal < 0,3 mSv/år för ²²⁶Ra och

< 0,04 mSv/år för ²³²Th. Detta gäller vid radiologisk jämvikt, vid ojämvikt kan främst halterna av ²³⁸U och ²¹⁰Pb vara mycket högre. Friklassning ur interndossynpunkt kan gö-ras genom att ersätta halten för ²²⁶Ra i I6 med den högsta halten för någon av de övriga nukliderna i ²³⁸U-kedjan.

De känsligaste scenarierna för interndos är odling av livsmedel, det undersöktes inte i SSI 2003, där var lakvatten från deponi till å och brunn⁸ känsligast. Om I6 < 1 och C137Cs <1 kBq/kg klarar man dosrestriktionen för dessa scenarier, även om inte radiologisk jämvikt föreligger i ²³⁸U-kedjan. Motivering för detta är att den antagna högaktiva torvaskans resulterande dos ligger på dosrestriktionen 0,1 mSv/år. Om I6 < 1 och C137Cs <1 kBq/kg kan inte halterna av ²³⁸U, ²¹⁰Pb och ²³²Th vid ojämvikt enligt nuvarande kunskap bli så höga att dosrestriktionen överskrids för lakvattenscenarierna.

Inandning

För inandning kan man beräkna ett index för radionuklidhalten i askan med de antagna parametrarna 0,05 mg/m³ (miljökvalitetsnormen för utomhusluft) och 60 timmars expone-ringstid (SSI 2003), då gäller:

        

När I7 är < 1 understiger dosen 0,1 mSv/år till människa vid inandning. I indexet har in-kluderats ¹³⁷Cs eftersom den ger försumbar dos. För andra exponeringstider och radionuk-lidhalter i askdammet än de antagna kan linjär korrektion göras i formeln. I alla tänkbara fall är inandning av torvaskedamm inget problem vid låga dammhalter i luften och kort exponeringstid, som för allmänheten verkar vara den rimligaste situationen. Om friklass-ningsvillkoret I6 < 1 och C137Cs <1 kBq/kg klaras också I7 < 1. I Bilaga 5 finns ett resone-mang om val av dosparameterar vid inandning.

8.2.12.3 Förslag till aktivitetsindex för friklassning av aska ur intern- och ex-terndossyn

 Vi föreslår att om I6 < 1 och C137Cs <1 kBq/kg uppfylls ska askan kunna friklassas, både för intern- och externdos. Villkoret är att om någon av de andra radionukliderna i

238U-kedjan har högre halt än ²²⁶Ra ska denna radionuklid ersätta ²²⁶Ra. I praktiken blir

8 Scenariet odling av livsmedel i aska fanns inte med i SSI 2003.

det om ²³⁸U eller ²¹⁰Pb är > ²²⁶Ra ersätter de ²²⁶Ra i I6. Detta villkor gäller inte vid an-vändning av aska i byggnadsmaterial, eftersom ingen interndos förväntas där.

8.2.12.4 Spridning av torvaska på åkermark

 Endast aska som är friklassad får användas för spridning på åkermark.

8.2.12.5 Alternativt villkor för friklassning av NORM-aska

I kommissionens skrift RP 122 del II finns en framräknad generell undantagsnivå för NORM-avfall i alla typformer. Denna skull kunna användas när det är ojämvikt i ²³⁸ U-kedjan, de andra kedjorna antas vara i jämvikt. Undantagsnivåerna är enligt tabell 3.

 1

Formeln är något modifierad jämfört med tabell 3. Urankedjan antas bara variera i de delkedjor som startar med ²³⁸U, ²²⁶Ra och ²¹⁰Pb. ²¹⁰Pb och ²¹⁰Po antas vara i jämvikt, där-för sätts bly-210 referensvärde till 2,5 kBq/kg istället där-för 5 kBq/kg, då kan ²¹⁰Po tas bort ur I8. ²³⁵U antas ge obetydlig dos för dess aktivitet är bara 4,6 procent av ²³⁸U. Torium-kedjan antas vara i jämvikt. Om full jämvikt antas blir index:

5 1

Värdet för de generella undantagsnivåerna beror av vilket scenario som ger mest dos vid doskriteriet 0,3 mSv/år. De generella undantagsnivåerna kunde kanske accepteras som friklassningskriterium för att de har försökt att få med så många exponeringsvägar som möjligt för sina scenarier. Viktigt dock att uppmärksamma är att dricksvattenvägen från deponi inte inkluderas och det är den som är den känsligaste både enligt RP 135 och SSI:s underlagsrapport 2003:02. Därför väljs I6 < 1 och C137Cs <1 kBq/kg som kriterier för fri-klassning. Man kan notera att referensvärdena för I6 och I9 ligger i samma härad.

Verksamhetsutövare som vill använda aska i en specifik tillämpning vid andra halter än de som har föreslagits här kan söka om undantag om de kan visa att doskriterierna upp-fylls med rimligt konservativa antaganden för deras hanteringssätt.