Elever i skolsvårigheter

Min inledande önskan vid samtliga intervjuer har varit att lärarna skulle berätta om en specifik elev som de ansåg befann sig i skolsvårigheter. Flera av lärarna gav uttryck för en osäkerhet angående definitionen av skolsvå- righeter, men samtliga kunde berätta om en specifik elev som de ansåg be- finna sig i skolsvårigheter.

I samtalen med lärarna framkom uttalanden om på vilka sätt elever kan hamna i skolsvårigheter och orsaker till dessa skolsvårigheter. Då lärarnas utsagor om dessa båda områden till stor del går in i varandra väljer jag att redovisa sätten och orsakerna tillsammans. Förmodligen hänger resultatet av utsagorna samman med att de båda områdena, sätten och orsakerna, var alltför närliggande definitionsmässigt, därav kan jag inte skilja dem åt i min redovisning och har valt att sortera dem under 6.1.3 Orsaker till att elever hamnar i skolsvårigheter.

6.1.1 En specifik elev i skolsvårigheter

Lärare A väljer att berätta om en flicka i skolår 7 som blivit helt utfryst av övriga tjejer i sin klass, med anledning av en konflikt med en av de starka tjejerna i klassen. Lärare A har svårt att förstå hur flickan, som blivit väl- digt ensam, orkar ta sig till skolan och delta i undervisningen. Flickan, som

är en jätteduktig elev, hänger fortfarande efter sex veckors utfrysning med i undervisningen.

Men jag har svårt att veta vad vi ska göra med hennes situation eftersom vi inte kommer någonvart. Jag tycker att det är en jättegrej, vi har pratat med föräld- rarna, vi har pratat med tjejen, vi har haft tjejsnack, vi har pratat med den andra tjejen.

Lärare A upplever att hennes utbildning är gammal och att hon saknar och önskar utbildning i samtalsmetodik. Dock är lärare A tveksam till om da- gens lärarutbildning ger kunskaper om den här sortens skolsvårigheter. ---

Elever som kan alla delar var för sig men som inte kan sätt ihop någonting till en helhet, var en kategori elever i skolsvårigheter som lärare B funderar kring. Lärare B:s elevexempel handlar om en pojke som tekniskt kan skriva bra, men inte åstadkomma en röd tråd. Eleven har samma problem vid alla språkinlärning och lärare B oroar sig över att pojken inte kan fortsätta med sitt B-språk efter skolår 7.

Det är svårt att beskriva det för det är inget som man har läst om och inget som man pratar om. Man hinner ju aldrig prata överhuvudtaget om eleverna på det viset, så jag tycker det är svårt att berätta om det.

Lärare B tror att det blir mer påtagligt på grund av att eleverna skriver fler texter där det ställs krav på att få ihop en helhet, jämfört med när eleverna skulle leta upp och skriva svar på frågor till en text.

---

Lärare C berättar om en pojke i skolår 8 som han träffade som nyutexami- nerad lärare i en matematikgrupp där samtliga elever befann sig i skolsvå- righeter avseende matematik. Eleven hade vattenskalle och var rullstolsbu- ren.

Man hade placerat honom i vad man tyckte var en extra stödgrupp med färre antal elever, 8-10 stycken. Problemet var att man satte en lärare som inte var kompetent i matematik över huvudtaget för att fylla upp så att han skulle få full tjänst. Så blev det en ren katastrof här. Det var den största bristen.

---

Lärare D väljer att berätta om en flicka som kom ny till skolår 8 för mindre än ett år sedan. Tre gånger i veckan undervisar lärare D flickan i engelska. Flickan beskrivs som en riktig ensamvarg som verkar befinna sig i andra världar och ger ett distanserat intryck. Under lektionstid vägrade flickan att göra givna uppgifter och demonstrerade tydligt att hon inte lyssnade på lä- rare D. Efter ett tag upptäcker lärare D att flickan kan rätt så mycket inom ämnet, men eftersom hon inte deltar i undervisningen så bygger hon inte på

sina kunskaper. Lärare D hälsade och försökte tala med eleven vid varje tillfälle som gavs och efter ett antal månader möttes lärare D av ett leende.

