Jämförelse mellan Covid-19-pandemin och klimatkrisen

Sverige under år 1857.¹²⁶ Vid läsning av avsnitt 2.1 bör även detta stämma in på hamn-verksamheter; de torde inte heller omfattas av artikel 1.3 ordalydelse. Dock undantogs krematorieverksamheterna ändå. Således är det inte otänkbart att argument skulle kunna föras för att även undanta hamnverksamheter om klimatkrisen kan jämställas med krisen som uppstod till följd av Covid-19-pandemin. Sålunda är det av vikt att undersöka om klimatkrisen kan jämställas Covid-19-pandemin.

För att se om Covid-19-pandemin kan jämföras med klimatkrisen är det först intressant att försöka utröna om klimatkrisen kan ses som en kris enligt MKB-direktivet artikel 1.3 likt Covid-19-pandemin. Om klimatkrisen kan ses som en kris enligt MKB-direktivet, där hamnverksamheter har en direkt koppling till hanteringen av denna, skulle det kunna motivera ett undantagande av hamnverksamheter från MKB-direktivet. På så sätt skulle processlättnader i form av undantagande från både tillståndsansökningar och förhands-bedömningar möjliggöras i syfte att påskynda omställningen av transportsektorn.

4.2.4 Jämförelse mellan Covid-19-pandemin och klimatkrisen

Covid-19 klassas som en samhällsfarlig sjukdom till följd av de negativa effekter viruset har på samhällen runt om i världen.¹²⁷ Effekterna har både en direkt och indirekt påver-kan på samhället, där dödlighet, sjuklighet och belastning på sjukvården påver-kan ses som direkta effekter. De indirekta effekterna hör ihop med både förändrade levnadsvanor som påverkar efterfrågan på marknaden, vilket leder till försämrad ekonomi och föränd-rade arbetssituationer för många. Vidare finns även en psykisk aspekt som kan ses som en indirekt effekt, vilken hänger samman med ändrade beteenden i samhället där fysiskt avståndstagande till andra påverkar befolkningen på både lång och kort sikt. Detta väcker en viss oro hos befolkningen som skiftar mellan olika samhällsgrupper; oron är starkare ju mer hen påverkas av pandemin. God ekonomi och god hälsa torde ha en lugnande effekt, medan motsatsen har en motsatt effekt. Sammantaget kommer dessa

126 Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds kremationsutredning, Den framtida krematorieverksamheten, s 8–10.

127 Folkhälsomyndigheten, Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan, artikelnummer 20084, un-der avsnitt ”Inledning”.

43

effekter ha en påverkan på den allmänna folkhälsan och kommer troligtvis hänga kvar under en lång tid framöver.¹²⁸

Liksom Covid-19-pandemins negativa effekter är även klimatkrisens negativa effekter allvarliga. Dessa effekter består av smältande isar och stigande havsnivåer, massutrot-ning av djurarter, ökade dödstal till följd av värme och kyla, sjukdomar och extrema väder, ökande samhällskostnader och så vidare.¹²⁹ Dessa effekter är ödesdigra i sig, men något ytterligare alarmerade är att en ny forskningsstudie indikerar att klimatförändring-arna riskerar påverka att Golfströmmen i så pass hög grad att den riskerar att kollapsa, vilket skulle få katastrofala följder för världens befolkning.¹³⁰ Även de indirekta effek-terna av ett förändrat klimat kommer vara allvarliga, som försämrad ekonomi till följd av höga samhällskostnader vid översvämningar, hungersnöd till följd av torka, skogs-bränder till följd av hetta och så vidare.¹³¹ Listan skulle kunna göras lång men det står oavsett vad klart att de indirekta effekterna kommer att få, och redan har, en graverande effekt på världen. Tittar man vidare på letaliteten avseende Covid-19-pandemin så skil-jer dig dödligheten åt mellan olika åldersgrupper. I Stockholms län skattades letaliteten ligga på 0,6 % för de som insjuknade i mars år 2020, där de över 70 år hade en letalitet på 4,3 % och åldersgruppen 0–69 år hade en letalitet på 0,1 %.¹³² Dessa siffror kan inte sägas tala för de slutgiltiga siffrorna när pandemin är över, inte heller talar denna statistik för den globala effekten av Covid-19. Dessutom måste det beaktas att svensk sjukvård samt dess resurser ligger på en hög nivå internationellt sett med hög effektivitet och resultat i jämförelse med jämförbara EU-länder.¹³³ Däremot visar siffrorna vad som kan klassas som en kris i Sverige i dödstal. En jämförelse med klimatkrisen är svår att göra eftersom det är svårt att fastställa hur stora dödstal klimatkrisen kan medföra. En studie som publicerades i juli 2021 visar på att 9,4 % av alla globala dödsfall mellan åren 2000 och 2019 var till följd av extrema väder med hetta och kyla, vilket blir allt vanligare till

128 Folkhälsomyndigheten, a a, under avsnitt ”Inledning”.

129 Se t.ex. Europeiska unionens officiella webbplats om klimatförändringarnas konsekvenser, Klimatförändring-ens konsekvKlimatförändring-enser | Klimat (europa.eu).

