Allmänt om metod

Alla metoder har sina starka och svaga sidor. Valet av metod är en fråga om vilken metod som är mest lämplig att belysa det problemområde som ska undersökas. Något som leder till ett strategiskt val utifrån undersök- ningens syfte och frågeställning, undersökningens omfattning och den tid som står den undersökande till buds samt den erfarenhet den undersökande gjort vid tidigare undersökningar. Valet av metod kan begränsa formule- ringen av frågeställningen, om metodvalet sker före denna formulering. Metoderna, oavsett vilken man väljer, fungerar som arbetsredskap med syfte att ge en bättre förståelse för hur enskilda människor, grupper och in- stitutioner handlar och påverkar varandra i samhället (Holme & Solvang, 1997; Alver & Øyen, 1998).

Den grundläggande skillnaden mellan en kvantitativ och en kvalitativ metod är att den förstnämnda omvandlar den insamlade informationen till siffror och mängder, utifrån vilka statiska analyser genomförs. Genom att göra ett kvantitativt metodval har man möjlighet att göra statistiska genera- liseringar och med en viss säkerhet göra uttalanden om uppfattningar och åsikter hos de enheter som ingått i undersökningen. Ny kunskap under in- formationsinsamlingen får inte leda till ändringar i undersökningens upp- lägg, sålunda är undersökningens upplägg standardiserat. Alla i undersök- ningsgruppen får besvara samma frågor i samma ordning med samma svarsalternativ, vilket innebär en stark styrning av forskaren (Holme & Solvang, 1997; Kvale, 1997).

Ett kvalitativt angreppssätt utfaller vanligen i verbala, skrivna eller ta- lade, formuleringar där forskarens tolkning eller uppfattning av den in- samlade informationen leder till resultatet. Vidare kännetecknas en kvalita- tiv metod av att det finns en närhet till forskningsobjektet, som utgör prin- cipen för kunskapsutvecklingen. Syftet med kvalitativ metod är att förstå den situation som studeras genom att försöka se det fenomen man studerar utifrån den undersöktes perspektiv. Närkontakten som en kvalitativ under- sökningsmetod kan skapa ger möjlighet till en bättre förståelse av den en- skildes livssituation. En närkontakt som innebär att forskaren har en öp- penhet för ny kunskap och ny förståelse vid såväl genomförande som bear- betning av undersökningen som litteraturstudier. På så vis kan en ständigt bättre och mer grundläggande förståelse av den frågeställning forskaren arbetar med nås. Svagheten i ett sådant förfarande är att det blir svårt att göra jämförelser av den information som insamlats (Kvale, 1997).

Kvalitativa och kvantitativa metoder kan med sina starka och svaga si- dor stärka varandra. Sålunda kan det finnas fördelar med att kombinera

olika metoder. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod kräver goda kunskaper om de olika tillvägagångssättens begränsningar och möj- ligheter (Alver & Øyen, 1998; Backman, 1998; Holme & Solvang, 1997).

5.1.1 Olika metoder

Holme och Solvang (1997) menar att man inom den kvalitativa metoden kan använda sig av olika tekniker, som observation, experiment, enkäter och källanalys, för sin informationsinsamling. Teknikerna har det gemen- samt att man inte påbörjar insamling av information förrän upplägg och planering för studien är klar.

Enligt Merriam (1994) används kvalitativa fallstudier då forskaren vill införskaffa djupgående insikter om en viss situation. ”Fokus ligger på pro- cess snarare än resultat, på kontext snarare än på specifika variabler och på att upptäcka snarare än på att bevisa” (Merriam, 1994, s. 9). Metoden ses som särskilt lämpad för att skaffa information och förståelse av ett problem som man önskar lösa. Även för att förstå och tolka observationer av peda- gogiska skeenden och företeelser anses metoden vara väl avpassad. Det finns ingen allmän enighet av innebörden i begreppet fallstudie. Den defi- nition som Merriam (a.a.) ger är att kvalitativa fallstudier innebär en inten- siv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller förete- else.

Skillnaden mellan en enkätundersökning och en intervjuundersökning anser Holme och Solvang (1997) vara att hur själva insamlingsförfarandet går till. Vid en intervju sker en direktkontakt mellan intervjuare och re- spondent medan enkäten i högre grad ställer krav på respondentens välvilja att besvara frågorna.

Trost (2001) är av uppfattningen att den principiella skillnaden mellan enkät och personlig intervju är ”… att karakteristiskt för alla enkäter är att den som svarar på frågorna själv noterar sina svar på ett eller annat sätt, och att någon intervjuare inte finns med i bilden” (Trost, 2001, s. 9). Vidare menar Trost (a.a.) att man kan hävda att enkäter vanligen är av kvantitativ natur, men att det trots det innehåller kvalitativa element. Oftast vill man med hjälp av en enkätundersökning till exempel i procent kunna redogöra för hur många som har den ena eller andra uppfattningen. Dessutom vill man nästan alltid på ett rättvisande sätt kunna uttala sig om hela populatio- nen. Att genomföra en enkätundersökning tar vanligen lång tid, den kan sällan genomföras på kortare tid än flera månader.