Sen kommer ju kompisen och då är det plötsligt inte en ensam människa som går i korridoren längre. Först ser dom ut som ledsna hundar i korridoren när de går tillsammans men dom är ju i alla fall två. Sen växlar det så att varannan gång så skrattar dom och fnittrar och håller på och håller varandra sällskap utanför klass- rummet just den där kvarten innan alla dom andra kommer.

Efter snart ett läsår har det långsamt utvecklats till en jättebra kontakt mel- lan lärare D och de båda flickorna. Lärare D kallar det för en arbetsseger som är ovanlig, att gå från muttrande eller inget svar på tal till att flickorna en dag hoppade och studsade i korridoren och ropade lärare D:s namn. ---

För lärare E faller valet på en pojke i skolår 8 som tidigare klarat studierna bra under såväl mellanstadietiden som skolår 7. Pojkens första betyg i skolår 8 var långt under hans kapacitet och nu under vårterminen signalerar lärarna att han riskerar IG i ett antal ämnen. Någon gång under mellansta- dietiden dog pojkens mamma, och pappan som är lite osäker i sin föräldra- roll är ensam med två tonårspojkar. Lärare E uppfattar att pappan tjatar mycket och ger väldigt lite beröm.

I den här turbulensen har Pelle ballat ur i åttan han orkar inte… bryr sig inte om skolan. Kompisarna går i nian och är enligt pappan absolut fel kompisar och det kanske vi kan tycka från skolan också. Det handlar om en hel del hyss och streck både här på skolan och på fritiden.

Lärare E ser detta som ett typexempel på en elev med skolsvårigheter, utav värsta slaget. Det vill säga, där problemen egentligen är sociala bekymmer. Det har varit samtal mellan rektor, pappan och skolsköterskan. Även kura- torn har varit inkopplad. Flera vuxna är medvetna om situationen, men lä- rare E upplever att han som mentor har ett huvudansvar. Nyckeln till att lösa problemen menar lärare E är upprepade avstämningar, att sitta ner och prata med pojken med jämna mellanrum, då han är i behov av en vuxen förebild och någon att prata med.

---

Lärare F skildrar sin frustration avseende en flicka i skolår 9 som har svå- righeter i flera skolämnen. Sedan skolår 7 undervisas flickan i matematik av lärare F som menar att det ”bara snackas” och att ingenting händer. Flickan blev utredd av psykolog redan i skolår 2 och fyra år senare skulle hon bli utredd igen. Då en ny utredning åter önskades fick lärare F beskedet att mamman sagt nej. Under flickans högstadietid har det varit flera olika ”spec-lärare” på skolan och hon har hamnat mellan alla stolar överallt. Lä-

rare F har fått handledning av kommunens handledarteam och anpassat material.

Jag känner mer och mer att vi inte ska använda oss av några proffs utan vi ska kunna detta mer och mer själva. Det gör mig frustrerad för jag tycker inte att jag kan detta själv, jag har inte utbildning för att klara de här eleverna.

Det stöd som lärare F har fått rör sig om handledning och att ”spec-lärare” har testat övriga elever i matematikgruppen. Lärare F menar att tiden inte räcker för att följa upp flickans anpassade uppgifter och lyssna till hur hon tänker, samtidigt som hon ska undervisa övriga elever i den mindre mate- matikgruppen som tillkommit genom nivågruppering. Trots utredningar och handledning känner sig lärare F fortfarande ovetande om flickans skol- svårigheter och problem.

6.1.2 Sammanfattning och analys - En specifik elev i skolsvårigheter

Lärarna beskriver en elev i skolsvårigheter utifrån aktuella eller tidigare erfarenheter. De belyser elevernas skolsvårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. Exempel på skolsvårigheter på individnivå anser jag vara pojken som förlorat sin mamma. Jag instämmer med att det rör sig om sociala svårigheter, men vill tillägga att det troligen rör sig om en mer mångfacetterad problematik. Berättelsen om den ensamma flickan utgör ett exempel på skolsvårigheter på såväl individ- som gruppnivå. Ensamhet kan leda till skolsvårigheter för enskilda elever, likväl som det leder till svårig- heter på gruppnivå för läraren och andra elever när det gäller hanterandet av sådana situationer.