130 Boers, N. Observation-based early-warning signals for a collapse of the Atlantic Meridional Overturning Cir-culation. Nat. Clim. Chang. 11, 680–688 (2021). https://doi.org/10.1038/s41558-021-01097-4.

131 Se t.ex. Europeiska unionens officiella webbplats om klimatförändringarnas konsekvenser, Klimatförändring-ens konsekvKlimatförändring-enser | Klimat (europa.eu).

132 Folkhälsomyndigheten rapport, Skattning av letaliteten för Covid-19 i Stockholms län, s 7.

133 Sveriges kommuner och Landsting, Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2018, s 3.

44

följd av klimatförändringarna.¹³⁴ Även i år 2021 har det uppdagats på flera håll i världen att extrem väderlek orsakat stora problem i form av översvämningar, hetta och snö-kaos.¹³⁵ I en annan källa, i form av en vetenskaplig artikel, pekar preliminära siffror på att klimatförändringarna kommer att vara den ledande dödsorsaken år 2100 och således kunna jämställas med bland annat cancer och infektionssjukdomar. Dessutom kommer världens olika delar att drabbas olika hårt, där de fattigare regionerna kommer drabbas hårdare än de rikare.¹³⁶ Baserat på de två vetenskapliga källorna samt vad som rapport-eras om i media går det att föra argument om att vad gäller dödlighet så kommer klimat-krisen vara ett minst lika stort problem som Covid-19-pandemin har varit och fortfa-rande är. Dessutom framgår det att de rikare länderna, inkluderat Sverige, måste ta ett stort ansvar då de allra värsta konsekvenserna inte kommer att synas just här, utan i fattigare delar av världen. Sammantaget är det högst troligt att de negativa konsekven-serna av klimatkrisen kan jämställas med Covid-19-pandemins åverkningar och bör så-ledes ses som en kris, om än mindre synlig i jämförelse med pandemins åverkningar som syntes klart och tydligt inom sjukvården i landet.¹³⁷

Miljödepartementets promemoria motiverade som tidigare nämnts att tillräckliga åtgär-der erfordrades för hanteringen av de negativa effekterna av Covid-19-pandemin.¹³⁸ Det bör även erinras att dagens åtgärder inom transportsektorn är otillräckliga för att Sverige skall nå sitt etappmål till år 2030 avseende utsläpp av växthusgaser.¹³⁹ Dessutom kan starka argument föras för att klimatkrisen bör ses som en akut kris vars effekter är så pass allvarliga att det krävs adekvata åtgärder för att motverka dessa. En sådan adekvat

134 Vetenskaplig rapport av prof. Yuming Guo, Ala Overcenco, prof. Shilu Tong, prof. Qi Zhao, Global, regional, and national burden of mortality associated with non-optimal ambient temperatures from 2000 to 2019: a three-stage modelling study, publicerad juli 2021.

135 Koch-Emmery, L, Torka, översvämningar och storbränder – första halvårets extremväder, svt.se, 31 juli 2021, Torka, översvämningar och storbränder – första halvårets extremväder | SVT Nyheter, hämtad 1 augusti. 2021.

Abrahamsson, S, Åtta döda när skogsbränderna fortsätter rasa över Europa, expressen.se, 2 augusti 2021, Skogs-bränderna fortsätter rasa över Europa (expressen.se), hämtad 2 augusti 2021.

136 Carleton mfl., NBER working paper series, Working paper 27599, Valuing the global mortality consequences of climate change accounting for adaption costs and benefits, s 45 f.

