Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund
En kartläggning av riskobjekt med avseende på förbundets resurser samt samhälleliga aspekter
Emma Giaever Theres Hampusson
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
EXAMENSARBETE
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund
- En kartläggning av riskobjekt med avseende på förbundets resurser samt samhälleliga aspekter
Emma Giaever och Theres Hampusson 2011
Brandingenjörsprogrammet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet
971 87 Luleå
i
Förord
Denna rapport utgör ett examensarbete, som är en avslutande del av
brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Arbetet är utfört under sommaren 2011 på uppdrag av Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund.
Ett stort tack riktas till Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund för denna möjlighet samt en trevlig tid. Vi vill särskilt tacka Max Faye-Wevle, kvalificerad tillsynsförättare, som har varit till stor hjälp med engagerad handledning, värdefulla synpunkter och behjälplig vägledning av projektet. Patrick Dímporzano, Tf. Funktionsansvarig, för entusiastisk information kring organisationen samt dess omstrukturering. Hans Därnemyr, insatsledare, för värdefull information gällande rutiner kring olika olyckstyper.
Mats Danielsson, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, för hjälp med rapportens struktur.
Till sist vill vi tacka övriga personer som svarat på frågor, bidragit med material samt givit kommentarer på rapporten.
Luleå
Oktober 2011
Emma Giaever och Theres Hampusson
ii
Sammanfattning
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, NÄRF, är ett samarbete sedan 1997. Kommunerna som medverkar i detta är Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, Förbundet har två heltidsstationer och sju deltidsstationer. NÄRF står för kommunal räddningstjänst samt förebyggande åtgärder inom kommungränserna.
Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera risker inom NÄRF:s område med avseende på framförallt räddningstjänstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning. I denna tas hänsyn till ett samhälleligt perspektiv; vilket innebär att miljökonsekvenser, kulturella värden samt personhälsa är parametrar som beaktas. Ytterligare ett syfte är att informationen skall anpassas till dokumentering av tillsynsobjekt och vara applicerbar för NÄRF. Analysen är avsedd som stöd för den planerade omstrukturering, för att effektivisera organisationen som kommer att genomföras i januari 2012.
Analysen inleddes med att ta fram objekts- och olyckstyper för projektet. Objektstyperna delades in i olika riskgrupper, där objektstyper med omfattande riskbild belystes. Objektstyper togs fram inom objektsgrupperna; Allmän byggnad, Bostad, Industri, Övrig byggnad och I det fria.
Därefter bedömdes objektstyperna med avseende på verksamhetsförutsättningar,
insatsstatistik över de tio senaste åren, samt ingenjörsmässiga bedömningar. Bedömningarna baserades på vilka risker objektstypen innehöll samt vilka värden som i värsta fall kan förloras vid en olycka. En jämförelse med kommuner i övriga Sverige genomfördes för att erhålla en mer rättvisande bild. Denna visade att NÄRF har lägre frekvens Sjukvård till följd av en låg andel avtal om IVPA. NÄRF hade även en låg andel Annat uppdrag, tack vare att många olyckor delas in i mer preciserade olyckstyper. NÄRF hade dock en hög frekvens Automatlarm. I slutskedet erhölls en samlad riskbild för varje objektstyp och miljörisker bearbetades i ett eget avsnitt med en lösare koppling till NÄRF:s organisation. Resultatet visade att Brand i byggnad är den mest krävande olyckstypen. Antal insatser har ökat inom Idrottsanläggning, medan nedläggning av pappersbruk har gett minskad frekvens inom den objektstypen.
Informationen återfanns i NÄRF:s egen dokumentering i programmen CORE Insatsrapport samt CORE Förebyggande. Båda programmen är databaserade verksamhetsstöd avsedda för räddningstjänst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikdatabas, IDA,
användes även för informationsinhämtning. Statistikbearbetningen utfördes i Microsoft Excel.
Analysen utmynnar i förslag på hur NÄRF kan underlätta dokumentation och
statistikbearbetning genom ökad kvalitet på insatsrapportering. Vidare rekommenderas praktiskt arbete, genom ytterligare information och nära samarbete med kommunerna, för att reducera riskbilden för ett antal högriskobjekt.
Avslutningsvis utfördes en framtidsanalys av riskbilden med avseende på en ökande statistisk trend, där olyckstyperna Brand ej i byggnad, Trafikolycka samt Sjukvård har ökat mest.
Framtidsanalysen kopplas även till kommande samhälleliga förändringar av kommunikationsleder samt Saab Automobile AB:s eventuella nedläggning.
iii
Abstract
Northern Älvsborg rescue union, (NÄRF) is a cooperation between the municipalities
Färgelanda, Mellerud, Trollhättan and Vänersborg. It is a cooperation, since 1997, which aims to provide local rescue and prevention of fire in the region. The union has two stations which are fully staffed and seven stations which are part time staffed.
This project aims to identify and analyze risks in NÄRF:s area with regards to civil rescue resources. Furthermore, it considers risks typical for type of object, loss of cultural values, personal health and environmental risks.
The analysis was achieved through different steps. In the first part, types of objects and accidents were produced. This part was a basis for the ensuing risk analysis. Objects were found in following groups; Public buildings, Property, Industry, Other buildings and Objects found in the open.
Thereafter, conditions special for a type of business and statistics over accidents for the ten last years, were obtained for each object type. Moreover, engineering assessments were identified. A comparison was made between statistics of Swedish municipalities considered to have a similar risk profile. This gave a more precise statistic. Finally, a risk profile for each object type was outlined.
The object types were divided into different groups depending on risks considered. Objects with a strong risk profile were highlighted. Moreover, risks due to environment were treated in another section which is poorly connected to the organization of NÄRF. The result showed that Fire inside building is the type of accident which requires most from NÄRF:s resources.
Further, NÄRF had a high frequency Automatic alarm, but low frequency of alarms for Medical care and Other request, compared to Sweden’s statistics. This is due to few
agreements with health care institutes. Further, NÄRF:s accident reports are highly distributed into the best suited type of object.
The main part of information about objects was found in NÄRF:s documentation. These were found in the programs CORE Incident report and CORE Preventive, which are intended as a support for civil rescue organizations. In addition, a statistic database of Authority for Civil Contingencies, named IDA, was used for information as well. The adaptions of already existing statistics were made in Microsoft Excel.
Suggestions were made about how to improve the quality of incident reporting, in addition to get more manageable documentation and statistics. Moreover, suggestions about how to decrease risk profile of high risk objects type, were put forward.
Finally, a risk profile for the future was produced. It showed that the risks have increased over the years, especially for Fire outside building, Vehicle accident and Medical care. The
analysis consider changes due to given statistics and changes performed in the communities.
Thereafter, proposals about how to get more detailed risk profiles in order to proceed with this project were given.
