6 Resultat och analys
6.2 Riskbedömningar
6.2.1 Allmän byggnad
6.2.1.13 Allmän övrig byggnad
Av NÄRF:s 165 tillsynsobjekt i objektstypen Allmän övrig byggnad är den största delen kyrkor och församlingshem. Men det finns även fritidsgårdar, kvarterslokaler, klubblokaler och kommunikationsbyggnader. Som Allmän övrig byggnad klassas de byggnader som allmänheten kan frekvent vistas i och inte ingår i någon annan objektstyp inom Allmän byggnad.
Kyrkor är byggda främst i sten eller trä. De har torftig inredning, där den största delen är träbänkar. Dock är det vanligt att levande ljus förekommer under den tid då kyrkan nyttjas.
Ljusen i sig kan antända mattor eller draperier om de faller ur sina hållare. De kan, om de placeras tätt och värmer varandras stearin, orsaka en mycket kraftig brand. Branden får då en större räckvidd till närliggande brännbara material och alstrar mer värme som enklare
antänder materialet. Emellertid är användningen av kyrkor idag inte lika utbredd som förr.
Fritidsgårdar är lokaler där ungdomar kan vara på eftermiddagar och kvällar för att umgås och sysselsätta sig. På vissa fritidsgårdar sker enklare form av matlagning och många har
elektronikprylar, vilka båda ökar risken för uppkomst av brand.
Klubblokaler är ofta små och ligger på en avskild plats. Vid en brand begränsas då
spridningen oftast till enbart lokalen, men hela byggnaden riskerar lätt att totalförstöras då de vanligen är små och gjorda av trä. Ligger de nära grönområden och skogar finns risken att en brand kan utveckla sig till en skogsbrand.
47
Kvarterslokaler återfinns i anslutning till bostadsområden, där de boende kan hyra lokalen för eget ändamål. Där sker vanligtvis tillställningar i form av exempelvis bjudningar och fester.
Vid alkoholintag ökar risken för att en olycka skall ske avsevärt, såsom brand och personskador, som uppstått i bristande försiktighet. I vissa kvarterslokaler finns också en bastu. Bastur värms upp av elaggregat eller vedeldning, vilka kan vara en uppkomstkälla till brand.
En kommunikationsbyggnad kan vara en busstation, järnvägsstation eller flygplats. Intill järnvägsspår finns ledningar med högspänning i, går någon för nära dem eller vistas ovanpå tågen finns risken att denna person elektrifieras till döds. Risken att vara på spåret när ett tåg kommer, eller bli påkörd av en buss, finns också. I Vänersborg finns även en flygplats, Malöga. Där går reguljära flyg till och från Bromma Stockholm Airport. Vid ett
flygplanshaveri riskerar många personer att skadas svårt och flygplansolyckor är alltid mycket resurskrävande och komplicerad för räddningstjänsten.
En samlad riskbild över Allmän övrig byggnad finns återgiven i Tabell 28 nedan. Där redovisas sannolikheter och konsekvenser för både räddningstjänstresurser och hälsa.
Tabell 28 Erhållna olyckstyper inom objektstyp Allmän övrig byggnad.
Olyckstyp
Räddningstjänstresurser Hälsa
Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Risknivå Konsekvens Riskvärde Risknivå
Annat uppdrag 2 1 2 Låg 5 10 Medel
-Allmän övrig byggnad är en objektstyp som rymmer relativt många olyckstyper. En stor del risker är på risknivå Medel. Högst riskvärde har Brand i byggnad, Förmodad brand och Vattenskada med avseende på räddningstjänstresurser. Vid en stor andel av insatser som skett i Allmän övrig byggnad till följd av Brand i byggnad är uppkomstorsak ej angiven. Nämnda orsaker är vanligtvis kopplade till eldning ur skorsten samt att brand anlagts med uppsåt.
Sannolikheten för att Automatlarm skall inträffa är av värde 4. Bakomliggande orsaker var överlag okända. En del larm uppkom av damm som ansamlats i objektet under en längre tid samt tekniska fel.
I Annat uppdrag ingår haveri av flygplan och liknande. Flygplanshaveri är anledningen till varför hälsoskador fått ett högt konsekvensvärde på Annat uppdrag. Även Sjukvård har lett till personskador i risknivå Medel.