137 Sjölin, A, IVA i princip fullbelagt – bara covidpatienter: ”Vi är så trötta”, svt.se, 23 oktober 2020, IVA i princip fullbelagt – bara covidpatienter: ”Vi är så trötta” | SVT Nyheter, hämtad 1 augusti 2021. Ström, M, Fullt på IVA i Stockholm – regionen vädjar om hjälp, lakartidningen.se, 9 december 2020, Fullt på IVA i Stockholm – regionen vädjar om hjälp (lakartidningen.se), hämtad 1 augusti 2021. Nilsson Malmström, M, Personalen orkar inte – intensivvårdsplatser stänger, sverigesradio.se, 7 mars 2021, Personalen orkar inte – intensivvårdsplatser stänger - Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio, hämtad 1 augusti 2021.

138 Jfr. avsnitt 4.2.3.

139 Jfr. avsnitt 4.1.

45

åtgärd kan vara att påskynda omställningen av transportsektorn genom processlättnader för hamnverksamheter som avlastar godstransporter på vägar. Därmed är det ett rimligt ställningstagande att anse att hamnverksamheter har en direkt koppling till hanteringen av den akuta klimatkrisen och att dessa verksamheter skulle kunna undantas från MKB-direktivet genom artikel 1.3. På så sätt skulle hamnverksamheter kunna erhålla process-lättnader, vilket kan påskynda implementeringen av den nationella godsstrategin. Dock skulle ett fullgott argument vara att detta skulle ske på bekostnad av miljömålen som MKB-direktivet trots allt främjar. Detta är emellertid inte en absolut sanning. Å ena sidan värnar MKB-direktiven unionens miljömål genom att förhandspröva miljöskad-liga verksamheter, å andra sidan skulle en snabbare klimatomställning ligga helt i linje med det fjärde målet som listats under avsnitt 4.2.1. Detta mål är ”Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.” Betoningen tycks ligga på klimatförändringar, vilket kopplar an till två andra miljömål i FEUF artikel 191: ” Att bevara, skydda och förbättra miljö” och ”Att skydda människors hälsa”. Att främja en effektiv omställning av trans-portsektorn är således inte nödvändigtvis på bekostnad av MKB-direktivets skyddsin-tressen, utan tvärtom kan de faktiskt gynnas av minskade utsläpp till följd av en effekti-vare omställning genom tillämpning av artikel 1.3 i MKB-direktivet. Dock kvarstår frå-gan hur man bör se på den lokala miljöpåverkan kontra en global miljövinst. Som nämn-des under avsnitt 1.1 har diskussioner redan börjat föras om en avvägningsregel som tar sikte på denna intressekonflikt är möjlig att införa i MB,¹⁴⁰ vilket ger en fingervisning om en potentiell rättsutveckling. Denna problematik behandlas djupare i avsnitt 5.

Med bakgrund av denna jämförelse går det sammantaget att säg att det bör vara möjligt att inte tillämpa MKB-direktivet på hamnverksamheter, och således skapa processlätt-nader för dessa. På så vis är det möjligt att effektivisera implementeringen av den nat-ionella godsstrategin och ställa om transportsektorn i högre takt. Dock bör direktivets syfte och skyddsändamål beaktas innan undantag görs. Tanken med regleringen är ju att värna unionens miljömål samt skydda miljöintressen genom införandet av förhandsbe-dömningar av miljöskadliga projekt. Avvägningen mellan att tillämpa och frångå

140 Jfr. avsnitt 1.1.

46

direktivet kan ses på två sätt. Å ena sidan kan den lokala miljön skyddas genom förpröv-ningen av hamnverksamheten, å andra sidan kan processlättnader för hamnverksamheter minska utsläppen av växthusgaser vilket i sin tur ger en global miljövinst och följaktli-gen värnar unionens miljömål. Det går att föra fullgoda argument åt båda hållen. Denna avvägning mellan direktivets skyddsintressen och en effektivare omställning av gods-transportsektorn är inte enkel att göra, men i ljuset av att artikel 1.3 i MKB-direktivet bör kunna tillämpas för att hantera den akuta klimatkrisen så bör den globala miljövins-ten väga tyngre än den lokala miljöpåverkan. Dessutom torde den lokala miljön påver-kas direkt av utsläpp av växthusgaser eftersom de ger upphov till klimatkrisens effekter;

fortsatta och kommande värmeperioder och köldperioder. Detta medför att även om den lokala miljön sätts i första hand genom tillämpning av MKB-direktivet så finns ändå en stor risk att den lokala miljön kommer att skadas till följd av klimatkrisens negativa effekter globalt.

4.3 Konklusion

Artikel 1.3 ger möjlighet att undanta projekt med hänsyn till civila olyckor och kriser.