iv
Innehållsförteckning
Förord ... i
Sammanfattning ... ii
Abstract ... iii
Innehållsförteckning ... iv
Begreppsförklaringar ... vii
Förkortningar ... vii
Förklaring av begrepp ... vii
Formler ... vii
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund72 ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Mål ... 2
1.4 Avgränsningar ... 3
2 Teori ... 4
2.1 Grovanalys som metod4 ... 4
2.2 CORE46,47 ... 4
2.3 Indikatorer, Data och Analys29,30 ... 4
3 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund38 ... 5
4 Metod ... 6
4.1 Identifiering av objektstyper och olyckstyper ... 6
4.1.1 Objektstyper ... 6
4.1.2 Olyckstyper ... 7
4.2 Val av riskanalysmetod ... 7
4.2.1 Import av tillsynsobjekt och objektstypsindelning ... 7
4.2.2 Import av insatsrapporter samt redovisningsverktyg ... 8
4.3 Beräkning av sannolikheter ... 9
4.3.1 Insamlande av statistik ... 9
4.3.2 Justering av den preliminära frekvensen ... 10
4.3.3 Trendutveckling och enhetsändring ... 11
4.3.4 Känslighetsanalys samt indelning till skala ... 11
4.3.5 Jämförelse med antalet insatser i Sverige ... 11
4.4 Framställande av konsekvenser ... 11
4.4.1 Räddningstjänstresurser ... 11
4.4.2 Bedömning av personhälsa ... 13
4.5 Indelning av riskobjekt över NÄRF:s område ... 14
4.6 Framtidsanalys ... 14
v
5 Resultat och analys ... 15
5.1 Utformande av objekts- och olyckstyper samt identifiering av jämförelsekommuner . ………...15
5.1.1 Objektstyper ... 15
5.1.2 Olyckstyper27 ... 19
5.1.3 Jämförelsekommuner ... 20
5.2 Riskbedömningar ... 21
5.2.1 Allmän byggnad ... 23
5.2.2 Bostad ... 48
5.2.3 Industri12,33 ... 57
5.2.4 Övrig byggnad ... 65
5.2.5 I det fria ... 76
5.3 Miljökonsekvenser ... 82
5.3.1 Avgörande faktorer för miljökonsekvenser ... 83
5.3.2 Föroreningars spridning i naturen ... 83
5.3.3 Objekt som innehåller miljörisker ... 85
5.3.4 Släckmedels miljöpåverkan ... 85
5.3.5 Miljökonsekvenser till följd av olyckor ... 86
6 Sammanställning av riskbedömning ... 89
7 Områdesindelning med riskvärden ... 92
7.1 Förutsättningar ... 92
7.2 Färgelanda ... 93
7.2.1 Ödeborg ... 93
7.2.2 Färgelanda centrum ... 93
7.2.3 Stigen ... 93
7.2.4 Högsäter ... 93
7.3 Mellerud ... 93
7.3.1 Dals Rostock ... 93
7.3.2 Mellerud centrum ... 93
7.3.3 Åsensbruk ... 93
7.3.4 Håverud ... 93
7.3.5 Dalskog ... 93
7.4 Trollhättan ... 94
7.4.1 Malöga flygplats, Stallbacka industriområde ... 94
7.4.2 Nohab-området ... 94
7.4.3 Håjum industriområde ... 94
7.4.4 Sylte, Lextorp, Kronogården ... 94
vi
7.4.5 Skoftebyn ... 94
7.4.6 Centrum, Hjortmossen ... 94
7.4.7 Hjulkvarn, Stavre, Dannebacken, Halvorstorp, Sandhem ... 94
7.4.8 Björndal, Torsred, Källstorp ... 94
7.4.9 Öresjö ... 94
7.4.10 Överby ... 94
7.4.11 Väne-Åsaka ... 94
7.4.12 Skogshöjden ... 94
7.4.13 Sjuntorp ... 95
7.4.14 Upphärad ... 95
7.4.15 Velanda ... 95
7.5 Vänersborg ... 95
7.5.1 Blåsut ... 95
7.5.2 Vargön, bostadsområde samt industriområde ... 95
7.5.3 Öxnered ... 95
7.5.4 Frändefors ... 95
7.5.5 Vassbotten industriområde ... 95
7.5.6 Vänersborg centrum ... 95
7.5.7 Holmängens industriområde ... 95
7.5.8 Brålanda ... 95
7.5.9 Tenggrenstorp industriområde ... 95
7.5.10 Lyckhem ... 96
7.5.11 Torpa ... 96
7.5.12 Onsjö ... 96
7.5.13 Restad Gård ... 96
8 Framtidsanalys ... 97
9 Diskussion ... 99
9.1 Felkällor ... 99
9.2 Förbättringsförslag till förbundet ... 100
9.2.1 Insatsrapportering ... 100
9.2.2 Övriga synpunkter ... 101
10 Förslag till fortsatt arbete ... 102
11 Referenser ... 103
11.1 Publikationer ... 103
11.2 Elektroniska dokument ... 103
11.3 Intervjuer samt personliga kontakter... 108
11.4 Övriga källor ... 108
vii
Begreppsförklaringar
Förkortningar
IDA – Indikatorer, Data och Analys IVPA – I väntan på ambulans
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap NÄL – Norra Älvsborgs länssjukhus
NÄRF – Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund SCB – Statistiska centralbyrån
Förklaring av begrepp
Objektsgrupp- en grupp som liknande objektstyper tillhör Objektstyp – en samling objekt med liknande verksamhet
Olyckstyp – en specifik typ av insats som räddningstjänsten utför
Formler
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
70Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund (NÄRF) är ett samarbete, sedan 1997, gällande räddningstjänst mellan kommunerna Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg.
Kommunerna återfinns i Västra Götalands län, vilket illustreras i Figur 1, nedan. Figuren visar även en beskrivande bild över NÄRF:s kommuner samt hur dess stationer är utplacerade.
Figur 1 NÄRF:s placering med illustration av kommuner och nuvarande stationer med tillhörande styrkor.28,42
Idag står NÄRF inför en omstrukturering av sin organisation, vilken avser att träda i kraft den andra januari 2012. Därmed behövs kunskap om hur förbundets resurser brukas idag samt hur behovet förväntas förändras i framtiden.
Målet med omstruktureringen är att genom bredare kompetens och nytänkande, kunna
effektivisera organisationen. Detta utförs exempelvis genom att byta ut insatsledaren mot inre och yttre befäl, vilket förutsätts leda till bättre nyttjande av resurser. NÄRF skall även ta över mottagandet av larm från SOS Alarm. Övertagandet av larm förväntas leda till att styrkorna blir distribuerade på ett bättre sätt, då NÄRF besitter en bredare kunskap om sin organisation.
Höjd kvalitet på insatsrapportering eftersträvas för att möjliggöra en kvalitetssäkring av organisationen.
2
1.2 Syfte och frågeställningar
Detta projekt är utfört på uppdrag av NÄRF, och är ämnat att utgöra ett stöd till den
omstrukturering som kommer att träda i kraft i januari 2012. Projektet syftar till att kartlägga och analysera risker inom området som NÄRF verkar i, med avseende på
räddningstjänstförbundets resurser samt personhälsa. Räddningstjänstresurser, vilken är den främsta parametern i riskbedömningen för detta projekt, används vanligtvis inte i
riskbedömningar. Normalt används parametrarna hälsa, egendom och miljö.
Aspekter som brandfarlig verksamhet, speciella risker gällande objektstyp och kulturvärden har beaktats i syfte att få en mer omfattande riskbild. Därmed har även miljökonsekvenser haft en inverkan, dock med en flyktigare koppling till NÄRF:s organisation.
Genom en kartläggning av hur räddningstjänstresurser använts, bildas en överblick av vilka resurser som är nödvändiga idag. Vidare syftar projektet till att undersöka hur behovet av resurser kan komma att utvecklas med tiden.
De frågeställningar som legat till grund för arbetet är:
Vilka objektstyper utgör störst risk för samhället och är mest resurskrävande för NÄRF?
Vilka risker kan kopplas till identifierade högriskobjekt?
Vilka miljökonsekvenser bör räddningstjänsten vara medvetna om?
Hur kan erhållet resultat appliceras inom NÄRF:s område?
Hur väntas behovet av räddningstjänstens resurser förändras i framtiden, utifrån erhållen statistik?
Hur kan förbundet göra sin statistikhantering tydligare och mer hanterbar?
1.3 Mål
Projektet har arbetat efter följande mål:
Att bestämma objektstyper samt annan nödvändig information, för att kunna utföra en riskanalys av räddningstjänstresurser samt personskada. Framtagen information skall vara applicerbar för NÄRF, med tanke på befintlig statistikindelning.
Tillsynsobjekt tillhörande NÄRF delas in i objektstyper som grund för sammanställning av statistik från CORE Insatsrapport.
Att sammanställa i vilken utsträckning NÄRF:s resurser har använts vid insatser, i form av antal styrkor, deras storlek samt insatstid.
En beskrivning av hur behovet av räddningstjänstens styrkeresurser har förändrats över åren, i termer av förändrat antal insatser, presenteras i form av en framtidsanalys.
Riskanalysen skall ge en samhällelig bild där hälsa, miljö samt kulturella värden skall ha en inverkan på resultatet.
Information gällande objektstyper och olyckstyper skall vara lättöverskådlig.
Identifierade riskobjekt skall kunna användas för att vidare analysera risker inom NÄRF:s område.
3
1.4 Avgränsningar
Projektet tar endast fram en riskbild över de objektstyper som återfinns i NÄRF:s område. Det område som behandlats i bedömningarna återfinns inom kommungränserna för Färgelanda, Mellerud, Trollhättan samt Vänersborgs kommun. Den kvantitativa delen har utgått från dokumenterad statistik för de insatser som skett inom NÄRF:s område. Därutöver har insatser som NÄRF utfört i andra angränsande kommuner, exempelvis till följd av Släckavtal, också ingått i bedömningar.
Riskbedömningen som erhållits från projektet är inte kopplade till NÄRF:s organisation.
Vidare avgränsas projektet från att behandla hur riskbilden kan komma att påverkas av den kommande omstruktureringen.
Riskanalysen behandlar förstaskedet av en händelse, utan att ta hänsyn till följdhändelser eller uppkomst. Detta innebär att det är den händelse som är dokumenterad i insatsrapporten som analyseras i den kvantitativa delen, utan att ta hänsyn till ett helt scenario. Den olyckstyp som framförallt beaktats i projektet är Brand i byggnad, då detta är räddningstjänstens främsta uppgift. Därmed har denna olyckstyp fokuserats i analysen.