48
Nedan i Tabell 29 återfinns en jämförelse mellan NÄRF:s och Sveriges statistik för objektstyp Allmän övrig byggnad.
Tabell 29 Olyckstyper för objektstyp Allmän övrig byggnad, i NÄRF och i Sverige.
Olyckstyp
Frekvens Sannolikhet NÄRF Sverige NÄRF Sverige
Annat uppdrag 8,3 32,2 2 3
Automatlarm 107,2 137,1 4 4
Brand ej i byggnad 4,9 5,2 2 2
Brand i byggnad 12,0 19,8 3 3
Förmodad brand 10,9 10,4 3 3
Förmodad räddning 3,0 2,0 2 2
Hiss 3,7 3,5 2 2
Hjälp till polis - 0,3 - 1
Nödställd person 0,9 1,6 1 2
Nödställt djur - 0,1 - 1
Sjukvård 1,8 6,3 2 2
Stormskada - 0,8 - 1
Trafikolycka - 1,2 - 2
Utsläpp av farligt ämne 1,6 1,0 2 2
Vattenskada 3,7 3,1 2 2
Statistiken är väl överensstämmande mellan NÄRF och Sverige. Sverige har ett högre värde för Annat uppdrag.
Sannolikheten för att Trafikolycka skall inträffa i Sverige bör beaktas, då dessa återfinns i objektstypen I det fria för NÄRF:s område.
6.2.1.13.1 Övergripande riskvärdering för objektstyp Allmän övrig byggnad
De flesta byggnader i denna objektstyp används i lägre utsträckning, såsom klubbhus, kyrka och fritidsgård. Medan mer samhällsviktiga funktioner, som kommunikationsbyggnader där järnvägsstation och liknande ingår, används mer frekvent. Flygplats är ett mycket komplext objekt. Därav utgör Allmän övrig byggnad värde 3 enligt den övergripande bedömningen.
6.2.2 Bostad
Bostäder ser inte alltid likadana ut, men de har mycket gemensamt. Här har vanliga riskkällor som förekommer i hela objektsgruppen Bostad samlats.
I köket återfinns många riskkällor, som att matfett i pannor fattar eld. Elfel i apparater, inte bara köksapparater, kan orsaka gnistbildning och ge upphov till brand. Kylskåp och frys kan gå sönder och farliga ämnen läcker ut som orsakar miljö- och personskador. Spisen kan glömmas påslagen och detsamma gäller strykjärn. Höst och vintertid förekommer mycket levande ljus i hemmen. Hålls dessa inte under uppsikt kan de orsaka bränder genom att komma i kontakt med brännbart material, som soffor och dukar. Vidare kan överhettat stearin antändas. Det har blivit allt vanligare att bränder orsakas av bärbara datorer. Datorer blir väldigt varma och lämnas dessa i en soffa eller säng finns risken att den antänds.
49
Fler brandrisker är rökning. Det är inte lika vanligt med rökning inomhus gentemot för några årtionden sen, men det förekommer fortfarande. Framförallt är sängrökning den farligaste formen, det är den vanligaste orsaken till dödsbränder.15
Det finns inte fungerande brandvarnare som är rätt monterade i alla bostäder. Det är inte alltför ovanligt att batteriet tas ur eller att batterierna är förverkade. En brandvarnare skall ljuda vid brand för att uppmärksamma om fara och kan göra skillnaden mellan liv och död.29 Särskilt utsatt är personer som sover, då det är svårt att på egen hand upptäcka en brand i tid. I 75 % av alla dödsbränder saknas en fungerande brandvarnare.17 I hyreslägenhet skall
brandvarnare finnas färdigmonterad. Då boende även är ägare till sitt hus måste personen själv ansvara för att brandvarnare skall finnas.
I en bostad kan utrymningsbeteendet skilja från andra typer av objekt. I hemmet finns kära ägodelar som är känslomässigt betydelsefulla, däribland husdjur. Det händer att folk riskerar sin egen säkerhet, för att de vill rädda dessa. Dessutom kanske inte en klar utrymningsstrategi finns utarbetad i alla bostäder. I en utrymningsstrategi skall information om vad som skall göras vid en brand finnas så att det vid skarpt läge inte skall uppstå för stora skador på människa eller egendom.
6.2.2.1 Villa
I en villa bor generellt ett hushåll. Husen är vanligtvis av trä eller tegel och är i ett till två plan. Flera villor har tillhörande trädgård, ibland med ett slags uthus, exempelvis en lekstuga.
