Hamnar som verksamhet har alltså haft en utveckling som styrts av den industriella ut-vecklingen och den internationella handelns utbredning. Till följd av framväxten av re-gelverk som syftar till att minimera verksamheters miljöpåverkan har hamnar kommit att anses utgöra en sådan verksamhet som är av intresse för miljörättsliga regleringar.
58 MPF kap. 24 § 1.
59 Michanek & Zetterberg, a a, s 260.
60 A a s 256–261.
61 Jfr. underavsnitt 2.2.2 gällande följdverksamheter.
62 Se avsnitt 2.3.2.
22
Detta har lett fram till att hamnar träffas av den miljörättsliga definitionen för miljöfar-liga verksamheter i MB idag. Det bör även erinras att hamnars verksamheter skiljer sig från varandra och deras huvudverksamheter medför åtgärder i form av underhåll. I vissa fall förutsätter huvudverksamheten kompletterande verksamheter i form av följdföretag, vilka har en inverkan på en tillståndsprocess om de anses ha ett omedelbart samband med huvudverksamheten. I sådana fall kan parter yrka på villkor för dessa följdföretag.
Att bedriva hamnverksamhet är därmed inte helt oproblematiskt då det ofta fordras till-stånd63 för huvudverksamheten som kan förenas med villkor avseende följdverksam-heter. Dessutom förekommer det även att annan än hamnhuvudmannen bedriver en en-skild verksamhet inom hamnområdet, som även den kan vara tillståndspliktig eller an-mälningspliktig enligt bestämmelserna i MB, vilket potentiellt kan fordra problem uti-från ett rådighetsperspektiv.
Hamnverksamheter kan se olika ut och omfatta olika aktörer, vilket torde kunna påverka tillståndsprocessen eftersom miljöpåverkan, till exempel buller och utsläpp, kommer att variera beroende på hur hamnen i fråga ser ut. Sålunda kommer den ökade produktions-mängden i Sveriges hamnar, till följd av den nationella godsstrategin, att påverka ham-nars negativa miljöeffekter. Denna överföring av gods från land till vatten skall dock ske med syftet att minska utsläppen inom transportsektorn. För att detta skall realiseras behöver omställningen ske effektivt, frågan är då om denna ökade produktion kan rym-mas inom ett ändringstillstånd eller om en helt ny samlad prövning kommer fordras. För att svara på det kommer uppsatsens första forskningsfråga att behandlas i nästa avsnitt.
3 Prövningens omfattning vid ökad produktion
3.1 Introduktion
Uppsatsen tar avstamp i en pågående reformation av godstransportsektorn där den nat-ionella godsstrategin, som är utlagd av regeringen, siktar på att överföra en större del av all godstransport som sker i Sverige till sjöfarten. Vid en framtida ökning av
63 Under förutsättning av hamnen träffas av bestämmelsen i MPF kap. 24 § 1.
23
godstransporter på vatten går det att konstatera att det kommer behövas platser där god-set kan lastas och lossas. En lösning på detta är att öka belastningen av godsmängden för befintliga hamnar som hanterar dessa godstransporter. Med den ytterligare bakgrun-den av att godstransporterna kommer att öka till följd av nya handelsmönster hos kon-sumenter är det tryggt att påstå att vi kan förvänta oss en högre belastning på svenska hamnar nu när godsstrategin sjösätts. Mer konkret kommer denna ökade belastning in-nebära en större produktionsmängd för de hamnar som lossar och lastar gods av olika slag. I ljuset av tillståndsplikten och de verksamhetsvillkor som följer av verksamhets-tillståndet är det säkert att påstå att en ökad produktionsmängd inte är något som kan genomföras hur som helst då hamnens tillåtna produktionsmängd redan prövats genom den ursprungliga tillståndsprövningen.64 En ändring av denna bör fordra en tillstånds-prövning enligt MPF kap. 1 § 4. Paragrafen räknar upp två situationer som träffas av bestämmelsen. Dels ändringar som ” i sig innebär en sådan verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig enligt 2–32 kap. (i MPF)65, dels ändringar som ”i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma”.66 Annorlunda uttryckt krävs det tillstånd för ändringar som fall-ler in under någon bestämmelse i MPF elfall-ler som medför i sig, elfall-ler genom en kumulativ effekt till följd av andra ändringar, en negativ miljöpåverkan. En ändring av produkt-ionsmängden bör således resultera i att en tillståndsprövning krävs. Dock bör det under-strykas att en ändring även kan rymmas inom det befintliga tillståndet, vilket innebär att ändringen inte behöver tillståndsprövas på nytt.67 Emellertid bör det erinras om den för-väntade ökade efterfrågan på godstransporter över sikt, vilket innebär att det inte är tro-ligt att ändringarna kommer rymmas inom tillståndet, åtminstone inte på sikt. Det rör sig snarare om en tidsfråga innan ändringen blir så pass omfattande att tillstånd kommer fordras. Beroende på förutsättningarna kan denna tillståndsprocess avgränsas till att om-fatta en enskild del av verksamheten, ett så kallat ändringstillstånd, eller kräva ett helt nytt tillstånd för hela verksamheten. I denna uppsats kommer det därmed söka utrönas vilken omfattning denna prövning bör ha enligt gällande rätt vid en ökad
64 Bestämmelserna i MPF pekar inte endast ut vilken prövningsinstans som skall pröva tillståndsansökan, utan även vilken produktionsmängd som bestämmelsen tillåter.
65 MPF kap. 1 § 4 p. 1.
66 MPF kap. 1 § 4 p. 2.
67 Se till exempel MÖD 2018:24, särskilt MMD:s domskäl i bilaga A.
24
produktionsmängd i hamnverksamheter. Den stora knäckfrågan blir följaktligen hur om-fattande den nya prövningen till följd av ökad produktionsmängd bör vara. En effektiv omställning av godstransportsektorn är som sagt avhängig effektiva prövningsproces-ser,68 därför är det av intresse att undersöka hur omfattande denna omställning kommer bli för verksamhetsutövare som bedriver hamnverksamhet.
I det följande kommer det behandlas både vad ett ändringstillstånd innebär och under vilka förutsättningar ett sådant förfarande kan vidtas eftersom om ändringstillstånd inte är möjligt vid produktionsändring följer således att en ny samlad prövning är det som står till buds. Dessutom kommer det undersökas vad förarbetena till ändringstillstånds-bestämmelsen i MB kap. 16 § 2 a säger om ökande produktionsmängder vid avgränsade tillståndsprövningar samt hur prövningsinstanser har ställt sig till frågan om en ökning av produktionen kan göras i en avgränsad prövning eller inte. Anledningen till varför fokus ligger på ändringstillstånd i detta avsnitt är att om det kan utrönas huruvida ett ändringstillstånd kan tillämpas eller inte i samband med en ökad produktionsmängd så visas det även motsatsvis om en ny samlad prövning krävs eller inte.