Statistiken som ligger till grund för riskanalyserna är NÄRF:s egen statistik över insatser samt dokumentation av dess tillsynsobjekt. Dessa återfinns i det databaserade
verksamhetsverktyget CORE. Statistiken har behandlats årsvis, oberoende av spridning över årstid och dygn. År som ingått i statistiken, för detta projekt, är 2001 till och med 2010. För mindre enstaka objekt har ingen hänsyn till nedläggning och uppkomst av objekt tagits.
Nedläggning och uppkomst av objekt som haft betydande påverkan på statistiken, bearbetades i textform samt i justering av förväntad frekvens. Detta för att få ett mer sanningsenligt
resultat.
Objektstyperna är indelade efter verksamhet, utan hänsyn till skillnader av brandbelastning inom en verksamhetsgrupp och byggnadstekniska skillnader. Åtskillnader inom
verksamhetsgupp gällande tekniska installationer, sociala medel samt säkerhetskultur har inte behandlats i bedömningarna. Därmed har alla objekt inom en objektstyp värderats som om de medför en lika stor risk. Samhälleliga skillnader, exempelvis konjunkturförändringar, har ej avhandlats.
Den analyserande delen har begränsats till att fokusera konsekvenser av en olyckstyp i form av räddningstjänstresurser. Analys av hälsa förekommer i form av en mer grund analys.
Konsekvenser i form av miljöskador förekommer i löpande text med en flyktigare koppling till NÄRF:s område. Egendomsskador har inte lyfts fram i projektet.
4
2 Teori
2.1 Grovanalys som metod
5Grovanalysen används för att snabbt kartlägga risker i ett system. Det är främst en kvalitativ metod där identifieringen sker på ett övergripande plan, där de största riskerna analyseras djupare. Riskerna utgörs ofta av händelseförlopp, möjliga orsaker samt konsekvenser.
Konsekvenserna uppskattas i en få-gradig skala och ibland sker även en uppskattning av sannolikheten för risken. Förslag på åtgärder tas fram. Grovanalysen kan sedan ligga till grund för beslut i projekteringsstadier eller användas i befintliga system för att hitta åtgärder som gör systemet säkrare.
Fördelar med grovanalysen är att den är enkel att använda, har ett brett användningsområde och systemets riskbild kan kartläggas snabbt. Nackdelar är dock att grovanalysen kan verka mer djupgående än vad den är samt att det finns svårigheter i att identifiera alla risker i ett system.
2.2 CORE
52,53Räddningstjänsten använder sig av det databaserade verksamhetsstödet, CORE, vilket är särskilt anpassat för räddningstjänst. Datastödet är uppdelat i ett antal moduler, exempelvis Förebyggande, Insatsrapport, Personal samt Övning. Dessa används för statistikredovisning, att underlätta och förenkla dokumentation samt planering inom dessa områden.
De delar som används i projektet är CORE Förebyggande samt CORE Insatsrapport. CORE Förebyggande används bland annat för ärendehantering av tillsynsobjekt, planering av arbete samt hantering av register över besiktningar. För aktuella tillsynsobjekt återfinns information angående förekommande verksamhet, typ av byggnad, brandskyddsvärdering samt
brandtekniska installationer. Hantering av brandfarliga och explosiva varor, tillsynsgrupp samt förekomst av insats på objektet återfinns också där.
CORE Insatsrapport används för att dokumentera information för en insats. Information som dokumenteras är bland annat tider då larm når SOS Alarm och räddningstjänsten. Tid för förloppet av insatsen, olycksplats, typ av olycka samt orsaker till dess uppkomst, kan
sammanställas. Vidare dokumenteras styrkebesked, personskador samt beslutsförlopp under insatsen. CORE Insatsrapport är anpassat till Statistiska centralbyråns (SCB) samt
räddningsverkets direktiv och ligger till grund för statistik i SCB.
2.3 Indikatorer, Data och Analys
33,34Informationssystemet Indikatorer, Data och Analys (IDA) är en statistiktjänst som
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillhandahåller. Där finns statistik över bland annat räddningstjänstens insatser, döda i bränder, döda och skadade i olyckor och naturolyckor. IDA är tillgängligt för allmänheten och återfinns på MSB:s hemsida. Främst är det landets kommuner och Socialstyrelsen som tillhandahåller statistiken för MSB. När en insatsrapport inkommer till MSB granskas denna. Verkar den innehålla felaktig information sorteras den bort, annars registreras den i IDA. Detta innebär att ett marginellt svinn
uppkommer och sannolikt är insatserna något fler än de som registreras i databasen.
I det här arbetet har IDA främst använts till att ta fram statistik över räddningstjänstens insatser. Statistiken kan sorteras utifrån tio olika parametrar, däribland olyckstyp, byggnadsgrupp, kommun och år.
5
3 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
42Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund bildades 1997 mellan kommunerna Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Förbundet ansvarar för den kommunala
räddningstjänsten samt förebyggande åtgärder när det gäller brand inom detta område. Detta område hade i slutet av år 2010 strax under 108 000 invånare, på en ungefär 2 170 km2 stor landareal. Fördelning av areal och invånare över kommunerna kan ses i Tabell 1 nedan.
Tabell 1 Fakta om NÄRF:s kommuner.
Kommun Invånarantal50 Landareal [km2] Färgelanda 6 650 59322
Mellerud 9 195 51524 Trollhättan 55 220 41226 Vänersborg 36 888 64727
Totalt 107 953 2167
NÄRF har nio stationer, varav två är heltidsstationer. Dessa återfinns i Trollhättan och Vänersborg. De resterande sju stationerna är deltidsstationer, vilka är placerade i Sjuntorp, Vargön, Brålanda, Mellerud, Åsensbruk, Färgelanda samt Högsäter.
På de flesta stationer består styrkan av 4 brandmän och en styrkeledare. I Åsensbruk är det dock inte möjligt att upprätthålla denna styrkestorlek, dock är lägsta deltidsbemanningen 3 brandmän alternativt 2 brandmän och 1 styrkeledare.
Melleruds och Trollhättans stationer är bemannade med 5 brandmän samt 1 styrkeledare. På Trollhättans station finns även en insatsledare på heltid.
Enligt NÄRF:s handlingsprogram skall organisationen kunna genomföra insatser för större olyckor av typ skogsbrand, trafikolycka, kemolycka samt fartygsolycka. Vidare skall det finnas kompetens att utföra en kombinerad livräddnings- och släckinsats på skadeplatsen där insatser sker både utvändigt samt invändigt med lång inträngningsväg. Denna typ av insats skall vara möjlig för befintlig bebyggelse; - alltifrån sjukhus, hotell och industri till
underjordiska anläggningar. NÄRF skall även kunna utföra flera insatser samtidigt, vilka uppkommer till följd av mindre olycksfall.43
Det område som NÄRF arbetar inom har hög anslutning till vatten, tack vare dess placering i förhållande till Vänern. Vidare finns ett antal större industriområden samt mindre berg och skogsområden.
6
5 Metod
Först skapades objektstyper utifrån de som fanns i CORE Insatsrapport. I slutskedet blev inga befintliga typer delade, men ett flertal sammanfördes för att få ett mer hanterbart antal
objektstyper. En objektstyp delades under analysen, men inför sammanställning och
jämförelse gjordes en sammanslagning till ursprungstypen. Befintliga tillsynsobjekt i CORE Förebyggande sorterades in i nyskapta objektstyper för att senare kunna användas i
statistiksammanställningen.
Därefter exporterades samtliga insatser från åren 2001 till och med 2010 från CORE
Insatsrapport och sorterades in på respektive objektstyp. Varje objektstyp tilldelades ett eget Excel-dokument där insatserna delades in beroende på objekt och därefter beroende på olyckstyp.
Jämförbar statistik från informationssystemet IDA hämtades och justerade statistiken som tagits från NÄRF. Statistikens enhet utgjordes av frekvensen, insatser per 1 000 invånare och år. En jämförelse med Sverige i övrigt gjordes i slutet.
Parallellt med frekvensbearbetningen studerades insatsrapporter för att ta fram ett medelvärde av det antal styrketimmar en insats krävde från räddningstjänstens sida. Både antalet styrkor och hur länge de var borta på en insats, studerades. Detta gjordes för att kunna bedöma konsekvenserna av en insats i respektive olyckstyp och objektstyp. Insatserna granskades dessutom för att ta fram antalet skadade i en viss olyckstyp och objektstyp.