Inte alltför ovanligt är det att ha ett garage.
I garage kan bilen stå och läcka olja, eller så förvaras exempelvis färg, lacknafta, tändvätska och bensin i dem. Alla dessa ämnen är brandfarliga och påverkar miljö och djurliv negativt.
Garage kan även innehålla ved, hyllor och annat brännbart material som i brist på plats
förvaras där. De används dessutom ibland som verkstäder för hobbyhantverkare och om något skall fixas. Detta medför att vid ovarsam hantering av verktyg kan gnistbildning ske och antända brandfarliga kemikalier, som i sin tur antänder det brännbara materialet.
En husägare utsätter sig ofta för risker, speciellt på sommaren. Då huset skall målas om eller taket repareras används stegar och skaderisken ökar drastiskt.
I villor förekommer även öppna spisar och kaminer. Dessa kräver en väl isolerad skorsten och sköts inte den på rätt sätt, ökar risken för soteld. En energikälla till uppvärmningen som har ökat de senaste åren är pellets. Pellets är förnybart och koldioxidneutralt och anses som miljövänligt. En risk som finns med det är dock autooxidation. Syret i luften reagerar med fetter i trämaterialet och bildar kolmonoxid. Vid förvaring av stora mängder pellets kan dödliga halter av kolmonoxid i luften bildas.20
I de villor som har två våningar kan det hända att barnens rum ligger på det övre planet och föräldrarnas på det nedre. Vid en brand kan flammor och rök skilja familjemedlemmar från varandra. Det är då viktigt att ha en sedan tidigare utarbetad utrymningsstrategi för att minska risken att skadas av branden. Trappor kan vara svåra att ta sig nedför på grund av flammor och nyttan av att ha en utvändig stege blir stor.
Villor ligger oftast i ett område utanför stadskärnan och omger staden. Husen är fristående och det är relativt långa avstånd till grannhuset. Dock vid en totalbrand är i regel prioritet ett
50
att skydda närstående byggnader, då den brinnande villan är utom räddning och föreligger stor risk för spridning.
NÄRF har inga villor som tillsynsobjekt. Sannolikheter och konsekvenser för
räddningstjänstens resurser och personhälsan, från erhållen statistik, för Villa finns samlat i Tabell 30 nedan.
Tabell 30 Erhållna olyckstyper inom objektstyp Villa.
Olyckstyp
Räddningstjänstresurser Hälsa
Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Risknivå Konsekvens Riskvärde Risknivå
Annat uppdrag 3 2 6 Medel - -
-Nödställd person 2 2 4 Medel 5 10 Medel
Sjukvård 3 1 3 Låg 4 12 Medel
Stormskada 2 2 4 Medel - -
-Utsläpp av farligt ämne 2 2 4 Medel - -
-Vattenskada 3 3 9 Medel - -
-Brand i byggnad är inom risknivå Hög. Sannolikheten för att -Brand i byggnad skall uppstå är av värde 4 och konsekvenserna ur ett räddningstjänstperspektiv uppgår till värde 5.
Konsekvenserna för insats av Brand i byggnad är i genomsnitt 3,5 styrketimmar för
räddningstjänsten, vilket återfinns strax över gränsvärdet. Personskador har förekommit av risknivå Medel för Brand i byggnad. Det är troligt att beteendet hos boende kan påverka konsekvenserna för personskador. En tendens hos människor är att vilja rädda materiella ting2. I bostaden finns många personliga ägodelar, vilket torde öka viljan att ta med sig tillhörigheter ut. Uppkomst av Brand i byggnad har i en del fall orsakats av tekniskt fel i samband med eldning i kamin. Matlagning är en förekommande orsak. Några få fall av anlagda bränder har identifierats.
Villa har ett flertal olyckstyper vilket ligger på en risknivå Medel. Vattenskada har ett riskvärde 9. Att riskvärdet är av sådan hög grad beror på att översvämning uppkommit i ett villaområde. Skador till följd av vatten har därmed uppkommit i flera villor under samma tidsperiod. Översvämning har orsakats av stor snösmältning eller kraftigt regn. Vattenskada som uppkommer i hemmet kan bero på glömska att stänga kranar samt på att läckage uppstår i packningar och liknande på grund av utslitning.