Två av lärarna beskriver hur olika storlekar på matematikgrupperna för- väntas ge förutsättningar för att stödja elever i skolsvårigheter, vilket bely- ser hur skolsvårigheter kan uppstå på organisationsnivå. Båda lärarna me- nar att en liten grupp i sig inte är nog för att möta elevernas svårigheter i matematik. Det krävs bland annat att den undervisande läraren har kompe- tens att undervisa i ämnet och har kunskap om orsakerna till elevernas svå- righeter.

Min uppfattning är att några av lärarna ger uttryck för upplevelsen att inte räcka till för att hantera de olika skolsvårigheter som de möter i sin vardagliga verksamhet. De menar att deras utbildning inte har gett dem de verktyg de anser sig behöva för att kunna bemästra elevernas skolsvårig- heter på ett tillfredsställande sätt. Utifrån lärarnas berättelser om en specifik elev i skolsvårigheter uppfattar jag att dessa skolsvårigheter bland annat har ett samband dels med de ämnen lärarna undervisar i och dels med vilka krav som ställs på elevernas förmågor.

6.1.3 Orsaker till att elever hamnar i skolsvårigheter

Skolsvårigheter kan enligt lärare A ha sin grund i kamratrelationer och klassammansättningar, att hitta sin roll och sin plats i en ny klass tar mycket energi. Eleverna ska i skolår 7 lära känna väldigt många olika lä- rare. Splittrade klasser och nya klassammansättningar leder dessutom till att de ska lära känna många nya elever. På så vis anser lärare A att man inte ger eleverna en bra skolstart i skolår 7. Den stora spridningen av elever, med några duktiga, några i mitten och några lite sämre, kan också leda till skolsvårigheter enligt lärare A.

Givetvis hemförhållande, hur studiemiljön ser ut, om det finns till exempel missbruk. Det är många föräldrar som tyvärr backar sina barn på helt fel sätt.

”Besvärliga” föräldrar, som vägrar diskutera med skolans personal, inte låter barnen delta i vissa undervisningsmoment eller använda skolans dato- rer, anser lärare A ger upphov till att eleverna hamnar i skolsvårigheter. Svagt begåvade elever som inte tas om hand på ett bra sätt, på grund av bristande speciallärarresurs eller platsbrist i skolans små grupper, kan göra att de eleverna får skolsvårigheter.

---

Lärare B funderar och kommer till att skolsvårigheter kan vara massor av olika saker. De svårigheter som framkom under samtalet var sociala svå- righeter, att eleverna inte lärt sig vissa förgivettagna sociala regler hem- ifrån, koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter och den sortens kunskapssvårigheter som gör att man har svårare att klara skolan. Vidare anger lärare B att fysiska hinder eller handikapp, kan göra att man är i skol- svårigheter, men inte nödvändigtvis.

Det var det jag tänkte på, jag vet inte, men skolsvårigheter kan ju vara allting. Det är ju mobbning och allting kan ju vara inne i skolsvårigheter, det är ju mas- sor av saker i så fall som man kan få in under den rubriken.

Elever som inte når målen innebär enligt lärare B en specifik svårighet för dem, eftersom alla vet att man minst måste klara av kärnämnena. De elever som faller mellan stolarna, enligt lärare B, är de som inte vill någonting och inte gör någonting. En del av dessa elever stör undervisningen och en del sitter bara tysta och riskerar att bli bortglömda. Elevernas sociala roller kan vara upphov till skolsvårigheter, om en elev till exempel har rollen som den som inte ska kunna eller göra någonting. Lärare B menar att det är svårt att bryta sin roll i klassen. Slutligen anser lärare B att en felaktig undervisning, det vill säga att man inte vet hur man ska anpassa sig till elevernas nivå el- ler behov, kan leda till att eleverna hamnar i skolsvårigheter.

