Förprövning av en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet innebär att om verksamheten skall få klartecken från det offentliga att bedrivas måste den i regel ha föregåtts av både en miljökonsekvensbedömning (om den kan antas medföra en betydande miljöpåver-kan)143 och en tillståndsprocess. Genom att ha prövningen av en planerad miljöfarlig verksamhet lagstadgad blir planering av den tilltänkta miljöfarliga verksamheten obli-gatorisk, vilket kan främja miljöskyddet eftersom de miljöskyddsfrågor som är relevanta i det enskilda fallet tas med i bedömningen. Tanken är att dessa frågor ska kunna be-handlas under prövningen utan att verksamhetens mål åsidosätts, vilket ger upphov till avvägningsfrågor.144 Några exempel är val av plats för den tilltänkta verksamheten och vilka skyddsåtgärder som kan vidtas av verksamhetsutövaren i syfte att skydda miljön utan att dessa åtgärder blir för omfattande.145 Det är kortfattat uttryckt i förprövningen som avvägningen mellan miljö- och näringsintressen görs, vilket i den bästa av världar tangerar.
Det är MPF som pekar ut om en miljöfarlig verksamhet är anmälnings- eller tillstånds-pliktig. Detta utpekande innebär inte per automatik att vare sig tillstånds- eller
142 Gäller för verksamheter och åtgärder, se MB kap. 6 § 20.
143 MB kap. 6 och MKB artikel 1.
144 Nilsson, a a, s 39.
145 A a s 39.
49
anmälningsplikt föreligger, utan det avgörs i de flesta fallen baserat på produktionsvo-lymen av den tilltänkta verksamheten. Om en utpekad verksamhet i MPF:en faller under den lägsta angivna produktionsvolymen innebär det att verksamheten får beteckningen
”U”; en så kallad U-verksamhet. I praktiken medför detta att verksamheten varken har tillstånds- eller anmälningsplikt, således föreligger ingen förprövningsplikt. Däremot måste verksamheten följa MB:s materiella krav, däribland hänsynsreglerna i MB kap.
2, så att syftet med MB inte åsidosätts till följd av de angivna produktionsvolymsvärdena i MPF:en.146 Det kan även påtalas i sammanhanget att en verksamhetsutövare på frivillig basis kan ansöka om tillstånd och därigenom få rättskraft i ett beslut om tillåtelse att bedriva en miljöfarlig verksamhet.147 På så sätt får verksamhetsutövaren en viss förut-sebarhet då verksamheten är tillståndsprövad och godkänd att bedrivas. I annat fall finns alltid risken att verksamhetsutövaren blir förelagd av tillsynsmyndigheten att söka till-stånd om verksamheten i fråga ”medför risk för betydande föroreningar eller andra be-tydande olägenheter för människors hälsa eller miljön”.148 Till exempel, om verksam-heten i fråga är ett börsnoterat företag så vill aktieägarna kunna förutse verksamverksam-hetens driftsäkerhet. Om driften abrupt skulle avbrytas, genom ett avslag efter föreläggande om tillståndsprövning, skulle deras investering hotas. Dessutom kan det presumeras att bo-lagets intressenter vill vara införstådda med under vilka premisser bolaget verkar, det vill säga under vilka villkor verksamheten bedrivs. Exempelvis kan villkor som knyter an till bolagets produktionsmängd vara av väsentligt intresse eftersom en begränsning av produktionsmängden även sätter ett tak för hur mycket som kan produceras och följaktligen hur mycket vinst som kan göras.
Bakgrunden till varför förprövning av miljöfarliga verksamheter existerar i form av både tillstånds- och anmälningsplikt är i sin kärna för att det offentliga vill skydda miljöin-tressen. De praktiska skälen till prövningarna är att de ger berörda myndigheter, verk-samhetsutövare och andra berörda en faktisk möjlighet att påverka hur och var verksam-heten skall bedrivas. Dessutom ger förprövningen möjlighet att avslå en ansökan om bedrivande av en verksamhet innan verksamhetens tagits i drift. På så sätt kan både
146 Michanek & Zetterberg, a a, s 267.
147 MB kap. 9 § 6 b.
148 MB kap. 9 § 6 a.
50
onödiga ingrepp i naturen, som kanske är oåterkalleliga, samt onödiga kostnader för verksamhetsutövaren undvikas.149 Anmälningsplikt, som vissa verksamheter har, finns till för att ge tillsynsmyndigheten vetskap om att en verksamhet som faller in under deras tillsynsområde bedrivs så att en samverkan mellan verksamhetsutövare och det offent-liga kan initieras. Denna samverkan gör att tillsynsmyndigheten kan bedriva en effektiv miljökontroll av verksamheten så att driften av denna håller sig inom de ramar som mil-jölagstiftningen sätter. På så sätt blir även verksamhetsutövaren införstådd med vilka krav som ställs på verksamheten och hur hen skall arbeta för att förhålla sig till dessa.150 För att kort summera: tanken är att planering av en miljöfarlig verksamhet skapar ett starkare miljöskydd. Under denna förprövning äger både en miljökonsekvensbedöm-ning och en tillståndsprocess rum och det är i samband med dessa förfaranden som av-vägningar mellan miljö- och näringsintressen görs. Genom att införa processförenk-lingar, med tillämpning av artikel 1.3 i MKB-direktivet, föreligger därmed en risk att detta miljöskydd försvagas och drabbar de lokala miljöintressena negativt. Vidare är det MPF som utpekar om den enskilda verksamheten skall tillståndsprövas eller beläggas med anmälningsplikt samt vilken instans som skall göra denna tillståndsprövning. Det finns två praktiska anledningar till varför en verksamhet åläggs tillståndsplikt eller an-mälningsplikt. Dels ges berörda myndigheter, verksamhetsutövare och andra berörda en praktisk möjlighet att påverka hur och var verksamheten skall bedrivas, dels underrättas respektive ansvarig tillsynsmyndighet om vilka miljöfarliga verksamheter som är ope-rativa under dess ansvarsområde. Följaktligen föreligger även en risk här med undanta-gande av hamnverksamheter från MKB-direktivet; det offentliga kommer att få mindre insyn i verksamheter som agerar inom deras ansvarsområde. Avslutningsvis ligger det inte alltid enbart i det offentligas intresse att få en miljöfarlig verksamhet prövad, utan det kan även vara av betydelse för verksamhetens intressenter151, vilket föranleder att tillståndsansökningar inte endast sker mot bakgrund av MPF; de sker även frivilligt.
Därmed kan det finnas incitament för dessa intressenter att förmå verksamhetsutövaren att ansöka om frivilligt tillstånd trots att processförenklingar finns att tillgå. Med det
149 Michanek & Zetterberg, a a, s 267 f.
150 A a s 267 f.
151 Exempelvis långivare, investerare, arbetstagare och ledande befattningshavare.
51
summerat kommer nästa avsnitt beskriva den specifika miljöbedömningen, vilket är den miljökonsekvensbedömning som skall vidtas vid prövning enligt MB kap. 9 av en verk-samhet eller åtgärd.152