Brand ej i byggnad uppkommer oftast på grund av att folk eldar skräp eller liknande på tomten. Många Brand ej i byggnad är bilbränder.
Annat uppdrag som bestått av ras har i många fall orsakats av snömassor på tak. Vanligtvis består Annat uppdrag av att undersöka bland annat röklukt, brandvarnare och så vidare till följd av oro hos boende.
51
Personskador återfinns för Nödställd person samt Sjukvård på en risknivå Medel. Aktiviteter som utförs i Villa, vilka innebär risker för personskador är bland annat målning av fasad, användande av stegar samt lagning av tak.
Nedan i Tabell 31 återfinns en jämförelse mellan NÄRF:s och Sveriges statistik för objektstyp Villa.
Tabell 31 Olyckstyper för objektstyp Villa, i NÄRF och i Sverige.
Olyckstyp
Frekvens Sannolikhet NÄRF Sverige NÄRF Sverige
Annat uppdrag 25,9 171,8 3 4
Automatlarm 1,2 3,6 2 2
Brand ej i byggnad 12,2 6,4 3 2
Brand i byggnad 345,6 301,7 4 4
Förmodad brand 91,0 78,4 3 3
Förmodad räddning - 2,4 - 2
Hiss - 0,7 - 1
Hjälp till polis 1,6 0,9 2 1
Nödställd person 3,0 4,5 2 2
Nödställt djur - 0,9 - 1
Sjukvård 35,3 247,2 3 4
Stormskada 8,0 5,6 2 2
Trafikolycka - 0,3 - 1
Utsläpp av farligt ämne 5,3 3,1 2 2
Vattenskada 99,6 81,8 3 3
Frekvensen av Sjukvård är mycket underrepresenterad i NÄRF. Villa är en relativt omfattande objektstyp, med tanke på personantal, vilket skulle kunna leda till att olikheter mellan NÄRF och Sverige blir tydligare för Villa. Annat uppdrag är också underrepresenterat i NÄRF:s område. Ytterligare är Förmodad räddning underrepresenterad i NÄRF.
Brand ej i byggnad är något överrepresenterad för NÄRF.
6.2.2.1.1 Övergripande riskvärdering för objektstyp Villa
Gemensamt för alla bostäder är att matlagning, levande ljus, elektronik samt hög andel mycket brännbart material utgör risker inom objektstypen. Vidare är det vanligt med garage och hobbyverkstäder inom Villa. Övergripande bedöms Villa till värde 4.
6.2.2.2 Flerbostadshus
I ett flerbostadshus finns flera hushåll och antalet hyresgäster och våningar kan variera mycket. Den övervägande delen av flerbostadshus är gjord av betong eller tegel, men trähus är också förekommande. Äldre hus gjorda av trä har för det mesta undermåligt brandskydd.
Varje lägenhet skall enligt Boverkets byggregler utgöra en egen brandcell, men i äldre hus finns inte denna uppdelning. I flerbostadshus skall boende vid en brand hos grannen och rökfyllt trapphus, rymma in i sin egen lägenhet och täta dörrspringor. Då lägenheten inte kan stå emot en brand i 60 minuter är detta livsfarligt.
52
I högre byggnader finns i allmänhet en hiss och hyresgästerna har en gemensam tvättstuga antingen i källarplanet eller som ett eget hus på gården. Städas inte tvättstugan, eller missköts överlag, kan brunnar tätas igen och orsaka vattenskador på byggnaden.
Som Flerbostadshus har även elevhem räknats. De är mycket lika ett vanligt flerbostadshus, men med skillnaden att hyresgästerna ofta är unga, ibland minderåriga, samt att de bor där för att studera på en specifik skola.
I tätorter utgör de flesta byggnader Flerbostadshus men de är mindre vanliga utanför dessa områden. I mindre samhällen förekommer de nästan inte alls, utan de flesta bostäder är då av objektstyp Villa och Radhus. Var bostäderna är placerade är avgörande för hur snabbt en släckinsats påbörjas. Ligger huset långt ifrån en brandstation ökar risken för person- och egendomsskador, till följd av en senare påbörjad insats.
I Tabell 32 nedan visas erhållen statistik för Flerbostadshus i NÄRF:s område. Statistiken redovisas i form av sannolikhet samt konsekvens för räddningstjänstresurser och hälsa. NÄRF har tillsyn över femton elevhem och flerbostadshus.
