Kultur- och nöjeslokal

Förutsättningarna i objektstypen Kultur- och nöjeslokal kan skilja sig starkt då den innefattar flera olika verksamheter, men med den gemensamma nämnaren kulturaspekter eller

underhållningsvärde. Flera byggnader är stora till ytan och har högt i tak, vilket gör att lokalen inte rökfylls lika fort. Andra kan vara helt eller delvis under mark. Det försvårar vid en

släckinsats då angreppsvägarna är få, men även vid utrymning då en fönsterutrymning inte kan ske.

Brandbelastning är inte konstant genom hela objektstypen. I en konsthall är lokalerna ofta avskalade på möbler och enbart tavlor eller andra konstföremål förekommer. En biograf eller

43

teater är däremot full av stolar med tjock, mycket brännbar stoppning. Brandförloppen ser därav mycket olika ut.

Byggnader som bibliotek, museum och konsthallar har ett högt kulturvärde i samhället och är därför i allmänhetens intresse att skydda. En snabb släckinsats krävs då för att minimera skadorna på egendom och kulturvärde.

Dessa lokaler har en bred spridning på antal besökare och deras åldrar. Allt ifrån småbarn till åldringar uppehåller sig i lokalerna och kan ge en varierande utrymningstid, vilken skall vara mindre än tiden till när kritiska förhållanden med avseende på sikt, temperatur och strålning har uppnåtts. Äldre rör sig ofta sämre och barn har en förmåga av att gömma sig. Föräldrar kan uppehålla sig länge i lokalen då de inte vill utrymma förrän de har hittat sina barn. I en nöjeslokal, som biograf, bowlinghall eller utforskningscentrum, pågår ständig aktivitet. Vid händelse av brand kan då besluts- och reaktionstiden förlängas om besökarna är upptagna med annat och uppmärksamheten begränsas till varje individs enskilda sysselsättning.

NÄRF har tillsyn över 45 kultur- och nöjeslokaler i dagsläget. I Tabell 24 nedan återfinns en sammanställning över riskbilden med avseende på sannolikhet och konsekvens, dels för räddningstjänstresurser samt hälsa, för objektstypen.

Tabell 24 Erhållna olyckstyper inom objektstyp Kultur- och nöjeslokal.

Olyckstyp

Räddningstjänstresurser Hälsa

Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Risknivå Konsekvens Riskvärde Risknivå

Annat uppdrag 2 2 4 Medel - -

-Risknivån för olyckstypen är i stort på nivå Låg, med undantag för Annat uppdrag, Automatlarm samt Brand i byggnad vilka är på den undre delen av nivå Medel. Brand i byggnad ger det högsta riskvärdet.

Automatlarm har i huvudsak orsakats av hantverkare och arbetsprocesser, påverkan från väder samt orsaker som inte har identifierats.

Konsekvens för Brand ej i byggnad med avseende på räddningstjänstresurser är av värde 3 på grund av en händelse som gav hög konsekvens. Den branden lokaliserades till ett kärl för sophållning. På grund av dess placering, i anslutning till objektet, spreds branden vidare till byggnaden.

Orsak till att Brand i byggnad uppkommit är endast angivet i en del av fallen. Orsaker som förekommit är exempelvis matlagning, tekniskt fel och att brand anlagts med uppsåt.

Inga personskador har förekommit för objektstypen Kultur- och nöjeslokal.

44

Nedan i Tabell 25 återfinns en jämförelse mellan NÄRF:s och Sveriges statistik för objektstyp Kultur- och nöjeslokal.

Tabell 25 Olyckstyper för objektstyp Kultur- och nöjeslokal, i NÄRF och i Sverige.

Olyckstyp

Frekvens Sannolikhet NÄRF Sverige NÄRF Sverige

Annat uppdrag 2,8 11,3 2 3

Automatlarm 118,0 70,9 4 3

Brand ej i byggnad 0,9 0,6 1 1

Brand i byggnad 6,9 3,8 2 2

Förmodad brand 3,5 2,6 2 2

Förmodad räddning - 0,2 - 1

Utsläpp av farligt ämne 0,9 0,2 1 1

Vattenskada 1,2 0,9 2 1

NÄRF har ett något större antal Automatlarm, Hiss samt Vattenskada. Sverige har däremot mer Annat uppdrag. Skillnaderna är måttliga. Överlag stämmer frekvensen för olyckor inom NÄRF:s område bra överens med Sverige.

6.2.1.11.1 Övergripande riskvärdering för objektstyp Kultur- och nöjeslokal

Denna typ av lokal besitter ett högt kulturellt värde. Överlag är lokalerna stora, med hög brandbelastning. Besökande kan vara både äldre samt barnfamiljer. Den övergripande bedömningen uppgår till 4.

6.2.1.12 Serveringsverksamhet

En serveringsverksamhet omfattar bland annat restauranger, gatukök, kiosker, pubar och nattklubbar. Flera av ställena har tillstånd att servera alkohol, och alkohol påverkar en persons reaktions- och beslutstid i olika utsträckning. Vid ett scenario som kräver utrymning kan denna försenas på grund av alkoholens funktionsnedsättande egenskaper. Berusningen kan vara olika stark beroende på i vilket sammanhang den har intagits. På restauranger intas ofta måttliga mängder alkohol till maten. På en pub eller nattklubb, däremot, kan besökarna vara kraftigt berusade och i värsta fall ha svårt att uppfatta tid och rum.