Lärare C anger bristande ämneskunskaper som en glasklar orsak till skol- svårigheter. Goda ämneskunskaper och att man älskar sitt ämne leder till att läraren lyckas.

Om vi tittar på dom som undervisar i 1-3 så skulle jag bli väldigt förvånad om vi hittade mer än en på tio som har tillräckliga kunskaper i matematik. Dom har grundkursen en rätt så tramsig kurs som dom läst på 1-7-lärarutbildningen. Det är utifrån den som dom ska undervisa i den första matten i skolan.

Men även en del behöriga matematiklärare i skolår 7-9 besitter inte till- räckliga kunskaper. En läromedelsstyrd undervisning, där läraren endast återger bokens exempel kan leda till skolsvårigheter, säger lärare C. Lära- ren ska utifrån en läromedelsbaserad undervisning förklara det som står i boken med andra ord och andra händelser och som bygger upp elevernas erfarenheter.

Hur skolan väljer att organisera stödet till eleverna och hur tidigt stödet sätts in är avgörande för elever i skolsvårigheter. Stora klasser leder enligt lärare C till att fler elever plockas ut till specialundervisning eller andra extra åtgärder. Lärare C anser att det är viktigt vem det är som ger stödet, om det är någon vars tjänst man fyller upp eller om det är en kompetent person som kan elevernas svårigheter.

Man utbildar specialpedagoger och utbildningen är lång av ett skäl. Det ingår inte i grundutbildningen.

Hemmens sociala struktur, det stöd eleven kan få hemma och det intresse föräldrarna visar för sina barn kan ge upphov till skolsvårigheter.

Kommer barnen väldigt långt ner på skalan det är nästan dom barnen som är svårast att nå. För dom har tappat allt dom har inte någon vilja. Elever med svå- righeter utan dom här sociala bitarna, dom kan du ju nå.

Även det sociala klimatet på skolan och elevens status i klassen kan orsaka skolsvårigheter. En svagpresterande elev rankas sällan högt av andra ele- ver. Till sist uppgav lärare C ångest och prestationsångest som ett hinder. Om en elev har misslyckats tidigare, oftast i tidig skolålder, så uppkommer ångesten när det ska sättas på pränt vad eleven har lärt sig.

---

Lärare D anger utanförskap som en orsak till att elever hamnar i skolsvå- righeter.

Deras utanförskap skapar absolut skolsvårigheter och det skapar svårigheter både i kontakter med folk och kunskapsmässigt genom att är man så uppfylld av det här att man ska distansera sig eller att man känner att man blir satt utanför, då missar man ju att ha alla sinnena öppna för att kunna ta in någonting.

Under högstadietiden går väldigt mycket energi i skolsituationen åt till att hantera det personliga och hitta sin roll. Det är enligt lärare D mycket känslor i luften och det är en stor personlighetsförändring som högstadie- eleverna genomgår, något som tar mer tid i anspråk än vad utomstående kan förstå. För att orka möta varje elev menar lärare D att gruppstorlekar och lärarnas arbetsmängd måste minskas och resurstilldelningen ökas.

Gruppstorlekar kan absolut skapa skolsvårigheter. Jag tror… så fort du sätter ihop för många människor i en grupp… det borde aldrig få vara mer än 16-20 elever, aldrig någonstans på något stadium. För att det är så mycket annat som man måste ta i. Man kan inte trolla och vara på topp inför så många möten med så många människor.

Varje dag träffar eleverna väldigt många vuxna och skolkamrater. Lärare D menar att för stora verksamheter med för många intryck påverkar både ele- ver och lärare väldigt, väldigt mycket.

Vidare anser lärare D att hemmen är jätteviktiga och avgörande för om eleverna inte ska hamna i skolsvårigheter. Föräldrar som ger sina barn mycket tid och på så vis skapar ett stabilt barn leder till att barnet inte be- höver spela ut i gruppen. Avgörande är dessutom att föräldrarna stöttar sina barns studier och försöker skapa en trevlig stund av läxläsningen eller annat om behöver tränas.