Till sist gjordes en sammanställning av statistik och egna bedömningar. Detta resulterade i en slutsats av hur stor risk varje objektstyp utgör. En framtidsanalys samt förslag till
räddningstjänsten togs fram.
Parallellt med detta arbete sammanställdes en bild av områdets miljökonsekvenser. Där sammankopplades information från litteratur med utformningen av NÄRF:s område. I denna sammanställning begrundades naturliga risker som finns i området.
I avsnitten nedan ges en mer ingående beskrivning av delarna i arbetet.
5.1 Identifiering av objektstyper och olyckstyper
Objekts- och olyckstyperna, som är utarbetade för att passa projektet, är baserade på befintliga grupper. Dessa har erhållits ur CORE Förebyggande samt CORE Insatsrapport.
5.1.1 Objektstyper
Objektstyperna i CORE Förebyggande studerades och fördelades med avseende på utformningen av objektets verksamhet. Detta för att få en likartad riskbild vad gäller grundförutsättningar i form av mängd människor som rör sig inom verksamhetsområdet, utrymningsmöjligheter samt mängd av brandfarliga varor. Vidare varierar riskbilden direkt med verksamheten.
De befintliga objektstyperna reviderades, framförallt genom hopslagning av befintliga typer.
Detta för att möjliggöra applicering av resultatet av projektet till NÄRF. För att kunna jämföra resultatet med MSB:s statistikdatabas IDA, eftersträvades det att ej dela befintliga grupper.
Objektsgruppen I det fria delades in i tre olika typer; E45, Landsbygd och Tätort. Till E45 räknades alla insatser som utförts på den aktuella vägen, anslutande vägar samt närliggande
7
områden. Till Tätort räknades bebyggelse med ett invånarantal över cirka 2 000 personer, med omnejd. Områden mellan två närbelägna tätorter där relativt mycket folk befinner sig ingick också i Tätort. Till Landsbygd räknas alla övriga områden, inklusive mindre bebyggelser med mindre än cirka 2 000 invånare. Detta utfördes för att få en uppfattning om hur insatser I det fria fördelade sig. Denna indelning förväntades ge information om olyckor återfinns i högre eller lägre grad i tät bebyggelse. En samlad bedömning av I det fria utfördes också för att vara mer applicerbart för NÄRF.
5.1.2 Olyckstyper
För att få en mer hanterbar statistik slogs vissa olyckstyper ihop. Olyckstyper som slogs samman bedömdes ha likartad konsekvens gällande räddningstjänstresurser. Olyckstyper som förekom väldigt sällan delades in i typen Annat uppdrag.
Insatser som var registrerade under olyckstyp Annat uppdrag, Annan olycka eller liknande beaktades om de samtidigt innehöll en beskrivande text. Då den beskrivande texten var likvärdig med en annan olyckstyp, omfördelades insatsrapporten efter denna.
5.2 Val av riskanalysmetod
En kvantitativ grovanalys utfördes i form av en tabell och inslag av kvalitativa bedömningar gjordes i textform.
Riskanalysen baserades på en riskmatris, vilken visar förhållande mellan sannolikhet och konsekvens. Den lodräta axeln beskriver hur stor sannolikheten är för en olyckstyp och den vågräta axeln beskriver konsekvens för olyckan i form av räddningstjänstresurser samt hälsoskada. Axlarna har fem olika nivåer, där 1 är lägst och 5 är högst. För att få fram ett riskvärde för olyckstypen multiplicerades förväntad sannolikhet och konsekvens, se Ekvation 1.
Ekvation 1 Det uträknade värdet delades in efter tre risknivåer; Låg, Medel och Hög. Ett visst riskvärde motsvarar alltid samma risknivå. Resultatet av sannolikhet, konsekvens, riskvärde och risknivå presenterades i form av en tabell.
Till grund för sannolikhet och konsekvens användes statistik från NÄRF:s insatsrapporter.
5.2.1 Import av tillsynsobjekt och objektstypsindelning
NÄRF:s 1282 tillsynsobjekt är tillgängliga i CORE Förebyggande, varifrån de exporterades till ett Excel-dokument. Tillsynsobjekten delades in under flikar, där respektive objektstyp hade varsin flik. För objektstyper i objektsgruppen I det fria skedde indelningen till respektive objektstyp i enlighet med beskrivningen i Objektstyper.
Information som var nödvändig för att kunna dela in objektstyperna hittades i CORE
Förebyggande under respektive objekt. Därutöver användes Internet som stöd för indelningen.
Huvudsakligt stöd från Internet bestod av kartmaterial samt verksamheters hemsidor för respektive tillsynsobjekt.
8
5.2.2 Import av insatsrapporter samt redovisningsverktyg
Varje objektstyp tilldelades ett Excel-dokument med ett fliksystem. Figur 2 nedan illustrerar upplägget på Excel-dokumentet. Dock bör det noteras att figuren endast visar en fem
årsperiod, trots att projektet hanterar statistik över tio år.
Figur 2 Redovisningsverktyg, i Microsoft Excel, för indelning av skedda insatser.
Den första fliken i Excel-dokumentet benämndes Statistik, den andra 2010. Efterföljande nio flikar benämndes med årtal ner till 2001. Ytterligare en flik, vilken benämndes Diagram, skapades. Vidare utformades första fliken, Statistik, i två delar för sammanställning av information. I den första delen, på den vänstra sidan, importerades tillsynsobjekten. Plats för eventuella nya objekt som inte tillsyn utförs på skapades. En kolumn för varje år gjordes, för att antalet insatser skulle kunna åskådliggöras per objekt.
Den första fliken av fliksystemet illustreras av Figur 2, ovan. På den högra delen skapades en kolumn för olyckstyper samt kolumner för varje år. Den tillverkades för redovisning av insatser per olyckstyp och år.
Då Excel-dokument för respektive objektstyp tillverkats, påbörjades hämtning av insatsrapporter. Rapporterna återfinns i CORE Insatsrapport. Rapporter för en första objektstyp samt senast gångna år, exporterades till Excel.
Samma olycka kunde återfinnas i mer än en insatsrapport. Genom att fördela
insatsrapporterna efter tidpunkt för händelsen, kunde dessa visualiseras. Det återfanns
insatsrapporter av samma olycka, där en version var reviderad och en annan inte. Det förekom även att samma olycka hade två skilda rapporter som var upprättade av olika stationer. Två insatsrapporter som beskrev samma olycka blåmarkerades i Excel. Endast en insatsrapport beräknades i statistiken.
Insatsrapporter som inte tillhörde den aktuella objektstypen flyttades till rätt dokument. För att veta var objektet, i insatsrapporten, skulle placeras användes information från CORE
Insatsrapport. Vid behov hämtades kartmaterial samt information om objektet och dess verksamhet från Internet.
9
Då rapporterna fördelats över tillsynsobjekten beräknades antalet insatser under respektive olyckstyp.
När uppdelningen från år 2010 var fördelat över rätt tillsynsobjekt och olyckstyp, hämtades nästa år från CORE Insatsrapport enligt samma metod. Detta gjordes för tio år, från och med år 2010 till och med år 2001.
Objektstyper inom Bostad avvek dock. Dessa insatsrapporter var endast beskrivna med en adress, utan objektsnamn, och antogs därför vara sorterad för rätt kategori. Inom denna kategori uteblev fördelning över tillsynsobjekt/ej tillsynsobjekt. De sorterades endast efter olyckstyp.
Undantag skedde även för objektstyper tillhörande I det fria, där endast olyckstypen fördelades, i brist på adresser.
5.3 Beräkning av sannolikheter
Vid framtagningen av frekvenser för respektive olyckstyp i respektive objektstyp användes de Excel-dokument som sammanställts tidigare. Metodbeskrivningen som följer nedan för frekvensberäkning exemplifierar en specifik olyckstyp i en specifik objektstyp. Samma tillvägagångssätt användes för resterande olyckstyper i respektive objektstyper.
Först sammanställdes NÄRF:s statistik och en jämförelse med likvärdiga kommuner gjordes för att validera resultatet. Vid skillnader justerades den preliminära frekvensen från NÄRF.
Därefter delades frekvenserna upp i en femgradig skala för att lättare kunna skilja ut olika sannolikheter. En jämförelse med hela Sveriges statistik gjordes sist för att avstämma hur väl NÄRF representerar Sverige samt om några olyckstyper är över- eller underrepresenterade.
För objektstypen I det fria och dess objektstyper gjordes ingen jämförelse med kommungruppen eller Sverige, då det inte fanns en likvärdig objektstyp i informationssystemet IDA.
