Tillförlitlighet

I min undersökning ingår endast sex lärares tal om elever i skolsvårigheter och särskilt stöd i en skola för alla. Min avsikt med undersökningen har varit att beskriva hur dessa lärare i skolår 7-9 talar om ovanstående förete- elser. Med andra ord har inte avsikten varit att göra anspråk på generaliser- barhet till lärare som är verksamma i andra stadier och skolformer i andra kommuner. Därtill är undersökningsgruppen för liten. Relaterbarhet (Stukát, 2005), snarare än generaliserbarhet, är ett mer lämpligt uttryck vid den här typen av undersökning där det för läsaren kan handla om att göra jämförelser med sina egna erfarenheter av lärares tal om företeelserna ele- ver i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla.

I en undersökning som denna handlar det om att lyssna till hur enskilda människor ger uttryck för sina subjektiva upplevelser av olika företeelser, på så vis blir det inte relevant att tala om sanna resultat. Jag bedömer att

35 _{Samma bearbetningsmetod som användes i Sandahl & Sjödin (2005), Den odefinierade}

mina undersökningsresultat är pålitliga så till vida att min upplevelse är att respondenternas varit uppriktiga under intervjun och de har getts möjlighet att kommentera utskriften av sina utsagor.

5.8.1 Reliabilitet och validitet

Bell (2000) anser att man alltid måste granska den valda metoden kritiskt för att avgöra hur tillförlitlig och giltig information den ger. ”Reliabilitet eller tillförlitlighet är ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter” (Bell, 2000, s. 89). Vid en intervjuundersökning kontrolle- rar man reliabiliteten när man formulerar frågorna och när frågorna ställs till intervjupersonerna. Vidare menar Bell (a.a.) att validitet är ett mer komplicerat begrepp än reliabilitet. Hög eller låg validitet avgörs av hur väl en fråga mäter eller beskriver det man vill att den ska mäta eller beskriva. Hög reliabilitet ger inte per automatik hög validitet, däremot saknar en icke reliabel fråga validitet. Angående validitet ingår även frågan om två stu- denter vid användandet av samma mätinstrument får samma svar eller samma resultat.

Beroende på hur undersökningen utförs och hur noggrant man genomför bearbetningen av informationen bestäms reliabiliteten. Uppmärksamhet och noggrannhet under hela forskningsprocessen kan öka reliabiliteten. Den kan också ökas genom att till exempel rutiner för de olika faserna i under- sökningen utarbetas. Om olika och oberoende mätningar av ett och samma fenomen leder till ett likartat resultat uppnås en hög reliabilitet (Holme & Solvang, 1997). En hög reliabilitet är inte nog för att en undersökning ska ses som tillförlitlig. Undersökningens resultat måste svara mot de fråge- ställningar som ingår i undersökningen. ”Validiteten är beroende av vad vi mäter och om detta är utklarat i frågeställningen” (Holme & Solvang, 1997, s. 163).

Stukát (2005) anser att reliabilitets- och validitetsbegreppen är mer sam- manflätade i kvalitativa studier än vid kvantitativa studier. Vid kvantitativa studier talas om sanna, objektiva och tillförlitliga resultat, medan talar om rimliga och trovärdiga tolkningar vid kvalitativa studier. Reliabilitet inne- bär för Stukát (2005) hur bra mätinstrumentet är på att mäta eller mätning- ens motstånd mot slumpens inflytande. Exempel på reliabilitetsbrister vid kvalitativa undersökningar är feltolkningar av frågor och svar, yttre stör- ningar, dagsform hos respondenten och intervjuaren. Stukát påpekar att re- liabiliteten är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för validi- teten. Validiteten, det vill säga hur bra mätinstrumentet motsvarar det man vill mäta, är grundläggande för undersökningens värde. Validiteten minskar om man vid sin undersökning mäter mer eller mindre än det man syftar till att mäta eller om man mäter en del av det man avser och dessutom något

annat. Exempel på andra felkällor kan vara hur ärliga respondenterna är när det svarar på frågeställningarna.

När det gäller kvalitativa undersökningar handlar validitetsfrågan, enligt Bergström och Boréus (2005), om att undersökningen som görs för att svara på en viss fråga verkligen besvarar denna fråga. Gällande god relia- bilitet krävs en noggrannhet i undersökningens alla led för att eliminera felkällor i görligaste mån.