---

Om lärare E generaliserar anser han att det finns två kategorier av svag- presterande elever, dels elever som struntar i det och dels de som kämpar för att klara sig trots svag begåvning. I den första kategorin ryms såväl re- lativt välbegåvade som svagbegåvade elever, vilka struntar i skolan.

Några utav dom har kanske en svag begåvning, men andra har det inte, utan dom är kanske relativt välbegåvade men tycker att vi håller på med alldeles fel saker i skolan eller alternativt att det är andra saker som är mycket roligare att hålla på med.

Den andra kategorin, de svaga kämparna, menar lärare E är ”dom som det verkligen är synd om”. Trots sämre begåvning har de en ambition och ”kämpar med näbbar och klor för att reda ut sin situation”. Lärare E har sett elever från båda kategorierna klara sig bra genom att de har fått något praktiskt yrke. Men för de eleverna som struntat i det har det i vissa fall gått sämre och resulterat i enskilda tragiska levnadsöden.

Gruppstorlekar, som är kärnproblemet när man ska hjälpa elever, anger lärare E vara en orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Samma antal elever som har undervisats i matematik av åtta till nio lärare på mellansta- diet ska undervisas av fyra lärare på högstadiet. I en stor grupp blir spänn-

vidden större och lärare E upplever att han tvingas lägga undervisningsni- vån någonstans i mitten. Vilket innebär att det går för långsamt för en del och svindlande fort för andra elever.

Skolsvårigheter kan även orsakas av att det händer något i en ung människas liv som är stort och ofta negativt. Skilsmässa, sjukdom i famil- jen, eller mobbnings- och relationsproblem i skolan kan leda till att skolan och själva undervisningen blir underordnad, anger lärare E. Extrema läs- och skrivsvårigheter eller språkliga handikapp i form av annat modersmål leder i vissa fall till skolsvårigheter, enligt lärare E. En annan orsak är ele- ver som helt struntar i sina läxor och på så vis halkar efter.

Föräldrarna kan skapa skolsvårigheter dels kan dom agera fel gentemot sina barn att dom uppmuntrar för lite och ställer för höga krav eller att de bara tjatar och gnäller. Sen är det föräldrar som inte kan inse att det egna barnet inte har den där toppbegåvningen som når dom där elitresultaten så driver man dom för hårt.

Vidare finns det föräldrar som skapar skolsvårigheter för sina barn genom sitt sätt att leva. Lärare E berättar hur han vid vissa tillfällen upplevt att han hamnat i en försvarsposition, där han försvarat eleven gentemot föräld- rarna.

---

Lärare F:s funderingar kring innebörden av skolsvårigheter kretsar till en början kring matematiksvårigheter. De fortsatta funderingarna utvecklar begreppet till att omfatta andra svårigheter, som till exempel svårigheter med hemmen och hur hemmen hanterar elevens svårigheter. Om hemmen är negativa till skolan eller ställer för höga eller för låga krav kan eleven få skolsvårigheter.

Mobbning eller otrivsel i skolan som gör att man inte kan lära sig även om man är så kallat normalbegåvad, anger lärare F som en av sina ”stötestenar”. Ett otillräckligt självförtroende kan slå undan benen på ele- verna.

Fel undervisning… hur man nu ska förklara det? Helt enkelt lärare som inte… jag vet inte, man får inte säga inte kan lära ut, för det får man inte säga längre, för vi ska ju bara vägleda. Men typ något sådant, att man faktiskt inte vet vad man sysslar med.

En annan är att lärarna inte individanpassar i tillräcklig omfattning vilket leder till att eleverna hela tiden lär sig på fel nivå.

Att eleverna befinner sig i fel gruppstorlekar så att de inte kan ta in. Lä- rare F menar stora grupper med 30 elever inte passar någon elev. Om ele- ver som har någon skolsvårighet ska kunna komma till ro och bli sedd så behöver den vara i mindre grupper. De duktiga eleverna ges inte heller möjlighet att utvecklas i de stora grupperna, som organiseras för att skapa

små grupper när resurserna inte är tillräckliga. Duktiga elever får sköta sig