Denna utvidgning har gjorts till följd av att EU-rätten inte skall stå i vägen för hante-ringen av civila olyckor eller kriser, vilket klimatkrisen är. Covid-19-pandemin motive-rade tillämpning av artikel 1.3, således bör även klimatkrisen göra det. Följaktligen kan adekvata åtgärder vidtas. Dessa åtgärder skall ha en direkt koppling till hanteringen av negativa effekter, vilket är utsläpp av växthusgaser avseende klimatkrisen. På den vägen kan och bör processlättnader för hamnverksamhet vidtas under en begränsad tid i syfte att mildra klimatförändringarnas värsta effekter. Denna slutsats torde dock vara svår att sälja in hos beslutsfattare och allmänheten på grund av att klimatkrisen på många sätt är en osynlig kris. De allra flesta förstod att restriktioner behövde vidtas i samband med Covid-19-pandemin eftersom det gick att tydligt se hur överbelagda sjukhus blev en ohållbar situation för sjukvårdspersonalen samt hur många personer som insjuknade och dog varje vecka. Klimatkrisen har inte samma synliga effekt vilket gör att det blir svårt att övertyga någon att tåla lokala miljöpåverkningar från hamnverksamheter i syfte att hantera klimatkrisen, vilket personer i Sverige inte känner av lika mycket som till ex-empel isbjörnarna på Nordpolen eller människor i de torrare regionerna av världen.

47

Denna kognitiva dissonans blir svår att bestrida, vilket gör att processlättnader för hamn-verksamheter genom undantagande från MKB-direktivets artikel 1.3 blir mycket svårt i dagsläget. Ju tydligare klimatkrisens negativa effekter visar sig och ju närmre etappmå-let för år 2030 närmar sig, desto troligare är det att processlättnader av detta föreslagna sätt ändå kommer tillämpas. Som tidigare nämnts har Klimaträttsutredningen föreslagit att få i uppdrag att utreda om en avvägningsregel rörande klimatnyttan (globalt perspek-tiv) och negativ påverkan för miljön och människors hälsa (lokalt perspekperspek-tiv) bör införas i MB.¹⁴¹ Detta kan tyda på att utvecklingen redan håller på att röra sig mot att klimat-nyttan kommer väga tyngre i framtida prövningar av miljöfarliga verksamheter som kan bidra med en positiv påverkan på det globala klimatet med viss bekostnad av den lokala miljön.

Det torde vara svårt att argumentera för tillämpningen av artikel 1.3 i MKB-direktivet idag avseende hamnverksamheter, men över tid är det möjligt att sådana lösningar skulle kunna vara aktuella för beslutsfattarna i ljuset av klimatförändringarnas kommande ef-fekter. Att inte initiera en förhandsprövning av en tillståndspliktig hamnverksamhet kan dock medföra nackdelar, bland annat kan de intressen som beaktas i förprövningen komma i kläm genom att inte ha en prövning alls. Följaktligen kommer detta att studeras i nästa avsnitt som behandlar uppsatsens tredje och sista forskningsfråga.

5 Förprövning

5.1 Introduktion

Hittills har denna uppsats behandlat hamnverksamheters tillståndsprocess till följd av en ökad produktionsmängd samt om processlättnader kan vidtas för att underlätta denna ökning. Under avsnitt 3 framgick det att det förväntas nya samlade bedömningar till följd av den ökande efterfrågan på godstransporter. Dessutom har avsnitt 4 visat på att klimatkrisen bör motivera ett undantagande av hamnverksamheter från MKB-direktivet.

Därmed är det tillbörligt att behandla frågan om vilka intressen som kan komma i kläm

141 Jfr. avsnitt 1.1.

48

vid åsidosättande av förprövningen genom tillämpning av artikel 1.3 i MKB-direktivet.

Den primära tanken bakom detta avsnitt är att skapa motvikt till uppsatsen andra forsk-ningsfråga under avsnitt 4 och tydliggöra för vad det utredda förslaget på processlättnad kan medföra; åsidosättande av intressen som bejakas i förprövningen. Därmed åskådlig-görs intressekonflikten mellan effektiva omställningar och grundliga prövningar: glo-bala miljövinster kontra lokala miljöbelastningar. Således kommer de följande avsnitten att ge en allmän överblick över förprövningen och dess två beståndsdelar: den specifika miljöbedömningen¹⁴² och tillståndsprocessen. Anledningen till varför båda dessa förfa-randen kommer behandlas är för att det är i dessa som intressen kan beaktas och på så vis åskådliggöra vilka intressen som kan komma i kläm vid undantagande från MKB-direktivet.