5.1.2 Olika typer av intervjuer

Utifrån vad man vill ta reda på bestämmer man vilken typ av intervju man vill göra. Olika typer av intervjuer, från strukturerade till ostrukturerade, uppvisar varierande grad av strukturering (Bell, 2000). Den strukturerade intervjuns upplägg påminner om enkätens i förväg uppställda och styrda frågeordning, men respondentsvaren nedtecknas av intervjuaren. Den ostrukturerade intervjun används när man vill ta reda på områden som är angelägna för olika individer. Enligt Bell (a.a.) formerar sig de flesta inter- vjuer mellan dessa båda ytterligheter av intervjutyper, som till exempel den styrda eller fokuserade intervjun33. När man utformar och genomför en fokuserad intervju väljs ett antal teman ut som ska täckas under intervjuns gång. Respondenten ges utrymme att prata om de frågor som väcks och ge uttryck för de tankar som dyker upp vid intervjutillfället.

Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är ”… att erhålla kvalita- tiva beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka deras me- ning” (Kvale, 1997, s. 117). I den kvalitativa intervjun (Holme & Solvang, 1997) används en intervjumanual med områden som bör täckas under in- tervjun, samtidigt som man försöker fånga andra idéer och tankar som re- spondenten ger uttryck för. Likt Holme och Solvang (a.a.) beskriver Kvale (1997) hur den halvstrukturerade intervjun omfattar en rad teman och för- slag till relevanta frågor, samtidigt som det står intervjuaren fritt att göra förändringar gällande frågornas form och ordningsföljd.

Holme och Solvang (1997) skiljer mellan informantintervju, där inter- vjupersonen står utanför den företeelse som studeras, och respondentin- tervju, i vilken intervjupersonen är delaktig i den studerade företeelsen. Gruppintervjun skiljer sig från såväl informantintervjun som respondentin- tervjun genom sin sociala dimension.

Vid en gruppintervju sker ”… en diskussion mellan människor som i ett socialt samspel med likasinnade formar och utvecklar uppfattningar och åsikter” (Holme & Solvang, 1997, s. 108), istället för en kommunikations- situation mellan intervjuare och en svarande. Fokus för en gruppintervju- undersökning blir i hög grad gruppens sätt att samspela. Ett samspel som ofta kan leda till spontana och känsloladdade uttalanden (Kvale, 1997). Ut- ifrån undersökningens syfte är det avgörande vilken typ av intervju man använder.

33 _{Den styrda eller fokuserade intervju motsvarar kvalitativ intervju (Holme & Solvang, 1997) och}

5.2 Metodval

Att välja metod innebär att välja och utforma en plan för hur man ska samla in, organisera och integrera information utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Ett kvalitativt angreppssätts främsta syfte är att förstå in- nebörden av en viss företeelse eller upplevelse (Merriam, 1994). ”Kvalita- tiva metoder syftar till att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation” (Holme & Solvang, 1997, s. 82). När infor- mationen samlas in ska det ske under samtalsliknande och vardagliga for- mer där informanten har möjlighet att uttrycka sina uppfattningar. Sålunda blir informationskällan avgörande för vilken information som är central (Holme & Solvang, 1997).

Då jag varit intresserad av att lyssna till det tal som kan ske i skolan när det gäller elever i skolsvårigheter och särskilt stöd i en skola för alla, ansåg jag utifrån vad jag ovan skrivit om olika metoder och intervjuer att enskilda intervjuer var det bästa underlaget för att kunna analyser kvalitativa data. Om jag hade valt att utföra undersökningen vid en skola, kunde gruppinter- vjuer ha varit ett alternativ. Jag tror inte att en sammansatt intervjugrupp där lärare från olika skolor uppmanas tala med varandra, om elever i skol- svårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla, ger en lika öppen kom- munikationssituation som vid enskilda intervjuer.

På liknande sätt som Henningsson-Yousif och Viggósson (2006) tror jag att intresset kring vad ett fenomen kan vara och hur det kan förstås hålls vid liv genom att man lyssnar till olika formuleringar kring detta fenomen. Ut- gångspunkten är att det sker en rik kommunikation i skolan och om skolan, då de som arbetar i skolan talar utifrån sina speciella erfarenhetskombina- tioner och de sammanhang de upplever att de befinner sig i.

I sökandet efter gemensamma uttryck och referenser för det man arbetar med gemensamt, i en disciplinerad kommunikation, är det väsentligt att försöka lyssna till vad enskilda pedagoger, elever, ledare, politiker och andra säger om skolan, samhället och den egna uppgiften i förhållande till skolan utifrån det egna språket (Henningsson-Yousif & Viggósson, 2006, s. 21).