5.3.1 Insamlande av statistik
Först adderades alla insatser inom respektive olyckstyp och objektstyp över de tio åren och ett medelvärde togs fram, vilket tilldelades enheten insatser per år. Detta utgjorde en preliminär frekvens. Därefter letades fyra stycken kommuner upp för att jämföra rimligheten i resultaten och kompensera för svinn i insatsstatistiken, eftersom inte alla insatser dokumenteras.
Kommunerna valdes utifrån invånarantal och areal så att de skulle matcha kommunerna som ingår i NÄRF. Dessutom skulle en av kommunerna präglas av några större industrier, precis som Trollhättan.
Genom informationssystemet IDA, som återfinns på MSB:s hemsida, samlades information om jämförelsekommunernas antal insatser inom respektive objektstyp in över samma tioårsperiod. För att bestämma jämförelsekommunernas antal insatser inom olyckstypen Annat uppdrag drogs summan av resterande olyckstypers insatser från totala antalet insatser.
En skillnad över olyckstypen togs fram. Detta gjordes genom att jämförelsekommunernas totala antal insatser i olyckstypen subtraherades från NÄRF:s totala antal insatser i samma olyckstyp, se Ekvation 2.
Ekvation 2
10
Denna differens användes för att avgöra hur mycket kommunerna skiljde sig och om frekvensen för NÄRF:s insatser behövde justeras. Justeringen gjordes med inflytande av jämförelsekommunernas statistik, men där NÄRF hade störst påverkan.
5.3.2 Justering av den preliminära frekvensen
Där mellanskillnaden blev noll gjordes ingen justering och den tidigare beräknade preliminära frekvensen insatser per år användes. Blev differensen skilt från noll skedde en justering av den preliminära frekvensen. Dock skulle NÄRF:s statistik ha störst influens och en fjärdedel av mellanskillnaden drogs bort eller lades till NÄRF:s statistik, beroende på vilken
kommungrupp som hade flest antal insatser inom olyckstypen. För en visuell förklaring, se Figur 3.
Figur 3 Illustration av justerad frekvens jämfört med initiala värden för NÄRF och jämförelsekommuner.
För att beräkna denna nya frekvens användes två olika formler, beroende på om differensen var negativ eller positiv. Var mellanskillnaden positiv, det vill säga att NÄRF hade fler antal insatser, adderades tre fjärdedelar av differensen till jämförelsekommunernas totala antal insatser, förkortat jmf:s insatser. Därefter dividerades denna siffra med tio år och produkten blev antal insatser per år, se Ekvation 3.
Ekvation 3 Då mellanskillnaden var negativ, det vill säga att NÄRF hade färre insatser än
jämförelsekommunerna, dividerades absolutbeloppet av mellanskillnaden med fyra. Sedan adderades fjärdedelen till NÄRF:s totala antal insatser och allt dividerades med tio år. Denna nya frekvens har enheten insatser per år, se Ekvation 4.
Ekvation 4
När jämförelsekommunerna har haft insatser i en olyckstyp, men NÄRF inte har gjort någon insats, så uteslöts olyckstypen i den aktuella objektstypen. Dock registrerades resultatet som en nolla i Excel-dokumenten. Hade däremot NÄRF insatser, men inte
jämförelsekommunerna, så användes Ekvation 3 för att beräkna frekvensen.
11
5.3.3 Trendutveckling och enhetsändring
Den beräknade frekvensen jämfördes med hur trenden har varit i NÄRF under de tio senaste åren. Väntevärdet 2011 blev då den beräknade frekvensen i enheten insatser per år. Skilde den sig mycket från värdena som redovisats de senaste åren, framförallt då år 2010, utfördes ytterligare en justering.
Uppkom en dramatisk ändring av antalet insatser under ett år, exempelvis till följd av nedläggningar av större fabriker, användes ett medelvärde av de senaste årens statistik.
Har en någorlunda linjär trend uppstått räknades en linjär ekvation för den trenden ut. Den uträknade ekvationen användes för att ta fram väntevärdet för 2011.
Frekvensen gjordes om för att få en bättre anpassad och mer lätthanterlig enhet från insatser per år till insatser per år och 1 000 invånare. För att kunna skatta ett väntevärde för 2011 års befolkningsmängd togs summan av de fyra kommunernas invånarantal under de respektive senaste sex åren och trenden i befolkningsökningen studerades. Trenden anpassades till en linjär ekvation och väntevärdet för invånarantalet 2011 beräknades med linjärekvationen.
5.3.4 Känslighetsanalys samt indelning till skala
En indelning av alla olyckstyper i samtliga objektstyper gjordes enligt en femgradig skala, där 1 representerar lägst frekvens och 5 högst. Skalan utformades med lämpliga steg, vilka
bestämdes beroende på hur många olyckstyper som hamnade i respektive steg. Största andelen olyckstyper skulle hamna i de lägre stegen och bara ett fåtal i de högsta för att få bästa representativa fördelning. Stegen är jämna med skillnad av en faktor 10.
Ibland skilde sig antalet insatser i en olyckstyp mycket mellan kommungrupperna och då gjordes en känslighetsanalys. Den justerade frekvensen jämfördes med
medelvärdesfrekvensen för enbart NÄRF. Om den justerade frekvensen och
medelvärdesfrekvensen hamnade i olika steg i den femgradiga skalan användes i de flesta fall enbart NÄRF:s medelvärdesfrekvens. Detta eftersom det värdet ansågs mest representativt.
Var skillnaderna marginella behölls det justerade värdet för att bibehålla influensen av en annan kommungrupp.
5.3.5 Jämförelse med antalet insatser i Sverige
Till sist gjordes en jämförelse av frekvenserna med hela Sverige, för att kunna dra slutsatser om NÄRF:s frekvenser var rimliga. Dessutom undersöktes om NÄRF var över- eller
underrepresenterat i någon olyckstyp. I IDA togs det totala antalet insatser i hela Sverige ut för respektive olyckstyp och objektstyp. För olyckstypen Annat uppdrag beräknades denna på samma sätt som för jämförelsekommunerna. Frekvenserna sammanställdes i en tabell och delades sedan in i samma femgradiga skala som NÄRF:s frekvenser. Statistiken som erhölls från hela Sverige, delades upp så att andelen olyckor kunde jämställas med NÄRF:s statistik.
Indelningen skedde med avseende på befolkningsmängd.
5.4 Framställande av konsekvenser 5.4.1 Räddningstjänstresurser
En konsekvensbedömning av NÄRF:s resurser utfördes genom en kartläggning av antal timmar samt antal styrkor som i genomsnitt använts per insats, olyckstyp och objektstyp.
Konsekvenserna redovisades i styrketimmar per insats. Informationen som ligger till grund för bedömningen baseras på NÄRF:s insamlade statistik. Då informationen från CORE
12
Insatsrapport sammanställts, analyserades osäkerheten i resultatet där opålitliga resultat omvärderades genom en kvalitativ riskbedömning.
Statistiken samlades in från CORE Insatsrapport med avseende att passa utarbetade Excel- dokument för varje objektstyp. Excel-dokumenten beskrivs närmare i avsnitt Import av insatsrapporter samt redovisningsverktyg, ovan. Med denna metod utarbetades ett konsekvensvärde för varje olycks- samt objektstyp.
Konsekvensbedömningen utfördes genom att antalet styrkor multiplicerades med antalet timmar för varje insats. Därefter summerades faktorerna och dividerades med antalet insatser som beräknats. Därmed erhölls genomsnittlig resursåtgång per insats, vilket redovisas i styrketimmar. Se Ekvation 5 nedan för beräkningsmetoden.
Ekvation 5
5.4.1.1 Begreppet styrka samt hur tiden bedömts
Antalet styrkor bedömdes efter antal personer och antal stationer. Fem eller sex man från samma station bedömdes som 1 styrka. Då antalet personer var två eller tre, värderades detta som en halv styrka. Insatser som endast en man åkt på beräknades som en fjärdedels styrka.
Då flera stationer var inblandade vid samma insats utgick bedömningen från ovanstående förklaring. Dock vägdes det totala antalet personal samt totala antalet fordon in för
bedömning. Då personalantalet var lågt men hade ett högt antal fordon, värderades styrkan som något högre än vad mantalet åsyftade. Deltagande av insatsledare bedömdes som en fjärdedels styrka.
Tidsåtgång för insats har beräknats från att utryckning startar, till dess att sista fordon lämnar olycksplatsen efter insatsen. Då insatstiden varierat mellan fordonen har varje fordon bedömts var för sig.