5.8.2 Undersökningens tillförlitlighet

Jag har i metodkapitlet strävat efter att så noggrant som möjligt redogöra för min undersöknings tillvägagångssätt. Avseende denna undersökning så har jag försökt öka tillförlitligheten genom att vara metodiskt noggrann och genomföra en pilotstudie för att prova mina intervjufrågor i förhållande till syfte och frågeställningar. För att reducera reliabilitetsbristerna ytterligare har jag låtit respondenterna läsa och kommentera sina transkriberade utsa- gor. Jag anser att mitt mätinstrument, de kvalitativa intervjuerna och dess frågeområden, har mätt det som jag avsåg att mäta i förhållande till under- sökningens syfte och frågeställningar. Samtidigt vill jag påpeka att reliabi- litetsbrister (Stukát, 2005), som till exempel dagsform hos respondenterna och ärlighet, är väldigt svåra att bedöma för mig men att det naturligtvis kan förekomma. Enligt min uppfattning skulle en annan student kunna an- vända sig av samma mätinstrument och genomföra intervjuer med sex lä- rare i skolår 7-9 utan att komma fram till exakt samma resultat som jag re- dovisar. Den här typen av undersökning är bland annat avhängig av vem intervjuaren är, vilka förkunskaper och erfarenheter intervjuaren har och hur samspelet mellan intervjuaren och respondenten artar sig. Likväl som resultatet bland annat är beroende av vem respondenten är och vilka för- kunskaper, erfarenheter samt tidigare och aktuella förutsättningar denna utgår ifrån i sitt tal om elever i skolsvårigheter och särskilt stöd i en skola för alla.

5.9 Etik

I detta avsnitt kommer jag i korthet att relatera mitt undersökningsförfa- rande till de forskningsetiska principerna för humanistisk-samhällsveten- skaplig forskning (HSFR, 1990). De fyra principerna har till syfte att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare. Den första principen, informationskravet, har jag uppfyllt genom att informera respondenterna om undersökningens syfte och tillvägagångssätt såväl skriftligt (se bilaga 1) som muntligt. Av missivbrevet framgår att undersök- ningen ingår i magisterkursen i specialpedagogik vid Malmö Högskola och i stora drag hur datainsamlingen kommer att ske. Angående den andra prin- cipen, samtyckeskravet, så har det uppfyllts genom att respondenterna till-

frågats om och accepterat ett frivilligt deltagande i undersökningen. När det gäller den tredje principen, konfidentialitetskravet, har jag behandlat alla uppgifter konfidentiellt genom att det som antecknats, lagrats och avrap- porterats har skett på ett sätt så att det inte kan avslöjas av någon utomstå- ende. Eventuellt identitetsavslöjande och känsliga data har inte redovisats och för att försvåra för utomstående att identifiera respondenterna har åt- gärder vidtagits. Respondenterna har getts tillfälle att läsa den transkribe- rade intervjutexten och göra eventuella tillägg och förändringar. Vid såväl intervjutillfället som vid en senare mailväxling har jag lovat respondenterna att få ett exemplar av den sammanställda undersökningen. Den fjärde och sista principen, nyttjandekravet, uppfylls genom att den insamlade infor- mationen inte kommer att användas för något annat ändamål än som resul- tatredovisning i föreliggande undersökning.

6 RESULTAT

Resultatet från mina samtal med de sex lärarna kommer att redovisas enligt den struktur som frågeområdena (se bilaga 2) antog inför intervjuerna. Med detta vill jag inte ha sagt att intervjuernas innehåll redovisas i exakt den ordning som utsagorna gavs. De frågeområden som intervjuerna utgick från fungerade som en slags utgångspunkter som till stora delar sammanfaller begrepps- och innehållsmässigt. Min ambition är att sammanföra de utsa- gor som lärarna gett under intervjuerna för respektive frågeområde, vilka får fungera som rubriker i detta avsnitt.

Lärarnas utsagor återges som tidigare nämnts i form av menings- koncentrering, där talat språk har koncentrerats och omarbetats till en skriftlig språkform utan att för den skull förändra den innehållsliga me- ningen. Varje resultat för respektive frågeområde kommer att följas av en sammanfattning av lärarnas utsagor.

Respektive intervju med lärarna har avidentifierats och eventuellt identi- tetsavslöjande utsagor och namn på elever, föräldrar eller personal har ta- gits bort från resultatredovisningen. Jag har valt att kalla lärarna för lärare A, lärare B, osv. för att möjliggöra en uppföljning av respektive lärares ut- sagor.