Tabell 32 Erhållna olyckstyper inom objektstyp Flerbostadshus.
Olyckstyp
Räddningstjänstresurser Hälsa
Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Risknivå Konsekvens Riskvärde Risknivå
Annat uppdrag 3 1 3 Låg 1 3 Låg
-Ett stort antal olyckstyper är representerade inom NÄRF för Flerbostadshus. De flesta olyckstyper har en risknivå som är låg, några enstaka är inom risknivå Medel. Brand i byggnad är inom risknivå Hög, med ett riskvärde av 16. Konsekvensen för
räddningstjänstinsats är av värde 4, då antalet små bränder är relativt frekvent i jämförelse med stor brand i Flerbostadshus. Orsaker till att brand uppkommit varierar mellan framförallt matlagning, rökning och levande ljus. Anlagd brand förekommer relativt ofta. En del orsaker till uppkomst av brand är dock inte identifierade. Personskador har uppkommit i samband med bränder i byggnader till en risknivå Medel.
Förmodad brand har en sannolikhet av värde 4. En stor andel av larm som inkommit under Förmodad brand är boende som larmat på grund av grannar. Händelser som rapporterats från närliggande lägenheter är tjutande brandvarnare, röklukt, ångor som tolkats som rök och dylikt. I många fall har dessa tillkommit i samband med matlagning. Att sannolikheten för
53
Förmodad brand är hög kan bero på att personer är rädda om sin bostad och på att risken för brand i en persons lägenhet påverkas av övriga boende i byggnaden.
Automatlarm som är representerade i statistiken förekommer troligt från elevhem då automatiskt brandlarm oftast inte förekommer i bostadshus.
Utsläpp av farligt ämne kan både förekomma i bostadshus, samt i garagedelar.
Vattenskada förekommer framförallt i form av översvämning. Översvämning kan vara omfattande och inträffa i flera byggnader i ett flerbostadsområde.
Personskador har, utöver tidigare ovan nämnda, förekommit för Nödställd person samt
Sjukvård i en risknivå Medel. Risknivå Låg har förekommit för personskada i Annat uppdrag.
Nedan i Tabell 33 återfinns en jämförelse mellan NÄRF:s och Sveriges statistik för objektstyp Flerbostadshus.
Tabell 33 Olyckstyper för objektstyp Flerbostadshus, i NÄRF och i Sverige.
Olyckstyp
Frekvens Sannolikhet NÄRF Sverige NÄRF Sverige
Annat uppdrag 37,9 221,0 3 4
Automatlarm 14,8 70,4 3 3
Brand ej i byggnad 6,7 11,3 2 3
Brand i byggnad 232,8 297,8 4 4
Förmodad brand 179,2 275,3 4 4
Förmodad räddning 6,9 17,0 2 3
Hiss 56,8 48,2 3 3
Hjälp till polis 6,7 5,1 2 2
Nödställd person 10,9 20,9 3 3
Nödställt djur 0,9 1,6 1 2
Sjukvård 80,8 132,3 3 4
Stormskada 2,8 11,9 2 3
Trafikolycka - 0,3 - 1
Utsläpp av farligt ämne 3,5 5,2 2 2
Vattenskada 39,5 43,6 3 3
Fördelningen mellan NÄRF och Sverige är jämn. Sverige har överlag något högre sannolikheter.
Annat uppdrag och Förmodad brand är väldigt underrepresenterat i NÄRF. Stormskada, Sjukvård, Nödställd person samt Förmodad räddning är också högre för Sverige.
Att Automatlarm är lägre skulle kunna bero på att andra delar av Sverige har en högre andel elevhem. Det finns en möjlighet att servicehus och gruppboenden till viss del skulle kunna vara representerade inom denna objektstyp för Sverige, beroende på hur noggrann
fördelningen är utförd.
54
Brand ej i byggnad är något underrepresenterad i NÄRF. Det är troligt att en del Brand ej i byggnad har bedömts som objektstyp I det fria för NÄRF. Bilbrand är vanligt förekommande som Brand ej i byggnad.
6.2.2.2.1 Övergripande riskvärdering för objektstyp Flerbostadshus
Liksom för andra bostäder finns risker som matlagning, levande ljus, elektronik samt en hög andel mycket brännbart material för Flerbostadshus. Det övergripande riskvärdet uppgår till 3.