5.4.1.2 Mängd insatsrapporter som granskats samt kvalitativ bedömning Antalet insatsrapporter som ligger till grund för konsekvensbedömningen varierar mellan olika olycks- och objektstyper. Bland annat varierade kvantiteten av rapportgranskning beroende på antalet insatser inom en olycks- och objektstyp. I det fall då endast ett fåtal insatser utförts, ungefär 40 eller färre, kontrollerades alla insatsrapporter. Då ett stort antal insatser var utförda, kontrollerades en andel av insatsrapporterna. Antalet granskade rapporter var stort för att säkerställa tillförlitligheten av statistiken.
Undantag gjordes dock för olyckstyper med förväntad låg variation av styrka och tidsåtgång.
Dessa granskades i lägre utsträckning, ungefär fem till tio insatsrapporter kontrollerades. Vid upptäckt av avvikelse från förväntat värde utfördes en mer utförlig undersökning. Olyckstyper som förväntades hålla samma värde för konsekvensbedömningen av resurser var
Automatlarm, Förmodad brand, Förmodad räddning, Hiss samt Sjukvård.
Olyckstyper som ansågs variera mycket i tid och mantal granskades noggrant. Dessa var Annat uppdrag, Brand i byggnad, Stormskada, Trafikolycka och Vattenskada. För mycket frekvent förekommande insatser som Trafikolycka, Brand ej i byggnad och Brand i byggnad användes omkring 300 insatsrapporter per objektstyp, vilka återfanns de senaste åren.
13
Den kvalitativa bedömningen grundades på egna bedömningar samt information från intervju med insatsledare Hans Därnemyr. Kvalitativ bedömning användes framförallt då endast ett fåtal insatser utförts under tidsperioden som bedömts. Konsekvensvärden som ansågs vara ogrundat låga, höjdes och vice versa.
Slutligen delades konsekvensvärdena in på en femgradig skala där 1 är lägst och 5 är högst.
5.4.2 Bedömning av personhälsa
Bedömningen av personhälsan är i hög grad baserad på statistik från CORE Insatsrapport.
Den bestod av en kontroll av hur frekvent förekommande det är med hälsoskador för
olyckstyper samt objektstyper i NÄRF:s område. Passande metod varierade för bedömning av olika objekts- och olyckstyper. Enligt den mest frekventa metoden, framtogs informationen genom att indela alla insatser för ett år efter olyckstyp i CORE Insatsrapport. Därefter kontrollerades varje insatsrapport för att urskilja personskador och dödsfall.
De olyckstyper som studerades var; Annat uppdrag, Brand ej i byggnad, Brand i byggnad, Drunkning, Hjälp till polis, Nödställd person, Sjukvård, Trafikolycka och Utsläpp av farligt ämne. Övriga olyckstyper förväntades inte orsaka personskador.
Olyckstyper som behandlades annorlunda var: Brand ej i byggnad samt Trafikolycka. För Brand ej i byggnad var utgångspunkten varje objekts enskilda Excel-dokument. Därav kontrollerades varje objektstyp för sig, gällande Brand ej i byggnad, i CORE Insatsrapport.
På grund av ett mycket stort antal insatsrapporter av olyckstyperna Trafikolycka samt Brand ej i byggnad, gällande objektsgruppen I det fria, kontrollerades endast en del av
insatsrapporterna. Dock var antalet insatsrapporter som granskades över 300 per olyckstyp.
Påverkan på hälsa återfanns i tre steg; lindrigt skadad, svårt skadad eller omkommen. Lindrigt skadad avser person i behov av vård och svårt skadad avser person som skrivits in på sjukhus.
En person som registrerats som omkommen har avlidit innan räddningstjänstuppdrag är avslutat. Dödsfall som sker senare, till exempel på sjukhus, avses ej.
En sammanställning gjordes sedan utifrån tre olika hälsograder för varje typ.
Sammanställningen utfördes genom att summera antalet skador inom en skadegrad, olyckstyp samt objektstyp. Därefter dividerades värdet med det totala antalet insatsrapporter inom olycks- och objektstypen. En översiktlig beskrivning av beräkningsmetod kan ses i Ekvation 6 nedan.
Ekvation 6 Efter att beräkningar utförts genomfördes en värdering av personskador. Bedömningen skedde på en femgradig skala där 1 var lägst och 5 högst. Två aspekter beaktades; grad av
hälsopåverkan samt storleken på det beräknade värdet. Därefter sorterades hälsoskadorna in i olika konsekvensvärden för personskada, för varje olycks- och objektstyp. Värdet för
respektive konsekvensnivå värderades inte direkt proportionellt mellan graden av hälsoskada.
14
5.5 Indelning av riskobjekt över NÄRF:s område
En grov områdesindelning med tillhörande riskvärden gjordes för att NÄRF skulle kunna se vilka områden som utgör störst risk. Områdena delades in beroende på bebyggelse och befintliga stadsdelar. För att urskilja vilka sorters objektstyper som fanns i området användes Google Maps satellitbilder samt Excel-dokumentet innehållande tillsynsobjekten uppdelade efter objektstyper. Områdena har inte tilldelats några konkreta gränser, utan är ungefärliga.
Riskvärdena hade sin grund från varje objektstyps övergripande riskvärde och en viktning gjordes beroende på vilka objektstyper området var uppbyggt av. Hänsyn togs enbart till bostadsform, större utmärkande objekt samt då en viss objektstyp förekommer mer frekvent än i samtliga områden. Det har bland annat antagits att någon form av skola samt butik finns i samtliga områden och dessa har då inte haft inverkan riskvärdet. Hur glest byggnaderna står har påverkat riskvärdet.
En sammanställning av områdena och dess riskvärden gjordes i textform.
5.6 Framtidsanalys
En framtidsanalys gjordes för att få kunskap om hur riskbilden inom NÄRF:s område kan väntas se ut under de närmaste åren. Denna genomfördes dels genom att studera större eventuella förändringar i samhället och dels genom att studera framtagen statistiken för respektive objektstyp.
Objektstyperna studerades en i taget, med hjälp av tidigare framtagna Excel-dokument innehållande tio års statistik. Det största antalet larm ett enskilt år samt minsta antalet larm noterades samtidigt som en trend genom åren försöktes urskiljas. Fanns där ingen tydlig trend ansågs objektstypen förbli oförändrad i framtiden. Då en trend såg ut att öka eller minska registrerades denna för senare analys.
En studie över olyckstyperna gjordes även på de fall som tydde på trender för att utröna om det var specifika olyckstyper som orsakade ökningarna eller minskningarna i antalet insatser.
Till sist gjordes en sammanställning och analys över de objektstyper som skulle kunna påverka riskbilden över NÄRF:s område i enlighet med trender.
15
6 Resultat och analys
6.1 Utformande av objekts- och olyckstyper samt identifiering av jämförelsekommuner
Begrepp som objektsgrupp, objektstyp samt olyckstyp infördes för att kunna hantera
materialet. För att kunna utföra riskbedömningen krävdes att de objektstyper, vilka ligger till grund för sagda bedömning, bestämdes. Vidare identifierades även ett antal olyckstyper, vilka utgjorde de delar som objektstyperna bedömdes inom. Projektet har strävat efter att använda benämningar vilka är väl kända inom räddningstjänst i den utsträckning det är möjligt.
Benämningar som inte varit möjliga hänföra till ett befintligt begrepp har utformats på ett sätt så att objektstypens innebörd är lätt insedd. Kommuner som influerar och kvalitetssäkrar NÄRF:s statistik identifierades.
6.1.1 Objektstyper
Nedan följer ett antal objektstyper vilka har tagits fram baserat på NÄRF:s
tillsynsobjektsgrupper i programmet CORE Insatsrapport, vilket ligger till grund för
räddningstjänstens lokala statistik. Grupperna från CORE Insatsrapport har modifierats för att passa analysen.
Indelning av objekt som innehåller flera verksamheter utförs utifrån två olika aspekter. Då en verksamhet är avsevärt dominant, indelas objektet efter denna. Om en verksamhet däremot inte kan anses vara dominant, bedöms objektet efter den verksamhet som anses utge störst risker.
I Figur 4 nedan visas de objektstyper som tagits fram inom respektive objektsgrupp.
Figur 4 Objektstyper uppdelade i respektive objektsgrupp.
16 6.1.1.1 Allmän byggnad
Med allmän byggnad avses samhällsnyttiga funktioner, samlingslokaler samt andra byggnader vilka är öppna för allmänheten.
6.1.1.1.1 Förskola
Förskola avser framförallt dagverksamhet för barn från noll till och med sex år. Inom förskoleverksamheten kan tillhörande restaurangdel förekomma. En del förskolor har
möjlighet till verksamhet nattetid, dock är dessa ett undantag från det vanligt förekommande.