I en restaurang finns ett storkök. Där tillagas mat på heta ytor, och låg försiktighet kan ge upphov till grova brännskador. Fetter som används i matlagning kan bli överhettade och fatta eld. Om ett släckförsök med vatten görs sker en explosion, då fettet har så mycket högre temperatur och på under en sekund värmer upp vattnet till kokpunkten då en förångning sker.

Därför skall en fettbrand alltid släckas genom kvävning. Vid matlagning bildas även varma ångor, som leds iväg genom en imkanal. Om det finns brännbart material i eller nära imkanalen kan dessa upphettas och i värsta fall antändas. Branden kan spridas via ventilationssystemet, om dess skyddande funktion vid brand är bristfällig. Därmed förs branden till andra delar av byggnaden och släckinsats försvåras. Om köket drivs av gasol kan

45

en kraftig explosion ske om tuberna blir för varma eller om en läcka har uppkommit. Därmed sprids gasol i köket.

Även kylanläggningar finns på flertalet av serveringarna för att hålla råvarorna färska. Som köldmedel kan isobutan användas.⁶⁴ Isobutan är en alkan, vilken är tyngre än luft och

förekommer i gasfas i rumstemperatur. Vid en läcka krävs det att hitta den fort, då de även vid låga koncentrationer kan antändas lätt samt är brandfarliga. Dessutom har de en kvävande effekt, särskilt i begränsande utrymmen med dålig ventilation.

Flera variationer av betydelse mellan serveringar lokalernas storlek samt i vilken grad byggnaden är fristående. En fristående servering minskar risken för att en brand skall sprida sig till andra objekt. De har även olika mängd brännbar inredning, som påverkar

brandutvecklingen. Särskild armatur på exempelvis nattklubbar kan orsaka elfel och ge upphov till gnistbildning. En restaurang med uteservering kan försvåra utrymningen. Bland annat Pizza Restaurang Sicilia i Vänersborg har en uteplats med en placering en bit ovanför marknivå. Om en person skulle hoppa från en sådan höjd kan denne lätt skada sig.

Wenersborgs Café och Restaurang har sina sittplatser på en flytbrygga i kanalen, och i vatten finns alltid risken för att drunkna och sugas ner i strömmar. På LIPZ Nattklubb i Trollhättan sker ibland försäljning av fyrverkerier, vilka är högexplosiva.

I Tabell 26 nedan presenteras en samlad riskbild för Serveringsverksamhet med sannolikheter och konsekvenser, dels för räddningstjänstresurser och dels för hälsa. NÄRF har tillsyn över 76 objekt i objektstypen Serveringsverksamhet.

Tabell 26 Erhållna olyckstyper inom objektstyp Serveringsverksamhet.

Olyckstyp

Räddningstjänstresurser Hälsa

Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Risknivå Konsekvens Riskvärde Risknivå

Automatlarm 3 1 3 Låg - -

-Brand ej i byggnad 2 1 2 Låg - -

-Brand i byggnad 3 3 9 Medel 1 3 Låg

Förmodad brand 2 1 2 Låg - -

-Vattenskada 2 3 6 Medel - -

-Objektstypen har ett lågt antal olyckstyper. De flesta olyckstyper har en risknivå Låg med undantag av Vattenskada och Brand i byggnad. Brand i byggnad har ett riskvärde 9.

Personskador har uppkommit i samband med denna olyckstyp i grad av risknivå Låg. Brand i byggnad har både skett i större serveringslokaler samt i mindre byggnader såsom kiosker.

Större delen av brandorsaker kan kopplas till matlagning, men även bränder orsakade med uppsåt återfinns. Bakomliggande orsaker till uppkomst av Vattenskada är i de flesta fall ej identifierade.

Sannolikheten för Automatlarm är inom risknivå Låg, vilket kan bero på att många mindre byggnader såsom kiosker och liknande inte har automatiskt brandlarm installerat.

Nedan i Tabell 27 återfinns en jämförelse mellan NÄRF:s och Sveriges statistik för objektstyp Serveringsverksamhet.

46

Tabell 27 Olyckstyper för objektstyp Serveringsverksamhet, i NÄRF och i Sverige.

Olyckstyp

Brand i byggnad 12,7 15,3 3 3

Förmodad brand 4,2 7,0 2 2

Förmodad räddning - 0,6 - 1

Annat uppdrag och Sjukvård är högre i Sverige. I övrigt är fördelningen av frekvens för insats bra överensstämmande mellan NÄRF och Sverige.

6.2.1.12.1 Övergripande riskvärdering för objektstyp Serveringsverksamhet

Matos, alkoholintag samt miljöfara till följd av kylanläggningar är parametrar vilka ger utslag i hög risk. Folktätheten samt storleken på verksamheten kan variera kraftigt. Värdet för den övergripande bedömningen är 5.