6.2.2.3 Radhus18
Den största risken med radhus är brandspridning mellan hushållen i en radhuslänga. Vid en brand är det sällan som enbart skadebostaden drabbas, utan även angränsande byggnader.
Radhus har ofta en gemensam vind, som vanligtvis är krypvindar, med en konstruktion av trä.
Dessa vindar saknar i många fall avskiljande delar mellan lägenheterna ovanför vindsbjälklaget och branden kan spridas mycket snabbt. Tidigare inom byggbranschen uppskattades en lägenhetsbrand att bryta sig in till vinden inom 30 minuter och efter ytterligare 30 minuter ta sig ner till nästa lägenhet. Därmed erhölls ett sammanlagt
brandmotstånd på 60 minuter. Dock så klarar i praktiken enbart betongkonstruktioner detta, då få träkonstruktioner står emot 30 minuters brandpåverkan.
Men det är inte bara spridning genom vindsutrymmet som är kritiskt, brandspridning sker lätt via fasader också. Brand som uppstår vid en uteplats, till exempel på grund av okontrollerad grillning, kan fatta eld i en brännbar fasad och sedan sprida sig till intilliggande bostad. Även spridningen från ett fönster i en brandcell till en annan, förekommer.
Flera kedjehus har dessutom ett eget garage intill bostadshuset och där kan flera giftiga, brandfarliga och miljöskadliga ämnen återfinnas.
Statistiken för Radhus finns representerad i Tabell 34 nedan, där sannolikheter och
konsekvenser för räddningstjänstens resurser och personhälsa finns redovisade. Det finns inga Radhus som NÄRF utför tillsyn på.
Tabell 34 Erhållna olyckstyper inom objektstyp Radhus.
Olyckstyp
Räddningstjänstresurser Hälsa
Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Risknivå Konsekvens Riskvärde Risknivå
Annat uppdrag 2 3 6 Medel - -
-Brand i byggnad är en Hög risk för Radhus. Konsekvensvärdet för räddningstjänst är av värde 5 och bör därmed granskas noggrannare. Medelvärde av utförda insatser för Brand i byggnad i Radhus visar att Brand i byggnad kräver 3,5 styrketimmar. Detta är ett värde strax över
gränsvärdet. En stor andel av orsak till brand är inte angivna. Orsaker som identifierats är
55
bland annat matlagning, tekniskt fel i form av kortslutning i uttag och överslag i elkabel samt levande ljus.
Personskador har uppkommit till följd av Brand i byggnad på en risknivå Medel.
I övrigt erhöll olyckstyperna risknivå Låg med undantag av Annat uppdrag samt Utsläpp av farligt ämne, vilka är av risknivå Medel. Annat uppdrag har en konsekvens 3 för
räddningstjänstens resurser. Förstärkning till släckningsarbete utanför förbundet har
förekommit, vilket är krävande med avseende på räddningstjänstresurser. Detta har lett till att konsekvensvärdet uppgått till 3. Andra typer av Annat uppdrag har varit lyfthjälp av patient samt undersökning.
Nedan i Tabell 35 återfinns en jämförelse mellan NÄRF:s och Sveriges statistik för objektstyp Radhus.
Tabell 35 Olyckstyper för objektstyp Radhus, i NÄRF och i Sverige.
Olyckstyp
Frekvens Sannolikhet NÄRF Sverige NÄRF Sverige
Annat uppdrag 2,8 17,5 2 3
Automatlarm - 0,8 - 1
Brand ej i byggnad 0,9 0,6 1 1
Brand i byggnad 22,6 19,9 3 3
Förmodad brand 5,1 8,7 2 2
Förmodad räddning - 0,4 - 1
Utsläpp av farligt ämne 1,4 0,3 2 1
Vattenskada 0,9 4,2 1 2
Annat uppdrag och Sjukvård är mer frekvent förekommande i Sverige. I övrigt stämmer frekvenserna bra överens mellan Sverige och NÄRF, även om NÄRF har något mer Utsläpp av farligt ämne samt Stormskada.
6.2.2.3.1 Övergripande riskvärdering för objektstyp Radhus
Den mest karakteristiska risken för Radhus är snabb brandspridning mellan hushållen.
Därutöver finns risker vilka är samma för alla bostäder, såsom matlagning, levande ljus,
Därutöver finns risker vilka är samma för alla bostäder, såsom matlagning, levande ljus,