6.1.1.1.2 Skola
Objektstyp Skola innefattar verksamhet för barn i förskoleklass, grundskola samt fritidsklass.
Utbildning för äldre personer i form av gymnasium, universitet, Komvux och utbildningscentrum avses också i begreppet. Objekt som innehåller både skol- och förskoleverksamhet innefattas i denna grupp. Skolbyggnad kan ha tillhörande matsal och idrottshall.
6.1.1.1.3 Sjukhus
Sjukhus är en anläggning som framförallt tillhandahåller sluten vård. Detta innefattar vård av patienter med skador och sjukdomar, vilka inte kan klargöras eller behandlas inom
primärvården eller annan öppen vård.38 6.1.1.1.4 Vårdboende
Vårdboende är ett objekt där olika typer av vård och rehabilitering förekommer. Vårdtagare vistas inom verksamheten över hela dygn. Till vårdboende åsyftas servicehus, äldrevård, psykiatrisk vård, kriminalvård, ungdomsvård samt drogavvänjning.
6.1.1.1.5 Annan vårdverksamhet
Inom Annan vårdverksamhet sker arbetet huvudsakligen dagtid. Denna objektstyp avser bland annat vårdcentral, sjukgymnastik, dagcenter, familjecenter samt tandläkare.
6.1.1.1.6 Handel
Handel är en objektstyp där i huvudsak försäljningsverksamhet förekommer. Storleken på verksamheten kan variera från en mindre butik till en galleria med ett större antal butiker inom objektet. Det är möjligt att servering av mat och dylikt förekommer i lokalerna. Lokal som nyttjas av frisörer ingår i objektstyp Handel.
6.1.1.1.7 Hotell och vandrarhem
Objektstypen avser framförallt en byggnad som används frekvent för övernattning. De övernattande väntas uppehålla sig i objektet under korta perioder och därav inneha låg lokalkännedom. Hotell, pensionat, vandrarhem samt liknande övernattningsverksamheter innefattas. Objektet kan inbegripa tillhörande restaurang eller nattklubb.
Övernattningsverksamhet som sker på campingplats ingår inte i objektstypen.
6.1.1.1.8 Idrottsanläggning
Idrottsanläggning är objekt avsett för utförande av idrottsaktivitet. Objektstypen innefattar bland annat idrottshall, fristående skolgympasal, gym, badhus, skridskohall, utomhusplan samt arena. Klubbhus utan anslutning till idrottsanläggning avses inte i objektstypen.
6.1.1.1.9 Kontor och förvaltningsbyggnad
Objekt som åsyftas i denna objektstyp, har kontors- eller förvaltningsverksamhet som huvudsaklig verksamhet.
17 6.1.1.1.10 Kultur- och nöjeslokal
Bibliotek, biograf, museum, teater samt aktivitetshus åsyftas i denna objektstyp. Större nöjeslokal som tillämpas som utställningshall innefattas likaså. Objekt som inte inkluderas är kyrka, församlingslokal, ungdomsgård samt bygdegård.
6.1.1.1.11 Serveringsverksamhet
Objektstypen innefattar mat- samt alkoholservering i varierad form, där övernattning ej förekommer. Serveringsverksamhet innefattar gatukök samt danslokal med alkoholservering och pub.
6.1.1.1.12 Allmän övrig byggnad
Denna objektstyp syftar på byggnad som är avsedd för allmänheten, vilka inte benämnts tidigare i detta avsnitt. Större folkmängder antas kunna uppehålla sig i objektet under en tid.
Därmed används byggnaden under en tidsperiod som anses längre vad som behövs för endast passage. Objekt som avses är bland annat kyrka, bygdegård, ungdomsgård samt
kommunikationsbyggnader såsom järnvägsstation och liknande. Klubbhus för
idrottsverksamhet utan anslutning till idrottsanläggning behandlas som allmän övrig byggnad.
6.1.1.2 Bostad
Objekt vilka är avsedda som boende för privatperson. Person som bor i byggnaden anses ha god lokalkännedom och i huvudsak goda möjligheter att utrymma vid behov.
6.1.1.2.1 Villa
Villa avser objekt som utgör en fristående bostad där endast ett hushåll förekommer.
Friggebod, cykelförråd och liknande, vilka placeras på tomten utan direkt anslutning till byggnaden, anses tillhöra objektstypen. Dessa konstruktioner anses inte tillhöra
huvudbyggnaden.
6.1.1.2.2 Flerbostadshus
Objekt som är avsett för mer än ett hushåll åsyftas inom Flerbostadshus. Byggnad med en omfattande vårdverksamhet anses inte tillhöra objektstypen.
6.1.1.2.3 Radhus
Radhus innefattar minst två bostäder som är sammanlänkade, där varje bostad avses ha ett eget hushåll. Rad-, kedje- och parhus innefattas i objektstypen.
6.1.1.2.4 Fritidshus
Fritidshus är en byggnad vilken används som boende under kortare perioder av året, såsom en sommarstuga.
6.1.1.3 Industri
Industri är en lokal som avses för industriell verksamhet, vilket åsyftar tillverkning av varor.
6.1.1.3.1 Industrihotell
Industrihotell är en byggnad som nyttjas av flera företag för industriell verksamhet. Därmed kan det förekomma flera olika typer av verksamheter i samma objekt.
6.1.1.3.2 Metall- och maskinindustri samt verkstad
Objektstypen syftar på verksamheter som tillverkar metall- och maskindelar.
Reparationsverkstäder ingår också i objektstypen.
18 6.1.1.3.3 Kemisk, textil- och livsmedelsindustri
Verksamheter som tillverkar kemiskt framtagna produkter, tyger och dylikt eller livsmedel, förekommer specifikt inom objektstypen. Spannmåls- och plasttillverkning samt slakteri ingår också i denna objektstyp.
6.1.1.3.4 Träindustri samt övrig industri
Industri som tillverkar träprodukter, papper och elektronik åsyftas i denna objektstyp.
Industrier som inte platsar i andra förekommande objektstyper, skall placeras inom Träindustri samt övrig industri.
6.1.1.4 Övrig byggnad
Övrig byggnad avser objekt som inte innefattas i de ovanstående objektsgrupperna; Allmän byggnad, Bostad och Industri.
6.1.1.4.1 Lager
Lager avses som lokal vilken är avsedd för förvaring. Detta innefattar lager och förråd vilka brukas av industri, varuhus och andra verksamheter. Inom objektstypen återfinns även arkivförråd. Denna objektstyp innefattar i huvudsak inte förvaring för privat bruk.
6.1.1.4.2 Avfalls-, avlopps- och reningsanläggning
Denna objektstyp är ett område där avfall förvaras och hanteras, exempelvis på deponi eller bildemontering. Ytterligare innefattas vattenverk, avloppsreningsverk och förvaring av radioaktivt avfall i denna objektstyp. Reningsanläggning som utgör del av industriverksamhet ingår inte i Avfalls-, avlopps, och reningsanläggning.
6.1.1.4.3 Bensin- och biogasstation
Bensin- och biogasstation är en plats som avses för tankning samt förvaring av
petroleumprodukt, naturgas och biogas. Denna typ av plats kan ha tillhörande servering och butik.
6.1.1.4.4 Kraft- och värmeverk
Kraft- och värmeverk avser objekt som producerar energi via vattenkraft eller kraft-, värme- och fjärrvärmeverk.
6.1.1.4.5 Lantbruk
Lantbruk omfattar verksamhet där bruksdjur, som bland annat nötkreatur och hästar, förekommer. Ridhus anses tillhöra objektstyp Lantbruk.
6.1.1.4.6 Annan övrig byggnad
Denna objektstyp rymmer annan byggnad som inte innefattas av andra beskrivna
objektstyper. Annan övrig byggnad inbegriper brandstation, parkeringshus samt lokal där allmänheten vistas under kortare tid för exempelvis passage. Platser som brukas för rivning och byggnation ingår i objektstyp Annan övrig byggnad. Anläggning under jord som kulvert- och tunnelsystem ingår också i objektstypen.
6.1.1.5 I det fria
I det fria är ett område som inte har en direkt koppling till en byggnad.
6.1.1.5.1 Europaväg 45
Europaväg 45, E45, avser själva trafikleden samt direkt omkringliggande områden. Busskurer och liknande som befinner sig vid E45 ingår i denna objektstyp.
19 6.1.1.5.2 Tätort
Tätort innefattar områden som inte har en direkt koppling till en byggnad och som återfinns i en större bebyggelse, med mer än 2 000 invånare.
6.1.1.5.3 Landsbygd
Denna objektstyp innefattar framförallt områden som främst består av obyggd mark, exempelvis skog, åkrar, berg och vattendrag. Vidare förekommer områden i mindre bebyggelse, med ett invånarantal under 2 000 personer, inom Landsbygd.
6.1.2 Olyckstyper
30Nedanstående femton olyckstyper är de mest frekventa händelser som har skett i NÄRF:s område.73 Resterande uppdrag som räddningstjänsten genomför hamnar under den sextonde olyckstypen Annat uppdrag.
6.1.2.1 Automatlarm
Automatlarm är en automatisk larmanordning som är direktkopplad till räddningstjänsten eller en konstant bemannad larmcentral. De är till för att larma omedelbart vid upptäck av brand så att en tidig släckinsats kan utföras och därmed minska skadorna på människa, egendom och miljö. Till denna kategori hör bara de automatlarm där ingen fara för brand eller gasutsläpp förekommer. Därutöver räknas felindikeringar från larmsystemet till kategorin.
6.1.2.2 Brand ej i byggnad
En okontrollerad brand i det fria som ger upphov till skada på människa, egendom eller miljö.
6.1.2.3 Brand i byggnad
En okontrollerad brand i byggnad som ger upphov till skada på människa, egendom eller miljö. Som byggnad klassas de varaktiga konstruktioner som är tillräckligt stora för att människor skall kunna vistas i den. Dessa kan även vara helt eller delvis under mark.
Baracker räknas inte som byggnad då de enbart är tillfälligt upprättade.
6.1.2.4 Drunkning
En livräddningsinsats då någon riskerar att drunkna. Drunkningstillbud, då händelsen hade kunnat utveckla sig till en olycka, ingår även i denna kategori. Däremot hör inte sökuppdrag efter lik hit, de registreras som Annat uppdrag.
6.1.2.5 Förmodad brand
En person som i god tro har larmat räddningstjänst om brand, men att fara för brand inte har kunnat fastställas. Detta kan ta form i exempelvis vatten som förångas på tak eller en granne som grillar. Falsklarm brand, när någon med uppsåt larmat räddningstjänst, är inräknad här.
6.1.2.6 Förmodad räddning
En person som i god tro har larmat räddningstjänst om annat än brand, men att fara för olycka inte har kunnat fastställas. Exempel på en sådan händelse kan vara att en övergiven bil utges för att vara en nyligen skedd trafikolycka. Även falsklarm räddning, när någon med uppsåt larmat räddningstjänst, hör till denna olyckstyp.
6.1.2.7 Hiss
Hiss, ej i nödläge, som inte fungerar korrekt och kräver hjälp av räddningstjänst. Ingen direkt fara för personskador föreligger här.
20 6.1.2.8 Hjälp till polis
Vid Hjälp till polis utgör räddningstjänsten stöd och behjälplighet till polisen. Detta genom exempelvis dörröppning vid polisinsats eller att endast vara närvarande vid polisinsatser, ifall en situation urartar till räddningstjänstärende. Dessa görs på uppdrag från polismyndigheten.
6.1.2.9 Nödställd person
Människor i överhängande fara på grund av annat än de övriga olyckstyperna. Det kan innebära allt från att ha fastnat i en maskin till hot om självmord.
6.1.2.10 Nödställt djur
I denna olyckstyp är målet med insatsen att rädda djur som har råkat ut för en olycka. Hit hör dock inte viltolyckor i trafik, de klassas som Trafikolycka.
6.1.2.11 Sjukvård
I denna kategori ingår i väntan på ambulans, hjälp till ambulans och sjukvård under
delegation. I väntan på ambulans, IVPA, innebär att en räddningstjänst är först på plats vid en akut ambulanskörning och har omhändertagande av patienten till ambulanspersonal anländer, först då påbörjas sjukvårdsarbetet. Hjälp till ambulans kan innebära dörröppning till bostad vid sjukdomsfall. Vid sjukvård under delegation ges räddningstjänsten tillåtelse att få utföra vissa sjukvårdsuppgifter under delegation av ansvarig läkare.
6.1.2.12 Stormskada
Då storm eller oväder har varit orsak till en olycka eller ger upphov till risk för uppkomst av olycka. Översvämningar, som är vanliga i samband med storm och oväder, hamnar i Annat uppdrag.
6.1.2.13 Trafikolycka
Trafikolyckor är olyckor i trafiken med antingen fordon eller fotgängare inblandade. Som fordon räknas bland annat bilar, lastbilar, bussar och cyklar. Båtolyckor har däremot registrerats som Annat uppdrag.
6.1.2.14 Utsläpp av farligt ämne
Ett okontrollerat utsläpp, eller överhängande hot för densamma, av ämnen som vållar skada på människa, egendom eller miljö. Ett farligt ämne är exempelvis en kemikalie, olja eller radioaktivt ämne. Saneringsuppdrag ingår också i denna kategori.
6.1.2.15 Vattenskada
Vattenskador som kan uppstå av både översvämning av vattendrag och andra orsaker, exempelvis ej avstängd vattenkran eller trasig rörledning.
6.1.2.16 Annat uppdrag
I den här kategorin återfinns allt som inte platsar i någon av ovan nämnda kategorier. Alla sorters ras, båtolyckor, undersökningar, bogsering, avspärrningar och diverse goodwill- uppdrag är några exempel på händelser som återfinns här.
6.1.3 Jämförelsekommuner
De kommuner som har valts för att jämföra NÄRF:s statistik med är Aneby, Markaryd, Skövde och Ängelholm. Dessa fyra jämförelsekommuner har använts till att validera statistiken som tagits fram, dock endast med avseende på frekvenserna. Fakta om dessa kommuner kan ses i Tabell 2nedan.
21
Tabell 2 Fakta om jämförelsekommuner
Kommun Invånarantal50 Landareal [m2] Landskap
Aneby 6 376 52121 Småland
Markaryd 9 599 52023 Småland
Skövde 51 327 67625 Västergötland
Ängelholm 39 436 42367 Skåne
Totalt 106 738 2 140
Jämförelsekommunerna liknar kommunerna inom NÄRF:s område med avseende på antal invånare samt areal. Dessutom innehåller Skövde kommun några större industrier, såsom Volvo Powertrain och Volvo Cars11, 66 vilket gör att denna kommun matchar Trollhättans kommun bra.
6.2 Riskbedömningar
Vanligtvis då en riskbedömning utförs brukar konsekvenserna mätas i termer av skada på egendom, miljö och hälsa. I denna bedömning är det dock räddningstjänstens resurser som fokuseras. Sekundärt bedöms även risk för hälsoskada.
Riskbedömningen är uppdelad per objektstyp och baserad på CORE Insatsrapport, IDA samt ingenjörsmässiga bedömningar. Vidare är riskbilden för varje objektstyp indelad i två delar.
Den första delen består utav beskrivningar av förutsättningar som medför risker typiska för objektstypen, vilken beskrivs i textform.
Den andra delen är framförallt baserad på statistik från CORE Insatsrapport och presenterar grovanalysens resultat. En riskbild, baserad på statistiken, över varje objekt är sammanfattad i en tabell som presenterar sannolikhet, konsekvens, riskvärde samt risknivå för varje
olyckstyp. Risken bedöms utifrån två aspekter; risk för skada på person samt omfattning av räddningstjänstens resurser. Sannolikhet och konsekvenser bedöms i en skala mellan 1-5.
Värdet 1 är lägst och 5 är högst. Kriterier för hur sannolikhet och konsekvens med avseende på räddningstjänstens resurser samt konsekvens för hälsa graderas enligt Tabell 3 nedan.
Denna del av riskbedömningen inkluderar ytterligare information som utlästs ur insatsrapporterna, och presenteras i textform.
Tabell 3 Värde för riskbedömning, för sannolikhet och konsekvenser. Hälsa regleras efter högst erhållna värdesiffra.
Matrissiffra
Faktor 1 2 3 4 5 Enheter
Sannolikhet <0.001 >0.001 >0.01 >0.1 >1 Insatser/1000 invånare och år Konsekvens RTJ < 0.75 0.75 - 1.5 1.5 - 2.25 2.25 - 3.0 > 3.0 Styrketimmar/insats
Konsekvens hälsa >1/100 >1/5 Lindrigt skadade personer/insats
>1/100 >1/10 >1/1 Svårt skadade personer/insats
>1/1000 >1/100 >1/10 Döda personer/insats Riskbedömningarna baseras på en matris, vilken kan ses i Figur 5 nedan.
